Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.

Piratkulturen pÄ Internet blomstrar, fler och fler svenska musikkonsumenter ser idag nedladdning som sin primÀra konsumtionsform av musik. Samtidig minskar den lagliga skivförsÀljningen och musikindustrin upplever stora intÀktsförluster. Den första juli 2005 trÀdde dock en lag i kraft som innebÀr att det numera Àr olagligt att ladda ner eller tillhandahÄlla musik som inte Àr lagligt utgiven. Denna lag har till syfte att hÀmma den blomstrande piratkultur och den fria distribution av musik- och filmfiler som rÄder pÄ Internet. I praktiken innebÀr detta att den som nu hÀmtar hem eller tillhandahÄller musik- eller filmfiler genom olagliga fildelningsprogram pÄ Internet gör sig skyldig till ett brott.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program, speciellt med avseende pÄ arbete/sysselsÀttning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. FrÄgestÀllningar som aktualiserats Àr: Hur ser professionella yrkesföretrÀdare pÄ de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsÀttning? Hur ser de unga sjÀlva pÄ sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats Àr betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhÀlle? Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta mÀnniskor som önskar finna en meningsfull plats i samhÀlls och arbetslivet. Studien bygger pÄ fyra intervjuer med olika berörda yrkesföretrÀdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en sÀrskolebakgrund. FrÄn intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsÀttningar, möjligheter och det önskvÀrda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur unga studenter och de som möter studenter i sitt arbete upplever och förhÄller sig till den ökade valfrihet som karaktÀriserar dagens samhÀlle.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur upplever och förhÄller sig unga studenter i Göteborg till dagens ökade valfrihet?- Enligt dem sjÀlva och enligt de som arbetar vid StudenthÀlsan och StudentprÀsterna?Metod och material:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört samtalsintervjuer med studenter, studentprÀst samt studenthÀlsa. Dessa har analyseras med hjÀlp teorier och tidigare forskning som berör uppsatsens ÀmnesomrÄde. Det empiriska materialet utgörs av Ätta stycken intervjuer, sex stycken med studenter samt tvÄ stycken med de som arbetar med studenter. Den teoretiska delen innehÄller Ulrich Beck, Anthony Giddens, Zygmunt Baumans och Tomas Ziehes resonemang kring individualisering, valfrihet och identitet.Huvudresultat:VÄr uppsats visar att majoriteten av studenterna Àr nöjda med den ökade valfriheten.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.

Fysisk aktivitet har mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda pÄ vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar frÀmst vuxna Àven om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga Är kan ge förutsÀttningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka ÄtgÀrder för att öka den fysiska aktivitetsnivÄn som ingick i interventionsstudier gjorda pÄ barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken pÄverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda pÄ vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar frÀmst vuxna Àven om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga Är kan ge förutsÀttningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka ÄtgÀrder för att öka den fysiska aktivitetsnivÄn som ingick i interventionsstudier gjorda pÄ barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken pÄverkades av dessa interventioner.

Historiskt har det skett en betydande förÀndring gÀllande allmÀn instÀllning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gÄ i terapi Àr inte lÀngre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmÀnna debatten. Den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och dÀrmed Àven behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrÄn kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i Älder 18-25 Är frÄn Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervÀgande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad dÀr informanter frÄn Jokkmokk var mindre positivt instÀllda till attberÀtta för sin familj om de skulle söka och gÄ i samtalsbehandling och att media i störreutstrÀckning pÄverkat deras instÀllning. NÀr det gÀller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt instÀllda till att berÀtta för bekanta om de skulle sökaoch gÄ samtalsbehandling.Studien bekrÀftade inte vÄrt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

SAMMANFATTNINGInledning: Den som begÄr ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlÀmnas till rÀttspsykiatrisk vÄrd istÀllet för fÀngelse enligt lagen för rÀttspsykiatrisk vÄrd (SFS 1991:1129). Inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden Àr sjuksköterskans uppgift att vÄrda patienten under frihetsberövning för att skydda samhÀllet frÄn patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvÄrda patienter under lagen av rÀttspsykiatrisk vÄrd.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rÀttspsykiatrisk vÄrd intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Huvudresultatet Àr temat omvÄrdnaden Àr nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhÀllet. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmÀnniska, Att fÄ patienten delaktig i vÄrden, MÄl och delmÄl mot Äteranpassning, Samtal som omvÄrdnadsÄtgÀrd, Balansera vÄrda och vakta, och VÄrda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens mÀnniskovÀrde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen Älder bestÀmmer de sig för att inte lÀngre delta. Deras förÀldrar Àr fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger pÄ fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla Àr uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berÀttar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrÄn kyrkan.Resultatet Àr sedan uppdelat i tre kategorier: VÀrderingar, omsorg och gudsbild.

