BAKGRUND: Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancerformerna idag. Det Àr bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som Àr under 40Är.  PÄgrund av den lÄga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vÄrden till dem inte Àr anpassat till situationen de lever i. PÄgrund av att de unga kvinnorna Àr fÄ kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfÀllig och dÀrför blir vÄrden till dem svÄrare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus pÄverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd.

Denna studie karaktÀriseras av ett kvalitativt inifrÄnperspektiv och ger inblick i nÄgra unga kvinnors perspektiv pÄ personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar hÀr nÀrmare pÄ hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som pÄverkar deras syn..

Syftet med uppsatsen Àr att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det Àr att som ung vuxen idag vÀlja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgÄngspunkt ur vÄrt syfte har vi utformat frÄgestÀllningar dÀr identitet och synen pÄ sig sjÀlv Àr Äterkommande; Hur har nykterheten inverkat pÄ de unga vuxnas bild av sig sjÀlva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat pÄ deras bild av sig sjÀlva? Hur pÄverkar andra mÀnniskor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att anvÀnda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förstÄelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och anvÀnt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i nÄgon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vÄrt material anvÀnde vi oss av en kvalitativ analysmetod dÀr vi kategoriserade och tematiserade vÄra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga mÀnnen med utlÀndsk bakgrund i Angered. Vi vill förÀndra de stereotypa förestÀllningar som florerar i samhÀllet och synen pÄ förorten som media upprÀtthÄller. ForskningsfrÄgorna vi har anvÀnt oss av Àr som följer: Hur sysselsÀtter de sig? I vilken utstrÀckning Àr de integrerade i det svenska samhÀllet? och Vilka svÄrigheter möter de vad gÀller integrationen? Materialet insamlades genom Ätta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjÀlp av meningskodning och tolkade det sedan med hjÀlp av den postkoloniala teorin.

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmÀnheten sÄg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att anvÀnda sig av, vilka lÀrdomar man tog med sig frÄn Gudrun och kommunernas syn pÄ information och allmÀnheten.Mitt material bestÄr frÀmst utav dokument, utvÀrderingar och rapporter frÄn kommunerna, lÀnsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med Ätta informantintervjuer. Forskning gÀllande kriser, kriskommunikation och information har Àven utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinÀra hÀndelse har varit en central del i uppsatsen dÄ lagen reglerar vad kommunerna och landstingen mÄste genomföra innan, under och efter en krissituation.

Syfte: Syftet var att undersöka unga kvinnors instÀllning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för Äsikter om information kring livmoderhalscancer. Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Kvinnor i Äldern 16-18 Är rekryterades pÄ UngdomshÀlsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. InnehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att analysera data. Resultat: Kvinnornas instÀllning till preventionsarbetet baserades pÄ deras kunskap.

Uppsatsen syftar till att utreda hur den gÀllande rÀtten ser ut avseende förbudet mot köp av sexuell tjÀnst. DÄ lagen frÄn olika hÄll har blivit kritiserad för att vara en symbollag och sakna effektivitet har det varit författarnas ambition att nÀrmare undersöka syftet bakom lagen och hur rÀttstillÀmpningen fungerat i praktiken. Under arbetets gÄng har det framkommit att lagen frÀmst anses skydda samhÀlleliga intressen, sÄsom bekÀmpandet av prostitution och den kringliggande kriminaliteten. För att en sexköpare ska dömas för köp av sexuell tjÀnst krÀvs att en tillfÀllig sexuell förbindelse Àgt rum i utbyte mot ersÀttning. Den av rÀttspraxis fastslagna pÄföljden för enstaka köp av sexuell tjÀnst Àr 50 dagsböter, nÄgot som Àr jÀmförbart med pÄföljden för snatteri.

Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas livstillfredsstÀllelse/livskvalitet och hÀlsa och att jÀmföra om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor. För att samla in relevanta data, har en empirisk, kvantitativ tvÀrsnittsstudie genomförts med en beskrivande design med jÀmförande inslag.Undersökningen utfördes pÄ det sociala nÀtverket Facebook pÄ Internet med hjÀlp av enkÀten Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) som Àr ett beprövat instrument för att skatta upplevd livstillfredsstÀllelse/livskvalitet och hÀlsa. Studien utfördes pÄ 67 unga vuxna mellan 19-30 Är. Resultatet visade att de unga vuxna skattade sin livstillfredsstÀllelse/livskvalitet relativt högt, med högst skattning i faktorn Fysiska symtom, och lÀgst i faktorn Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter/roliga. Dock fanns en ganska stor spridning mellan svaren, med nÄgra maximala skattningar och nÄgra extremt lÄga skattningar.

Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för och fÄ kunskap om behandling samt skolverksamhet pÄ en institution för ungdomar med fokus pÄ regelsystem, regelövertrÀdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen Àr etnografisk och resultatet bygger pÄ en tvÄ veckor lÄng observationsperiod pÄ en institution för vÄrd av unga. Teorin bygger pÄ Goffmans bok Totala institutioner- fyra essÀer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kÀnnetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera pÄ resultatet.

VÄr avsikt med uppsatsen har varit att göra en femÄrsuppföljning pÄ de ungdomar som skrevs ut frÄn Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrÄn dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsomrÄden samt fÄnga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har Àven velat fÄ kÀnnedom i hur de unga vuxna tÀnker idag kring deras vistelse pÄ Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktÀr vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehÄller öppna frÄgor dÀr vi fÄr de unga vuxnas subjektiva berÀttelser. De unga vuxna som vi har intervjuat Àr sammanlagt 19 stycken, varav 13 Àr kvinnor och sex stycken Àr mÀn.Vi kunde urskilja tvÄ grupper bland informanterna dÀr den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket Àven visade sig har betydelse i de flesta omrÄdena.

UtlÀnningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirÀttslig. Sedermera har lagstiftningen fÄtt Ànnu ett ÀndamÄl, nÀmligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL Àr tillÀmplig pÄ envar, som inte Àr svensk medborgare och sÄledes Àven pÄ statslösa. Den svenska UtlL vill dock sÄ lÄngt som möjligt tillförsÀkra utlÀnningar en rÀtt att komma in i landet och vistas hÀr. Lagen anger bl.a.

Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmÀklare anvÀnt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, nÄgot som sjÀlvklart Àr mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har lÀnge fÄtt kÀmpa med relativt lÄgt förtroendefrÄn allmÀnhetens sida, detta har delvis hÀngt ihop med att det tidigare inte fanns nÄgotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olÀgenheter som upptÀcktes under2006 bidrog till ett krav bÄde frÄn branschens och allmÀnhetens sida om att en nyfastighetsmÀklarlag skulle arbetas fram, sÄ att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bÀsta med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig pÄ de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjÀnster samt upprÀttande av mÀklarjournalen.TillvÀgagÄngsÀttet har varit att intervjua fastighetsmÀklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika Äsikter om att branschenmÄdde gott av att regleras bÀttre, och att lagen inneburit ökad transparens. FramgÄr görÀven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger pÄenskilda dÄliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svÄrt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförÀndring i arbetssÀttet hos fastighetsmÀklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsÀttningar för branschen att öka sitt förtroende frÄnallmÀnhetens sida i och med den nya fastighetsmÀklarlagen.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser pÄ sitt fotbollsspelande i förhÄllande till omgivningens syn pÄ fotboll och den allmÀnna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frÄgor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollstrÀningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar Àr bÀttre fotbollsspelare Àn tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en mÄttstock som tjejerna bedömer sig sjÀlva utifrÄn. Studien visar Àven att tjejer och killar systematiskt hÄlls isÀr inom fotbollen med hjÀlp av de vedertagna normerna kring de bÄda könens olika fysiska förmÄgor och att tjejerna har antagit detta sÀtt att betrakta kön..

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hÀlsofrÀmjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-Äriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka anvÀndes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehÄllsanalys.

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.