Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar är några av de psykologiska förhållanden som påverkar beslutsfattanden. Småföretagare upplever en hård kreditmarknad med krav på höga säkerheter och bankerna är medvetna om att de stramat åt kreditgivningen på grund av konjunkturläget. Handelsbanken och SEB är två storbanker som funnits länge på marknaden och båda har fått utmärkelser för att vara framstående banker för småföretagare.Syfte: Att studera lånesituationen för småföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hårda värden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frågor ställts i kvalitativa intervjuer med två storbanker och tre småföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krävs en kombination av hårda och mjuka värden för att kunna fatta beslut på ett rättfärdigt sätt. Det fastställs att psykologiska faktorer såsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lånehandläggare och småföretagare..

Den snabba tillväxten av organiserad brottslighet under de senaste tio åren ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan på brottsförekomst ? ett relativt outforskat område i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens påverkas av förekomsten av kriminella MC-gäng. En panel med kommundata för åren 1996?2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som används för att undersöka effekterna av kriminella MC-gäng på ett antal brottskategorier.

Syftet med den här undersökningen var att se hur verksamma lärare använder styrdokumenten i relation till skönlitteratur i sin undervisning i engelska. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i gymnasieskolan i en kommun i Norrbotten. I studien framkom det att lärarna uppfattar målen som vaga och öppna, vilket de anser har både för- och nackdelar. På grund av vagheten måste målen konkretiseras, och det sker tillsammans med eleverna men informanterna önskar också att det skulle ske med andra lärare. Lärarna konkretiserar tillsammans med eleverna så att de ska känna sig delaktiga och förstå målen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnet motorik i trä-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna går till väga vid planering och upplägg och ?tänket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förståelse och kunskap om hur man uppnår en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa på likheter, skillnader och gemensamma nämnare i tankegångar, planering och arbetssätt. En kvalitativ metod har använts och i studien har tre pedagoger som är ansvariga för ämnet motorik på träningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Mobila informationssystem ställer höga krav på användarkontext då det kontinuerligt förändrar sig och därmed även styr systemets användarkrav. Dessa krav sätts under ytterligare press då det mobila informationssystemet tillämpas inom mobila verksamheter vars arbetsuppgifter är av kritisk karaktär, till exempel inom kårverksamheter. För att realisera en lyckad tillämpning av mobila informationssystem inom mobila verksamheter vars arbete är av kritisk karaktär är det viktigt att undersöka vilka kritiska faktorer som ska ligga till grund för systemet med avseende på dess användbarhet. En orsak till varför en sådan undersökning är viktig är på grund av att mobila informationssystem ofta designas efter stationära principer och designriktlinjer vilket är olyckligt då användarkraven skiljer sig markant mellan mobila och stationära system. För att ta reda på dessa kritiska användarkrav har en enkätundersökning genomförts inom den kommunala räddningstjänsten i Skövde.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa patienten genom vardagen. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning.Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet. Resultat: Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati..

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

SammanfattningI dagens trafik uppstår dagligen köer på grund av olika händelser i trafikflödet som olyckor, vilt eller andra faror. Köbildningen bildas ofta på grund av informationsbrist eller sen informationsspridning om händelserna. Det här arbetet utvecklar en enkel webbapplikation riktad till trafikanter som vill och kan rapportera in de dagliga händelserna som påverkar trafikflödet. Applikationen är snabb att ladda på mobila enheter och innehåller ett enkelt formulär för rapportering av händelser utifrån fyra huvudtyper. Informationen publiceras inte bara på webbapplikationen utan sprids även vidare till tre olika sociala nätverkstjänster och bloggar.

Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om Öppenvårdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vänder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. Målet med Öppenvårdsteamet är att finnas tillgänglig när andra verksamheter inte är det, genom stöd och råd hjälpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutändan skall få en så stabil grund att stå på att de blir självgående. Arbetet är förlagt till kvällar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen.

Att utveckla ett program som lyckas uppfylla alla förväntningar som en användare kan ha är svårt.Att utveckla ett program som lyckas uppfylla vissa av alla de förväntningar en användare kan ha ärbetydligt mycket lättare. Men att kunna hitta just de egenskaperna som gör att en användare inteblir besviken utan nöjd med ett program är en svår process. Ett sätt att hitta de egenskaperna kanvara genom att nyttja en användarcentrerad metod som extrem programmering. Agil utvecklingoch extrem programmering har som område fokuserat relativt lite på användarnöjdhet som måttför att avgöra om ett program är lyckat eller ej.Med detta som bakgrund har ett utvecklingsprojekt tagit form med syfte att utveckla ettmodelleringsverktyg för analysmetoden FRAM. I detta projekt har en metod bestående av delsförebildsanalys och agil utveckling legat som grund.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.