Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att påverka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. När det kommer till intern kontroll är varken lagen eller rekommendationen särskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll är. Båda regelverken bygger på det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillämpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen är att utifrån implementeringen av SOX och då med fokus på intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillämpningen av Koden.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersätta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet får företaget ett rådrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfället riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé många hade hoppats på. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.

Under fyra decennier hinner det hända en hel del och har också gjort med historieämnet under denna tid. Denna uppsats behandlar hur historieämnet har förändrats under de tre läroplaner som funnits för den gemensamma gymnasieskolan. I arbetet har jag kommit fram till att läroplanernas förändringar i stort följer de förändringar som skett i samhället i övrigt. Bland de största och viktigaste förändringar som skett är att undervisningstiden har minskat kraftigt och att detaljstyrningen har minskat till förmån för lärarnas valfrihet. Utöver nämnda ändringar har även ytterligare större förändringar skett.

Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt..

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka dels vilket rättsområde som skall användas vid hyresberäkning av gemensamhetsytor vid särskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att använda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresättning av gemensamhetsytor. Jag har avgränsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressättning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till särskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser lagförslaget kan medföra genom att även näringsidkare kan använda sig av alternativet skuldsanering. Jag vill kritiskt granska huruvida den nya skuldsaneringslagen kan medföra en konkurrensrättslig snedvridning i förhållande till de näringsverksamheter som inte ges möjlighet till skuldsanering. Även om lagförslaget kommer att medföra sådana konsekvenser kan det ändock vara motiverat. Därför måste dessa aspekter vägas mot lagförslaget och dess motiv. Aspekter såsom näringsidkarens skyddsvärde och effekter på samhället samt dess ekonomi och vilken praktisk betydelse lagen kan komma att få.

Inledning: Som svar på de redovisningsskandaler som förekommit desenaste åren så tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ävenpåverkat länder runt om i världen som är noterade på den amerikanskabörsen, därav är även ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen är att återställa investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen från företagen stämmer överensmed verkligheten. För att säkerställa tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sätts interna kontroller upp i företagen som gör det lättare attupptäcka fel och bedrägerier i god tid. Intern kontroll innebär att man följerupp styrningen av verksamhetens processer.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen.

SAMMANFATTNINGInledning: Den som begår ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlämnas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse enligt lagen för rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1129). Inom den rättspsykiatriska slutenvården är sjuksköterskans uppgift att vårda patienten under frihetsberövning för att skydda samhället från patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvårda patienter under lagen av rättspsykiatrisk vård.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rättspsykiatrisk vård intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Huvudresultatet är temat omvårdnaden är nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmänniska, Att få patienten delaktig i vården, Mål och delmål mot återanpassning, Samtal som omvårdnadsåtgärd, Balansera vårda och vakta, och Vårda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens människovärde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har.

Vårt intresse för medling väcktes andra terminen vid polisutbildningen i Umeå. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i Umeå och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott är ett möte mellan brottsoffer och gärningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förståelse för vad som hänt och varför. Medling bygger på rättviseformen reparativ rättvisa och används som ett komplement till det straffrättsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

I den här rapporten har vi som författare försökt belysa de problem som finns medrättsintyg och därmed utröna motiveringen till den nya lagen. Ett av de störstaproblemen med rättsintygen är den dåliga kvaliteten, samt att det är väldigtkostsamt för polismyndigheterna att begära ut rättsintyg. Anledningen till denundermåliga kvaliteten är att de flesta läkare (ej rättsläkare) har för dåligutbildning och för lite mängdträning när det gäller utfärdandet av rättsintyg. Dettaska lösas med att utbilda ca 100 stycken rättsläkare som då enbart arbetar medrättsmedicin. För tillfället finns det 20 rättsläkare i landet.

Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.