Den pågående skuldkrisen i Europa, och den därav föranledda starka tendensen till värdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frågan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rådgivning förnyad aktualitet. I svensk media har på senare tid stark kritik riktats mot såväl utformningen av det regelverk som är avsett att skydda konsumenter vid sådan rådgivning, som dess påstått otillräckliga praktiska genomslag. Den låga andelen konsumenter som får gehör för sina klagomål angående finansiell rådgivning i allmänna reklamationsnämnden, samt den omständigheten att lagen om finansiell rådgivning (2003:862) aldrig blivit föremål för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom på att systemet för konsumentskydd på detta område är behäftat med vissa brister. En närmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rådgivning tillhandahåller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmärkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar både i de regler som skall minimera risken för förekomst av vårdslös finansiell rådgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte på konsumentens möjligheter att erhålla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rådgivningsuppdraget.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet användes när personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmänna handlingar på Internet. Vi har även undersökt när behandling av personuppgifter är förbjudet och de undantag som finns i lagen som särskilt har kunnat innebära en integritetskränkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svårighet för lagstiftaren att förutse på vilket sätt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men är subsidiär och innehåller ett flertal undantag som har gjort det svårt att angripa kränkande behandling av personuppgifter som spridits på Internet.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling där parterna i målet är ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvärderingen av anbuden varit bristfälliga, misstag har gjorts i arbetsgången och ett dåligt juridiskt språk har använts. Vi anser att detta troligen beror på kompetensbrist när det gäller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan råda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstånd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare är det enligt oss viktig att poängtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrågningsunderlag och vid utvärdering av anbud..

Enligt lag skall kommunala nämnder själva bedriva intern kontroll någon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta på att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en fastställd plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. Därför har vi studerat huruvida små och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi använt är datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frågeformulär.Resultatet av undersökningen är att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna är stora eller små. Det har också visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan är betydligt högre jämfört med små kommuner. I slutsatsen har vi presenterat några delförklaringar till varför stora kommuner i större utsträckning har en internkontrollplan..

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknadutgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten.

Denna studie över likpredikningar från 1700-talets Stockholm har som mål att undersöka seklets ideal, dödssyn samt samhällssyn hos överklassen. Vilka är de manliga och kvinnliga idealen och skiljer de sig åt? Detta genomförs med en kvalitativ textanalys av källmaterialet. Under 1700-talet var dygden framstående hos både män och kvinnor, med den skillnaden att dygden hos kvinnorna sammankopplas med gudfruktighet. Ytterligare centrala ideal är äkthet i sitt varande och plikttrogenhet.

Projektet syftar till att klargöra hur den nya fastighetsmäklarlagen ifrån 2011 har mottagits och vilka konsekvenser den har fått för mäklarnas arbete, när det gäller kringtjänster. Mäklarens arbete har inte förändrats på något radikalt sätt. Tidigare fanns ett arbete med kringtjänster vilka inte fick erhållas arvode för medan det efter lagändringen är möjligt med ersättning. Denna får däremot, enligt den nya lagen, endast vara obetydlig.Målet med projektet var att ge svar på ett flertal frågeställningar. Att undersöka hur lagen utfallit avseende utbud och efterfrågan av kringtjänster samt utreda om skillnader finns i omfattning av utbud och användande utav kringtjänster vad avser storstad ? landsort? Dessutom undersöktes antalet prövade tillsynsärenden och branschens syn på framtiden.För att utreda frågeställningarna användes den deskriptiva metoden i kombination med den sekundära informationen.

Syftet med vår uppsats har varit att analysera de lagar som aktualiseras när ett barn olovligt har förts bort eller kvarhållits i en annan stat. 1980 års Haagkonvention och 1980 års Europarådskonvention har kommit till för att trygga ett barns uppväxt i en invand miljö. Många länder har ratificerat dessa och i Sverige finns de införlivade i lag (1989:14) om verkställighet och erkännande av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Med hjälp av lagtext, förarbeten, konventioner, doktrin, sökning på Internet, och utvalda rättsfall har vi förstått hur lagen tillämpas i praktiken och vad begrepp såsom ?beaktansvärda skäl? och ?hemvist? innebär.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Ett fordon som använts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De lagar man använder för att ta ett beslag av ett fordon är 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det är flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast är olovlig körning och rattfylleri. Problemställningen när man skall använda TBL 7§ i dag är att praxis skiljer sig runt om i Sverige på de olika myndigheterna. Särskilt värde på fordonet och antalet tillfällen som gärningsmannen ska ha begått ett brott, enligt TBL, skiljer sig.

På grund av bristen på specialistutbildade sjuksköterskor i Norrbotten tvingas sjukhusen vända sig till bemanningsföretag runt om i landet för att klara av vårdtrycket och även i fortsättningen kunna erbjuda den vård patienter kräver och har rätt till. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisatoriskt inköpsbeteende ser ut vid inköp av tjänsten tillfällig sjukvårdspersonal. Författarna valde att studera Sunderby sjukhus och genomförde tre intervjuer. Vid dessa intervjuer framkom att lagen om offentlig upphandling innebär att köpet indelas i två delprocesser, en för avtal och den andra för beställning. Det är dock viktigt att dessa ses som delar av en helhet eftersom de bygger på varandra.

För att motverka att svenska multinationella företag utnyttjar skattesystemet genom att sätta olika transferpriser till dotterbolag i olika länder, och därmed placera vinsten i ett land med låg skattesats, tillkom en ny lag den 1 januari 2007. Denna lag medför att företag med gränsöverskridande handel måste dokumentera för Skatteverket vad deras transferpriser uppgår till och hur de beräknar dem. Företagen ska enligt lagen använda en grundläggande prissättningsmetod, så kallat armlängdsprincipen, som innebär att alla transaktioner inom koncernen ska motsvara vad som skulle ha tillämpats mellan oberoende parter under jämförbara omständigheter.Den nya lagen om dokumentationsskyldighet har väckt många debatter och är idag ett mycket högaktuellt ämne inom affärsvärlden. Jag tyckte att ämnet verkade intressant och bestämde mig att forska vidare. Dels för att generellt ta reda på hur företag i allmänhet har dokumenterat, men också utifrån ett fallföretag få en djupare inblick i frågorna.

Anhöriginvandring har varit en stor del av invandringen till Sverige under många år. Men det är först nu som regeringen har valt att lagstifta om att de som vill återförenas med en anhörig måste också kunna försörja för denna och ha ett skäligt boende. Detta är inget nytt fenomen i Europa men Sverige har alltid ansetts vara ett generöst land när det gäller migrationspolitiken. Trots införandet av ett försörjningskrav så har det nya tillägget många undantag. Dessa omfattas inte av ett krav och många kan antas vara bland de största grupperna i det svenska samhället.

Aktieägaravtal tecknas mellan aktieägare, i både små och stora aktiebolag, och ändamålet med avtalet är att reglera förhållandet mellan aktieägarna. Det kan ingås mellan ett fåtal eller samtliga aktieägare och även bolaget har möjlighet att vara part i avtalet. I avtalet kommer aktieägarna överens om bolagets verksamhet. Vanligt förekommande klausuler i aktieägaravtalet är bland annat röstbindningsklausuler, samtyckesklausuler och vinstfördelningsklausuler. Aktieägaravtalet ses som ett komplement till bolagsordningen, vilken är offentlig och ofta neutralt hållen.