Från 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionäraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra präglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre från 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvänlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara på frågan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspänningarna har sett ut och förändrats under denna period.Vi har utgått från Juan Linz kriterier om vad som karaktäriserar enauktoritär regim, men på grund av det iranska systemets inneboendespänningar som lagstadgats i konstitutionen och på grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaförespråkare och semidiktatoriska, så har vi varit tvungna att vidga vårtresonemang..

Den fjärde juli 2014 kraschde den norska skidstjärnan Petter Northug sin bil efter att ha kört rattfull. Händelsen blev en stor nyhet i både den svenska tidningen Aftonbladet och i norska VG. Huvudfrågan i denna analys handlar om narrativet i Aftonbladet och VG, betraktande händelsen samt Northugs persona, och även om narrativet skiljer på grund av Northugs position som en antagonist i Sverige och en huvudperson i Norge. För att analysera berättelsen i de olika artiklarna tilläpades en egendesignad narrativanalys, sammansatt av det som kändes relevant och användbart i litteraturen. De skillnader som upptäcktes kunde kopplas till teorier om nationell identitet, hjälterollen och medias sätt att använda idrottsmän, i det här fallet Petter Northug, som antingen antagonist eller protagonist.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt där litteratur från områdena för utvärdering, lärandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera återkoppling av utvärderingsresultat. Den i särklass vanligaste formen för återkoppling av utvärderingsresultat är genom en skriven rapport, många gånger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats är därför att vända bort blicken från denna instrumentella syn på hur ett användande kommer till stånd och i stället lyfta fram innovativa återkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande och kunskap uppstår i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet är att ta till vara på det informella lärandet som sker inom organisationen.

Sverige har under senare år haft en negativ befolkningstillväxt vilket är något som även drabbat landsorten hårt. Detta ses som ett stort problem och orsakerna till detta hänförs bland annat till den låga nativiteten och migrationen. Många unga flyttar till storstäderna på grund av utbildning och arbetstillfällen, men även på grund av att utbudet av aktiviteter är större där. Kommuner som har låg attraktionskraft och som ligger utanför storstadsregionerna har även svårt att locka till sig företagsetableringar och få befintliga företag att växa, vilket även det är en bidragande orsak till den negativa befolkningsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka faktorer som ligger bakom den lokala tillväxten.

Det finns både nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters användande. Det finns också politiska styrningar från regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltså två dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka begränsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rättsliga grunder sätter på den taktiska handlingsfriheten. Frågeställningarna har besvarats utifrån en fallstudie på ubåt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet använts.Resultatet av denna uppsats är att den legala dimensionen är från början redan given, förankrade i sedvänja, traktat och internationella överenskommelser.

Syftet med detta projekt var att ge en sammanfattande bild av hur det svenska samhället hanterar problemen med djur som lider på grund av undermålig kunskap samt vanvård. Vårt fokus låg primärt på hur processen vid omhändertagande av djur går till och hur detta påverkar djuren. Vi vill belysa hur deras beteenden påverkas av undermålig skötsel samt om de inte får möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Domesticerade djur är på många sätt anpassade till ett liv i fångenskap, men en stor del av deras naturliga beteenden kommer fortfarande till uttryck. Därför är det viktigt att ta detta i beaktande både när man hanterar djuren samt när man stiftar lagar och tillämpar dem. För att kunna genomföra vårt projektarbete har vi haft kontakt med flera olika instanser som dagligen arbetar med detta. De fick både svara på frågor samt att de fick möjligheten att uttrycka sina egna funderingar och åsikter om ämnet.

I de fall jakträtt följer med fastigheten är värdet av den en ingående komponent vid marknadsvärdesbedömningen som ligger till grund för ersättningsbestämmandet vid byggande av väg och järnväg.Arbetet omfattar en undersökning av aktuella arrendenivåer för upplåtelse av jakt i Norrbotten och Västerbottens län samt en granskning av schablonmodellen som ligger till grund för bestämmandet av ersättning för jaktintrång av väg och järnväg. Arrendenivån innefattar såväl möjligheten att jaga som att fälla vilt. Slutsatsen av undersökningen blir att arrendenivån inte alltid är en godtagbar uppskattning av jakträttens värde.Ersättning för jaktintrång kan utgå både för förlorad jaktmark och för försämrad jakt på restfastigheten. Problematiken i norra Sverige är att jakten ofta bedrivs i samverkan mellan flera fastighetsägare och för denna typ av jakt ges inga klara riktlinjer för bestämmande av ersättning till berörda fastighetsägare. För försämrad jakt på restfastigheten anses jakten vara påverkad upp till 500 m på vardera sida av vägen eller järnvägen.Slutsatsen för påverkan inom detta område har blivit att markens jaktliga kvalitet måste beaktas vid värderingen..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet fungerar mellan klasslärare och specialpedagoger på en skola i Stockholmsområdet samt dess påverkan på berörda elever. Frågeställningarna som har fungerat som stöd för undersökningens genomförande är följande: Vilka problem upplever klasslärare och specialpedagoger i sin undervisning i förhållande till elever i behov av särskilt stöd? Hur fungerar samarbetet mellan klasslärare och specialpedagoger på skolan? Hur påverkas berörda elever av detta?Metoden som har använts för att genomföra undersökningen har främst varit kvalitativ i form av intervjuer. Undersökningen utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med två klasslärare samt två specialpedagoger på en skola i Stockholms län. Resultatet för studien visar att problemen som klasslärarna och specialpedagogerna upplever i undervisningen i förhållande till elever som kräver extra stöd framför allt relateras till tidsbristen.

Bakgrund: Urinblåsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer är radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, då görs en cystektomi. Många människor har en naturlig förmåga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en påfrestande händelse i livet. Sjuksköterskan kan ge råd och stöd i situationen och bör då ha kunskap om förändringar i personens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgått cystektomi på grund av urinblåsecancer upplevde att det dagliga livet påverkades.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gånger mer stöd än andra kommuner. Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan påverka att personer med funktionshinder får det stöd som de har rätt till.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Begreppet mångfald diskuteras allt oftare i samhällsdebatten och valet av uppsatsämne kändes därför naturligt. Syftet med vår undersökning var att beskriva etnisk mångfald och integration på två arbetsplatser inom bankvärlden.Undersökningen genomfördes på två banker som aktivt valt att anställa invandrare. Vi använde oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer och genomförde totalt tio stycken. Resultaten visade att bankerna befinner sig i ett startskede där det än så länge främst är i rekryteringsprocessen samt inom ramen för kundanpassning som tankar om tillvaratagande av etnisk mångfald återfinns. Det finns även en skillnad vad gäller hur de anställda med utländsk bakgrund integrerats i bankerna.

A1209Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska varje år granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra företag och debattartiklar från den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nå fram till slutsatser. I Sverige pågår idag en debatt om en eventuell förändring av revisionsplikten.

Bakgrund- Äldre invandrare utgör en stor grupp av den svenska befolkningen. Idag finns det cirka 170 800 immigranter som är 65+ år gamla, men deras antal beräknas att öka framöver. Äldre relativt nyanlända invandrare har på grund av sin höga ålder svårare att ställa om till en ny kultur. Psykiska stressreaktioner och ohälsa hos dessa människor skapar behov av särskild vård och omsorg. Syfte- Syfte med litteraturstudien är att belysa äldre invandrares upplevelser av vården i Sverige.

Visas inte på grund av strikt läsningsembargo, fram till 15 december 2014..