Delaktighet pĂ„ olika samhĂ€llsarenor för personer med funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r ett vĂ€ldokumenterat problem. Daglig verksamhet Ă€r en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mĂ„l med insatsen Ă€r att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhĂ€llet. Forskningens syfte har varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt personalen pĂ„ daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna sĂ„ de kan utvecklas och uppnĂ„ de individuella mĂ„l som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den dagliga verksamheten och ute i samhĂ€llet. Ett personalperspektiv Ă€r intressant dĂ„ det framkommit att personalens pĂ„verkan av arbetstagarna Ă€r stor.

The aim of our study is to explore the thoughts and beliefs held by the professionals who work with the sentence youth service for young offenders, and how they feel about the same.How is the sentence youth service perceived from a professional perspective? How does the concurrence look like between the police, the social services and the prosecutor, when it comes to young offenders? What kind of difficulties/challenges do the professionals see in the possibility to effect the sentence youth service?The study is based on a qualitative method. The data consists of seven semi-structured interviews with two police officers, four social workers and one prosecutor.The results of our study indicate that youth service is a good sentence for young first-time offenders; the study also indicates that concurrence between the different professions is a success factor; furthermore the study revealed that it was very difficult finding adequate working places..

This thesis is about the bookmobile service in Sweden of today. The purpose is to examine how the staff motivate the existence of the bookmobile. Other purposes are to study the goals of the service, to describe ?daily life? of the bookmobile, examine the changes of the service during the years and discuss possible changes in the future. The study is based on interviews with thirteen staff members from six Swedish communities, of both rural and urban character.

Service quality occurs in service encounters where both customers and employees come together in an interaction. It is therefore important that the staff give their best because the interaction usually takes place in real time, which is referred to as the moment of truth.The aim of this study was to find out how luxury hotels are working to ensure good service quality, and how the staff are motivated to deliver this service. We wanted to examine this from a management perspective, and an employee perspective. Information was gathered through various interviews, where the staff at the Hotel KĂ€mp in Helsinki and at the Sheraton Hotel Stockholm participated.Survey results show that employee motivation, training and empowerment have a significant impact to provide service in high quality. The results also show that the surveyed hotel, to certain level work in the same way, but it reveals some differences even when both hotels are part of the same concern..

Den första skuldsaneringslagen infördes Är 1994 i svensk rÀtt. Lagen ersattes 1 januari 2007 av en ny skuldsaneringslag som gÀller idag. Den senare lagen Àr pÄ mÄnga sÀtt lik den Àldre lagen pÄ sÄ sÀtt att förutsÀttningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett Àr desamma. Det som förÀndrats Àr frÀmst skuldsaneringsförfarandet. Idag finns det Àven en utredning med förslag om ytterligare förÀndringar i skuldsaneringslagen.

Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anstÀlldas syn pÄ public service och hur de anser att de tillÀmpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys, intervjuer samt observation.Material: InnehÄllsanalys av Ätta dokument om public service, intervjuer med sex anstÀllda pÄ SVT Barnkanalen samt en observation pÄ SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn pÄ begreppet public service och vad detta innebÀr i praktiken. Beroende pÄ vad respondenten har för yrkesroll pÄ SVT anges olika definitioner pÄ vad som Àr det mest centrala kÀrnvÀrdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn pÄ vad public service-uppdraget innebÀr för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn pÄ uppdraget och har sjÀlva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn pÄ public service-uppdraget Àr helt fullstÀndig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras..

Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.

Uppsatsen handlar om hur anvÀndningen av bemanningsföretag ser ut i tvÄ stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag anvÀnder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge lÀsaren en inblick i Àmnet. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form tvÄ intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjÀlp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de tvÄ livsmedelsföretagen anvÀnder sig av olika bemanningsföretag beroende pÄ vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser Àr att de mest förekommande anledningarna till att företagen anvÀnder sig av bemanningsföretag Àr snabbhet och flexibilitet.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

The aim of this paper is to examine how dyslectic adults define the service quality at the public library of Gothenburg. The purpose is also to investigate what level of service quality the library provides and which responsibilities the library has towards the dyslectics. Answers are sought to the following questions: - How do dyslectics perceive the service quality at the public library of Gothenburg and is that service quality satisfactory? - What responsibilities does the public library of Gothenburg have towards the dyslectics according to cultural policy documents? In this paper six persons have been interviewed. Of these, four are adult dyslectics, one works with people with special demands and the last one is the chief librarian.

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och dÀrigenom vÀrde, krÀvs kunskap. TvÄ teoribildningar som talar om vÀrde och kvalitet respektive kunskap var för sig Àr Service Management och Knowledge Management. Service Management Àr huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management Àr nÀst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spÀnningar" Äterfinns dem emellan. FrÄgan Àr hur dessa"spÀnningar"hanteras i kunskapsföretags vÀrdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förstÄelsen för kunskapsföretags vÀrdeskapande.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Studiens syfte Àr att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod dÀr det handlar om mÀnniskors uppfattning och deras förstÄelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi Àr intresserade av mÀnniskors tankar och vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vÄr empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna sjÀlva har benÀmnt i intervjuerna.VÄr diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhÄllningssÀtt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vÄr undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser ocksÄ att de rÀtta förutsÀttningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.