Syftet med examensarbetet var att se pÄ skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls.Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring omrÄden som framkom vid intervjuerna. En genomgÄng och sammankoppling till lagen har utförts.De tvÄ hypoteserna som undersökts var om:det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som Àr direkt uppkomna pÄ grund av LOUatt LOUs syften inte uppfylls genom dess tillÀmpningResultatet av arbetet Àr att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar Àr lika men hur de olika delarna utförs Àr olika.LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsÀtts pÄ ett relativt effektivt sÀtt men att det Àr svÄrt att uppfylla affÀrsmÀssigheten pÄ grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet.Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar.

IntroduktionMissbrukets komplexitet försvÄrar bilden av hur drogproblemet kan motverkas. Stigmatisering leder till mer dolda problem och ett motstÄnd till att söka hjÀlp. Faktorer som livsvillkor förklarar bÀttre varför bruket bland ungdomar ökar. Sjuksköterskans möte med missbrukaren kompliceras av sammanhangets betydelse och pÄverkas av kulturens gemensamma vÀrden och mÀnniskosyn.SyfteSyftet med studien var att utifrÄn en missbrukares livsvÀrld, finna specifika ?redskap? som haft betydelse för att uppnÄ en drogfri tillvaro och hur sjuksköterskan kan anvÀnda sig av denna kunskap i mötet.MetodEftersom syftet var att undersöka missbrukarens livsvÀrld anvÀndes en hermeneutisk-kvalitativ metod.Sju drogfria missbrukare intervjuades.

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att pĂ„verka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. NĂ€r det kommer till intern kontroll Ă€r varken lagen eller rekommendationen sĂ€rskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll Ă€r. BĂ„da regelverken bygger pĂ„ det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillĂ€mpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n implementeringen av SOX och dĂ„ med fokus pĂ„ intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillĂ€mpningen av Koden.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersÀtta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet fÄr företaget ett rÄdrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfÀllet riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé mÄnga hade hoppats pÄ. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.

Syftet med denna studie var att ge en förstÄelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som vÀxer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsÄg Àven att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns nÀromgivning. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgrÀnsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt vÄld.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka dels vilket rÀttsomrÄde som skall anvÀndas vid hyresberÀkning av gemensamhetsytor vid sÀrskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att anvÀnda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresÀttning av gemensamhetsytor. Jag har avgrÀnsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressÀttning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjÀnstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till sÀrskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Uppsatsens syfte Àr att belysa missbruk och missbruksmönster utifrÄn variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare pÄ en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar Àven en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebÀra att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stÀmpling kan te sig i förhÄllande till klasstillhörighet.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmÀssigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare Àn vi sjÀlva" som de menar sig ha tagit hjÀlp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete Àr ett försök att trÀnga djupare i denna frÄga kring hur tillfrisknande missbrukare anvÀnder sig av detta begrepp.FrÄgestÀllningar:1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gÀller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i sÄ fall ut?2.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka konsekvenser lagförslaget kan medföra genom att Ă€ven nĂ€ringsidkare kan anvĂ€nda sig av alternativet skuldsanering. Jag vill kritiskt granska huruvida den nya skuldsaneringslagen kan medföra en konkurrensrĂ€ttslig snedvridning i förhĂ„llande till de nĂ€ringsverksamheter som inte ges möjlighet till skuldsanering. Även om lagförslaget kommer att medföra sĂ„dana konsekvenser kan det Ă€ndock vara motiverat. DĂ€rför mĂ„ste dessa aspekter vĂ€gas mot lagförslaget och dess motiv. Aspekter sĂ„som nĂ€ringsidkarens skyddsvĂ€rde och effekter pĂ„ samhĂ€llet samt dess ekonomi och vilken praktisk betydelse lagen kan komma att fĂ„.

Inledning: Som svar pÄ de redovisningsskandaler som förekommit desenaste Ären sÄ tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ÀvenpÄverkat lÀnder runt om i vÀrlden som Àr noterade pÄ den amerikanskabörsen, dÀrav Àr Àven ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen Àr att ÄterstÀlla investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen frÄn företagen stÀmmer överensmed verkligheten. För att sÀkerstÀlla tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sÀtts interna kontroller upp i företagen som gör det lÀttare attupptÀcka fel och bedrÀgerier i god tid. Intern kontroll innebÀr att man följerupp styrningen av verksamhetens processer.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.

SAMMANFATTNINGInledning: Den som begÄr ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlÀmnas till rÀttspsykiatrisk vÄrd istÀllet för fÀngelse enligt lagen för rÀttspsykiatrisk vÄrd (SFS 1991:1129). Inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden Àr sjuksköterskans uppgift att vÄrda patienten under frihetsberövning för att skydda samhÀllet frÄn patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvÄrda patienter under lagen av rÀttspsykiatrisk vÄrd.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rÀttspsykiatrisk vÄrd intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Huvudresultatet Àr temat omvÄrdnaden Àr nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhÀllet. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmÀnniska, Att fÄ patienten delaktig i vÄrden, MÄl och delmÄl mot Äteranpassning, Samtal som omvÄrdnadsÄtgÀrd, Balansera vÄrda och vakta, och VÄrda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens mÀnniskovÀrde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.

VÄrt intresse för medling vÀcktes andra terminen vid polisutbildningen i UmeÄ. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i UmeÄ och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott Àr ett möte mellan brottsoffer och gÀrningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förstÄelse för vad som hÀnt och varför. Medling bygger pÄ rÀttviseformen reparativ rÀttvisa och anvÀnds som ett komplement till det straffrÀttsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

I den hÀr rapporten har vi som författare försökt belysa de problem som finns medrÀttsintyg och dÀrmed utröna motiveringen till den nya lagen. Ett av de störstaproblemen med rÀttsintygen Àr den dÄliga kvaliteten, samt att det Àr vÀldigtkostsamt för polismyndigheterna att begÀra ut rÀttsintyg. Anledningen till denundermÄliga kvaliteten Àr att de flesta lÀkare (ej rÀttslÀkare) har för dÄligutbildning och för lite mÀngdtrÀning nÀr det gÀller utfÀrdandet av rÀttsintyg. Dettaska lösas med att utbilda ca 100 stycken rÀttslÀkare som dÄ enbart arbetar medrÀttsmedicin. För tillfÀllet finns det 20 rÀttslÀkare i landet.