Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trÀdde i kraft den första januari 2009 och gÀller för hÀlso- och sjukvÄrden. DÀremot Àr det allt fler kommuner som vÀljer att tillÀmpa lagen Àven inom hemtjÀnsten. Syftet med fritt val Àr att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjÀnsterna med bÀsta kvalité och pÄ rÀtt sÀtt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbÀttras och utvecklas sÄ att brukarna Àr nöjda.I Kristianstads kommun började de att anvÀnda sig utav det nya systemet frÄn och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. BÄda kommunerna började dÀremot med fritt val inom hemtjÀnsten redan flera Är tidigare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ framtiden med familjebildning i fokus samt vilka attityder och uppfattningar som finns kring det. Unga mÀnniskor idag stÀlls inför en massa olika val. En naturlig del av att bli vuxen Àr familjebildning och dÀrför var det intressant att undersöka hur de unga mÀnniskorna stÀller sig till detta. De som ingick i undersökningen var studenter vid LuleÄ tekniska universitet och i Äldrarna 20 till 30 Är. Anledningen till att jag valt dem Àr att dessa studenter representerar en typ av unga mÀnniskor som Àr i liknande faser i sina liv.

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

Missbruket av narkotika har under de senaste Ären ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis ocksÄ missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss pÄ den yngre Älderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 Är. Vi ansÄg att den gruppen var intressant dÄ vi vet att ungdomar i den Älderskategorin oftast testar narkotika för första gÄngen. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio Ärs period, samt hur stort problemet var i dagens samhÀlle.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsens övergripande syfte Àr att göra en undersökning av rÀttshjÀlpsreformen 1997 som Àr bÄde beskrivande och normativt utvÀrderande. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr jag anpassar Lennart Lundquists (1992, s. 12) policyprocessmodell utifrÄn mitt syfte och följer idéerna och vad som sÀgs m.m. i de olika stegen samt Ludvig Beckmans (2005, s. 69 - 74) normativa rimlighetsprövning dÀr den normativa utgÄngspunkten Àr principen om likhet inför lagen.

Ungdomstiden Ă€r en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förĂ€ndringar. Övervikt och fetma ökar bland unga mĂ€nniskor och pĂ„verkar deras hĂ€lsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga mĂ€nniskors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser anvĂ€ndes för litteratursökningen, som genomfördes med hjĂ€lp av nyckelord som bedömdes relevanta för Ă€mnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanstĂ€lldes i fyra olika omrĂ„den: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hĂ€lsa, Sociala relationer, Skolsituationen.

Som en följd av generationsvÀxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersÀttas av yngre generationer. Med bakgrund av detta Àr syftet med denna studie att undersöka och skapa förstÄelse för unga chefers förestÀllningar om och förhÄllningssÀtt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhÄllanden, krav, ung i chefsrollen samt förhÄllandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhÄllanden innebÀr stressiga arbetsdagar med mÄnga arbetsuppgifter.

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i Äldrarna 18-25 (I klÀdbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur pÄverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se nÄgra skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna nÀr det gÀller reklamationsbeteendet?.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrÄn unga kvinnors syn. Vi vill Àven undersöka diverse strategier som anvÀnds för att hantera situationer som kÀnns mindre trygga. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr Ätta unga kvinnor i Äldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad Àr en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvÀllstider utan sÀllskap. De unga kvinnorna anvÀnde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

I denna studie har vi sökt svara pÄ frÄgan angÄende hur unga kvinnor ser pÄ sig sjÀlva och sin roll i samhÀllet. Detta har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och sjÀlvbild.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i Äldrarna 17 till 23 som pÄ olika sÀtt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar pÄ personlig utveckling med hjÀlp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som Àr en terapeut pÄ Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrÄn Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptÀckter vi har gjort visar att informanterna upprÀtthÄller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhÀllet.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 med inte 25 Är för att underlÀtta för dessa att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anstÀller fler ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 men inte 25 Är som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssÀnkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat nÀrmre pÄ propositionen (2006/07:84) som lagen bygger pÄ samt remissvaren pÄ denna. DÀrutöver har vi ocksÄ tagit in en proposition frÄn 2008 dÀr regeringen föreslÄr en utvidgning av Äldersintervallet och en kraftigare nedsÀttning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie dÀr Ätta personer inom detaljhandeln har intervjuats.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som Àr yngre Àn 65 Är nÀr de fÄr diagnosen. De hÀr personerna Àr mitt i livet nÀr de drabbas av en sjukdom som förknippas med Àldre mÀnniskor och Äldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut Àn för Àldre personer som drabbas av sjukdomen, dÀrför bör stödet till dem vara utformat pÄ ett annat sÀtt. Studien Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer.

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

Årligen placeras ett flertal barn och unga med stöd av lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga (LVU). Det centrala fokuset i denna studie Ă€r att identifiera skillnader vad gĂ€ller rĂ€ttens argumentation i domskĂ€len, gĂ€llande beslut om LVU, med utgĂ„ngspunkt i förĂ€ldrakonstellationer och bioligiskt kön.Studien bygger pĂ„ totalt 33 domar frĂ„n 11 av Sveriges förvaltningdomstolar och analyseras i enlighet med diskursanalytisk samt innehĂ„llsanalytisk metod.Flertalet liknande studier har gjorts tidigare, men samtliga gĂ€ller barnautredningar inom socialtjĂ€nsten. Forskning med fokus pĂ„ förĂ€ldrakonstellation och kön i relation till beslut med stöd av LVU saknas pĂ„ det rĂ€ttsliga omrĂ„det. DĂ„ rĂ€ttens argument i LVU-domar till stor del grundas pĂ„ socialjĂ€nstens utredningar finns liknande möster som presenteras i studier som gjorts inom sektorn för socialt arbete.De största skillnader som denna studie presenterar rör vĂ€rderingar i relation till sprĂ„ket, sĂ„ som att mödrar misshandlar och fĂ€der bestraffar nĂ€r vĂ„ld förekommer i hemmet. TvĂ„ vĂ„rdnadshavare fĂ„r fler brister tilldelade sig jĂ€mfört med ensamstĂ„ende förĂ€ldrar och mödrar förvĂ€ntas kunna ta hand om sina barn medan fĂ€der inte har denna förvĂ€ntning pĂ„ sig och anses vara försvarslösa gĂ€llande familjerelaterade problem..