Tidigare forskning och statistik har visat att unga som stÄr utanför arbetsmarkanden lÀttare bildar ett riskbruk av alkohol. Dessa unga bildar i större utstrÀckning en riskgrupp i samhÀllet och detta kan fÄ konsekvenser för den framtida folkhÀlsan i ett land som Sverige. UtifrÄn detta Àr det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik pÄ allvar och förebygger den i den mÄn som Àr möjligt. Ett antal projekt har utifrÄn denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjÀlpa dessa unga att frÀmst komma ut pÄ arbetsmarkanden, men att Àven reflektera över sina alkoholvanor. Ett av dessa projekt Àr ?Unga arbetssökande/unga utanför, alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens lÀn.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med sÀrskilt fokus pÄ beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka Àr individer som Àr medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag ocksÄ undersöka huruvida det finns nÄgon skillnad i hur och vad de unga vuxna frÄn Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro.  Men Àven hur de unga vuxna beskriver auktoriteten i förhÄllandet mellan mÀnniska ? Gud.

Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet.Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin.Handledare: Åke NilsĂ©n.Examinator: Martin Danielsson.Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, Högskolan i Halmstad.Syfte: Studiens syfte Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del blogglĂ€sande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer ochinnehĂ„llsanalys av informanternas bloggar. Vi vill Ă€ven se nĂ€rmre pĂ„ varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förĂ€ndring i identiteten.Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehĂ„llsanalys.Huvudresultat: Vi har sett att bloggens pĂ„verkan pĂ„ identiteten kan bero pĂ„ olika saker. Bloggen som socialt samspel, somarbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmĂ€rksamheten frĂ„n lĂ€sarna Ă€r nĂ„gra av de saker som pĂ„verkar. Dock Ă€r det svĂ„rt attavgrĂ€nsa hur mycket delarna pĂ„verkar och vad som beror pĂ„ vad.Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, sjĂ€lvbild, roller, kommunikation..

Bakgrund/syfte: MÄnga patienter, varav unga vuxna(18-25 Är) utgör en stor grupp, anvÀnder akutmottagningar [AM] av obefogade skÀl. Problemet med icke-akuta patienter pÄ AM har varit ett diskussionsÀmne sedan 80-talet i vÀstvÀrlden. De lÄnga vÀntetiderna och ökade patienttrycket pÄ AM Àr associerat till en försÀmrad upplevelse av vÄrden ur ett patientperspektiv. PrimÀrvÄrden har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vÄrd. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 Är) söker vÄrd relaterat till kön, Älder, symptom och lÀmplig vÄrdnivÄ, AM kontra NÀrakuten [NA].Metod: En deskriptiv konsekutiv enkÀtinsamling genomfördes pÄ akutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset och pÄ nÀrakuten (Cityakuten) i Uppsala.Resultat: Kvinnor sökte mer vÄrd i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök pÄ AM var buksymptom och pÄ NA var det allmÀnna influensasymptom.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkansarbetet mellan socialtjÀnsten, polismyndigheten och Äklagarmyndigheten fungerade gÀllande arbetet med unga lagövertrÀdare. Uppsatsens utgÄngspunkt var utifrÄn en fallstudie inom den kvalitativa metoden. Intervjuer utfördes med representanter inom myndigheterna som medförde till en förstÄelse i Àmnet och analyserades sedan med tidigare forskning. Resultatet visade att myndigheterna var nöjda med samverkansprocessen, Àven om vissa delar i processen kunde ha utvecklats till det bÀttre. Den tidigare forskningen framhöll att detta inte fungerade mellan myndigheterna samt att utredningarna enligt § 31 LUL hade brister.