Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Bakgrund och problem: Efter att i flera Är diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram Är 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rÀtt Är 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden Àr livskraftiga men som genomgÄr en ekonomisk kris inte ska behöva gÄ i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta fÄr konsekvensen att företaget gÄr i konkurs. En annan anledning Àr att den sÀllan anvÀnts och att rekonstruktören inte har nÄgon bestÀmmanderÀtt till skillnad frÄn konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rÄdande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

VÄrt syfte har varit att granska hur kvinnor med missbruksproblematik skildras i socialtjÀnstens utredningar inför bedömning av behandlingsinsatser. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt missbrukande kvinnor beskrivs med avseende pÄ moderskap, femininitet och relationer. Vi har ocksÄ tittat pÄ vilket utrymme kvinnorna getts att uttrycka sina egna tankar i utredningstexten, samt hur den rÄdande diskursen kring kvinnliga missbrukare reproduceras alternativt utmanas i utredningstexten. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. VÄr empiri bestod av fyra stycken missbruksutredningar gÀllande kvinnor över 18 Är, med barn.

Despite the fact that men dominate substance abuse research and that most programs to target substance abuse therefore are developed by and for men, very little is known about the fact that substance abusing men can also be parents. Mothers are up until today regarded as the most important parent even though society is changing and fathers are taken a more active part in childrearing. The average father today still spends significantly less time with his children than the average mother does and marginalised drug abusing fathers often disappear from their families altogether. The goal and purpose of this paper has been that through a qualitative analyses of written sources and qualitative interviews with healthcare professionals and social workers recognise how marginalised drug abusing fathers interests of taking part in their children's lives are met by healthcare, treatment and child protection agencies and how we can understand marginalised fathering as an extension of how we view ordinary fathering. I wanted to examine if there are any specific actions taken in involving these men as fathers and how we can understand their situation.

Bakgrund: Droger Àr nÄgonting som funnits under en lÄng tid. MÄnga anvÀnder droger som hjÀlp mot olika psykiska problem och detta pÄverkar fysiken, psyket och det sociala livet pÄ ett negativt sÀtt. Det finns en okunskap om missbruk inom vÄrden. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat fÄ stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk.Metod: En intervjustudie med fyra mÀn och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material anvÀndes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.

Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.

En konflikt mellan en arbetsgivare, som tillhandahöll tjÀnster och utstationerade sina arbetstagare till Sverige, och en fackförening som krÀvde att arbetsgivaren tecknade ett svenskt kollektivavtal var utgÄngspunkten för denna uppsats. Uppsatsen syftade till att studera om och eventuellt hur europarÀtten pÄverkar det svenska rÀttslÀget avseende rÀtten att vidta fackliga stridsÄtgÀrder i syfte att fÄ tillstÄnd ett kollektivavtal. För att uppnÄ syftet genomfördes en fallstudie av Vaxholmskonflikten. De slutsatser som uppsatsen presenterade var att lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare behöver förÀndras för att uppfylla de krav som direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahÄllande av tjÀnster stÀller, samt bÀttre svara mot den svenska arbetsmarknadsmodellen..

År 1994 faststĂ€lldes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förĂ€ndrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar pĂ„ boenden för personer med funktionsnedsĂ€ttningar. FrĂ„n att personalen haft en mer vĂ„rdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar ocksĂ„ att ett större krav skulle stĂ€llas pĂ„ personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rĂ€tt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar vĂ€sentlig kunskap ska fĂ„ denna genom utbildning.Även om förĂ€ndringar har genomförts inom dessa verksamheter, gĂ„r det att idag se att utvecklingen inte skett sĂ„ snabbt som den borde ha gjort.

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Dessa personer löper sjÀlva en ökad risk för att drabbas av ohÀlsa, bland annat riskerar de att sjÀlva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohÀlsa. Sannolikheten Àr dÀrför hög att allmÀnsjuksköterskor Àven kommer att möta denna grupp i vÄrden, och det Àr dÄ viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förstÄelse för deras uppvÀxt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar.Metod: Studien grundades pÄ en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa Àmnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Personer som vÀxte upp med missbrukande förÀldrar pÄverkades pÄ flera olika sÀtt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet sÄ som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjÀlp av stöd gÄ vidare och acceptera sin uppvÀxt.Slutsats: Informanterna pÄverkades mycket av sin uppvÀxt senare i livet.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

Detta arbete har visat hur det rÀttsligt oklara produktansvarsomrÄdet ökat i aktualitet och utvecklats frÄn praxis till lagstiftning under större delen av 1900-talet. Vidare har visats hur den internationellt pÄverkade PAL tillkommit efter neurosedynkatastrofen, hur lagen Àr uppbyggd och förhÄller sig till övrig köp- och skadestÄndsrÀttslig lagstiftning. Produktansvar innebÀr ett ansvar för en produkts farliga egenskaper, eller sÀkerhetsbrister och skall inte förvÀxlas med felansvaret inom köprÀtten. Produktansvaret omfattar de följdskador som en sÀkerhetsbrist orsakar pÄ annan person eller egendom. I förhÄllande till sedvanligt fel- och skadestÄndsansvar, innebar produktansvaret en hel del svÄrigheter och sÀrdrag, som tidigare lett till ett oklart rÀttslÀge.

Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

I den hÀr rapporten beskriver vi utifrÄn litteratur och intervjuer vÄldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plÄgar henne. Vi redovisar Àven den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke pÄ vÄrt framtida yrke dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta mÄnga fall av vÄld i nÀra relation, sÄ var valet av Àmne tÀmligen lÀtt. Det Àr en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat tvÄ personer som Àr vÀl insatta i Àmnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framÄt till förmÄn för utsatta kvinnor.