Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet.

Vår avsikt med uppsatsen har varit att göra en femårsuppföljning på de ungdomar som skrevs ut från Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrån dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsområden samt fånga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har även velat få kännedom i hur de unga vuxna tänker idag kring deras vistelse på Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktär vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehåller öppna frågor där vi får de unga vuxnas subjektiva berättelser. De unga vuxna som vi har intervjuat är sammanlagt 19 stycken, varav 13 är kvinnor och sex stycken är män.Vi kunde urskilja två grupper bland informanterna där den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket även visade sig har betydelse i de flesta områdena.

Utlänningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirättslig. Sedermera har lagstiftningen fått ännu ett ändamål, nämligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL är tillämplig på envar, som inte är svensk medborgare och således även på statslösa. Den svenska UtlL vill dock så långt som möjligt tillförsäkra utlänningar en rätt att komma in i landet och vistas här. Lagen anger bl.a.

Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmäklare använt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, något som självklart är mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har länge fått kämpa med relativt lågt förtroendefrån allmänhetens sida, detta har delvis hängt ihop med att det tidigare inte fanns någotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olägenheter som upptäcktes under2006 bidrog till ett krav både från branschens och allmänhetens sida om att en nyfastighetsmäklarlag skulle arbetas fram, så att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bästa med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig på de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjänster samt upprättande av mäklarjournalen.Tillvägagångsättet har varit att intervjua fastighetsmäklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika åsikter om att branschenmådde gott av att regleras bättre, och att lagen inneburit ökad transparens. Framgår göräven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger påenskilda dåliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svårt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförändring i arbetssättet hos fastighetsmäklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsättningar för branschen att öka sitt förtroende frånallmänhetens sida i och med den nya fastighetsmäklarlagen.

Den här studiens syfte är att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser på sitt fotbollsspelande i förhållande till omgivningens syn på fotboll och den allmänna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frågor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollsträningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar är bättre fotbollsspelare än tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en måttstock som tjejerna bedömer sig själva utifrån. Studien visar även att tjejer och killar systematiskt hålls isär inom fotbollen med hjälp av de vedertagna normerna kring de båda könens olika fysiska förmågor och att tjejerna har antagit detta sätt att betrakta kön..

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hälsofrämjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-åriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka användes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehållsanalys.

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. .

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

I Sverige genomförs årligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i åldersgruppen 20-24 är de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang är betydligt större än vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades.

Avsikten med uppsatsen är att kartlägga hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter arbetar för att kartlägga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen är också att granska vad lagen om finansiell rådgivning till konsumenter säger om riskbenägenhetsmätning, samt hur de menar att rådgivningsföretag bör gå till väga för att avgöra kundes riskbenägenhet. Av slutsatserna framgår att riskbenägenhetsmätningar görs, men rådgivningsfirmor bör tydligare skilja på den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnå högre reliabilitet och validitet av riskbenägenhetsmätningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör också föreslå denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Studiens syfte har varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av den samverkan de medverkar till i sin yrkesroll kring barn och unga med sammansatt problematik. Därigenom hamnade fokus på den samverkan som bedrivs med BUP och skola.Studiens frågeställningar är: ? Vilka faktorer påverkar samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik? ? Hur ser socialsekreterarna på sin egen roll vid samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik?? Hur kan samverkan förbättras i framtiden, gällande barn och unga med sammansatt problematik, enligt litteraturen, informanterna vid djupintervjuerna och socialsekreterarna?Studien har en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning då studien försöker fånga socialsekreterarnas upplevelser av samverkan. I syfte att besvara studiens frågeställningar genomfördes fokusgruppssessioner med socialsekreterare. Utöver fokusgruppen genomfördes två djupintervjuer med personer som är väl insatta i samverkan i syfte att nå ett metaperspektiv gällande socialtjänstens samverkan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som befinner sig i utanförskap eller i riskzonen för utanförskap upplever sin situation, och hur de skapar identitet utifrån denna. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. En intervjuguide utformades som underlag för intervjuerna. Fyra av respondenterna bor i ett utanförskapsområde, och samtliga var arbetslösa vid intervjutillfället. Vidare har alla förutom en av våra respondenter en utländsk bakgrund.