Uppsatsen syfte var att förstÄ hur fyra unga mÀn formar sin identitet och sin livsstil genom sina anvÀndarprofiler och sitt beteende pÄ Facebook. Arbetet beskriver Àven hur dessa personer anpassar sig efter andra anvÀndare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet bestÄr av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkÀter. Den information som materialet genererade visade att de unga mÀnnen till stor grad anpassar sig efter omgivningen pÄ Facebook. Facebook Àr en stor del av de studerade individernas vardag och Àr en bidragande faktor till deras sjÀlvbild.

Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.

Titel: ?Man skulle ju aldrig lÀgga upp en ful bild pÄ sig sjÀlv liksom?.Författare: Ronja RiemanKurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrtermin 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 23.553 ord inklusive bilagor(19.407 ord exklusive titelblad, innehÄllsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor)Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor)Syfte: Studien undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus pÄ Instagram och om de anser att det kanfinnas en pÄverkan pÄ deras sjÀlvbild.Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer.Material: Tre gruppintervjuer med unga kvinnor, 15-24 Är, som Àr aktiva anvÀndare avInstagram.Huvudresultat: Denna studie har visat att unga kvinnor söker sig till Instagram försocial interaktion, underhÄllning, tidsfördriv och frihet att kunna pÄverka hur de framstÀller sin ?online-identitet?. Samtidigt upplever de att Instagram Àr stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mÄn motsÀgelsefull.Studien visar vidare att unga kvinnor upplever att ett fokus pÄ utseendet finns pÄ Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att mÄnga unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende pÄ deras ansikte eller kropp.

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrÀndhet bland unga mÀnniskor i Äldrarna 19-25 Är i Sverige. Syfte med denna studie Àr att fÄ en inblick i och ökad förstÄelse över hur utbrÀndhet pÄverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga mÀnniskor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick frÄn ett hermeneutiskt synsÀtt och en narrativ metod. Under de senaste tio Ären har den psykiska ohÀlsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och dÄ framförallt bland ungdomar.

Att framföra ett fordon i dagens trafikmiljö krÀver mycket av föraren. Föraren mÄste vara koncentrerad, uppmÀrksam och utvilad för att kunna observera och agera rÀtt i alla trafiksituationer. En svÄr och kÀnslig uppgift för polisen Àr nÀr de mÄste hindra en förare frÄn att fortsÀtta köra sitt fordon pÄ grund av att han eller hon ej anses lÀmplig ur dessa aspekter. Vi har genom intervjuer med polismÀn och studier av gÀllande lagrum undersökt hur polisen i ett par lÀn hanterar dessa situationer. Dessa beslut som formellt tas av Äklagare eller polismyndighet grundas alltid pÄ den enskilde polismannens bedömning och han eller hon har dÀrför ett stort ansvar.

Titel: Inre och yttre motivation ? En studie om vilka faktorer som motiverar unga medarbetare mest i fyra detaljhandelsföretag NivĂ„: C- uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Joel Lawrence Tribble & Abdi Fatah JimaaleHandledare: Lars EkstrandDatum: 2013 ? JuniSyfte: Syftet med undersökningen Ă€r att, med hĂ€nsyn till incitamenten som tillĂ€mpas i detaljhandelsföretag, studera huruvida det Ă€r inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv pĂ„verkan pĂ„ unga medarbetares motivation. VĂ„ra forskningsfrĂ„gor Ă€r:Är det inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv pĂ„verkan pĂ„ unga medarbetares motivation?Vilka incitament tillĂ€mpar företag för att motivera sina medarbetare att utföra önskade prestationer? Metod: Vi har gjort fallstudier pĂ„ fyra branschledande detaljhandelsföretag, dĂ€r vi utförde fyra kvalitativa intervjuer med företagens respektive chefer. Vi delade Ă€ven ut 60 enkĂ€ter till de valda företagens respondenter dĂ€r vi riktade oss till unga medarbetare i Ă„ldrarna 15-30 Ă„r.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i Äldrarna 21-26 Är och det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas frÀmst frÄn Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om sjÀlvidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhÀlle dÀr individualiseringen fortgÄr, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsÀtter att pÄverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv sjÀlvorientering och den Äterspeglas Àven vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

Tidigare forskning beskriver att stress Ă€r en riskfaktor för ohĂ€lsa och det Ă€r ett arbetsmiljöproblem. OhĂ€lsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhĂ€lle. Syftet med studien var att finna olika kvalitĂ© i stresskĂ€nsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka pĂ„ deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att fĂ„ mer kunskap kring Ă€mnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse pĂ„ deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex mĂ„nader, intervjuades.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och isÄfall hur unga anvÀnder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frÄgor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar pÄ en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som anvÀndes för att förstÄ det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns Äterkommande samtalsÀmnen i dom ungas samtal, om Àn i olika former. Dessa samtal handlar frÀmst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och nÀr man egentligen Àr redo för sin sexuella debut.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och lÀrare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar angÄende detta. Sedan Är 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever. Denna lag vÀrnar om elevernas rÀttigheter att behandlas likvÀrdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet pÄ respektive skola.Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med elever och lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta unga personers erfarenheter kring sina förÀldrars skilsmÀssa. Syftet med studien var att se vilken instÀllning unga vuxna skilsmÀssobarn har till att sjÀlva ingÄ i nÀra relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka fÄ fram hur unga vuxna skilsmÀssobarn tror att deras syn pÄ nÀra relationer har pÄverkats av att som barn ha varit med om en skilsmÀssa. Dessa frÄgor besvaras utifrÄn Ätta halvstrukturerade intervjuer, dÀr Ätta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla frÄn en uppvÀxt som inneburit att förÀldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 Är.

Antalet bloggar vÀxer och lÀsarantalet för bloggar likasÄ, framför allt har en ökning mÀrkts hos unga kvinnor (Findahl, 2011). Att blogglÀsandet har ökat medför att lÀsaren sÀtter sig sjÀlv i en situation dÀr de kan utsÀttas för pÄverkan, bÄde i form av bloggtext samt reklam i form av annonser. FrÄgan Àr om det nya bloggfenomenet nu kommer att ta över som en ny marknadsföringskanal gentemot de traditionella annonsreklamerna. Kommer de personliga blogginlÀggen att pÄverka mer Àn traditionell reklam?Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka om unga kvinnor upplever att deras köpintentioner pÄverkas av bloggar.