Arbetet använder sig av en rättspolitisk metod med fokus på rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet är att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mål bakom sexualbrotten och medlet för uppnå det genom den konventionella straffrättsprocessen. Tomrummet består dels av att straffrättsprocessen till fullo inte kan omfatta målet, dels att majoriteten av offer som anmäler våldtäkt idag nekas en rättsprocess, och slutligen att en friande våldtäktsdom ändå kan anses innebära att en konflikt återstår. Konflikten som återstår i majoriteten av fallen är mellan den misstänktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en kränkning av dennes sexuella självbestämmanderätt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en påbyggnad av det konventionella i form av innovativa rättsprocesser med större fokus på offret istället för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsställa offrets behov av rättvisa, utan att hota straffrättsprocessens funktioner i form av straff, rättssäkerhet och brottsbekämpning.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskänsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott använder sig av sin vardagsgeografi samt om känslan för rummet och platsen skiljer sig nämnvärt mellan emotionella brott det vill säga brott där känslor ligger till grund (våldtäkt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nätverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har använts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i Umeå som sträckte sig över 8 års tid. Två personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rån och inbrott). Även har en förfrågan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) om distanser till och från brottsplaster samt känslor inför dessa. Denna förfrågan har även de fiktiva brottslingarna svarat på.Insamling och sammanställning av materialet har pekat på att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att känna till kopplingen mellan gärningsman och hans/hennes geografi.

Sedan början av året 2009 har ett av de hetaste ämnena inom den allmänna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya Ipred-lagen skulle träda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten präglas av motstående intressen, bestående av rättighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rättigheter och fildelarnas värnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gäller hur Sverige valt att utforma Ipred-lagen. Vid en närmare analys av denna uppdagas åtskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rättsliga regleringen och delvis med avvägningssvårigheterna mellan rättighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att människor väljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt.

Under de senaste åren har manipulering av kassaregister ökat och blivit mer datoriserat. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av ekonomisk brottslighet. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett godkänt kassaregister. Genom det så kallade ?Restaurangprojektet? som bedrivs i Stockholms län har det framkommit att grundläggande principer för bokföring av kontanta affärshändelser underlåtits i ett stort antal aktiebolag, detta utan att revisorn i bolaget har reagerat.

Detta arbete handlar om våld i nära relationer och avgränsar sig till mestadels kring kvinnornas situation i fråga. Mitt syfte med denna rapport är att, dels förhöja mina kunskapsnivåer inom problemområdet samt dels att utvidga och förhoppningsvis förbättra mina initiala åtgärder i mitt framtida polisiära arbete. Visserligen döms gärningsmännen idag enligt drygare dom vid brott i nära relationer än tidigare. Men de största problemen är dock fortfarande att målsägande inte vågar anmäla att de har blivit utsatta för sådana brott samt att de drar tillbaka anmälningar innan brotten hunnits utredas. Detta medför stora problem för polisens brottsbekämpning inom detta område men utgör samtidigt en oerhört viktig informationskälla för en del av den siffra över hur många sådana ouppklarade brott som årligen begås.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet.Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet.

I denna uppsats har vi försökt ta fram de faktorer som har betydelse för själva brottet och vad som behövs för att kunna försvåra och förebygga för de personer som gör sig skyldiga för denna typ av brott. Syftet med denna uppsats är att kunna vara en länk mellan butiker och övriga aktörer som arbetar mot snatterier och försöker komma på ett bra och givande sätt att motverka att butiker blir utsatta för brottet. Denna uppsats avhandlar snatteri och stöld i butiker och varuhus. I avhandlingen förklaras vad lagen säger och innebörden av stöld och snatteribrottet. Undersökningen har tagit sikte på möjliga åtgärder som polis, väktare och butiker kan vidta för att förebygga brottet.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lärarna uppfattar sitt uppdrag när det gäller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte även ta reda på om lärarna är medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes på sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom även en rädsla för att bli skadad, polisanmäld eller utsatt för repressalier. Vi kunde även se att det saknas en enighet om vad som ingår i lärarens uppdrag.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra de två TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrån semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi använder oss av för att analysera är den klassiska retorikanalysen då vi tittar på begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen når ut till tittaren och påverkar denne. Vi tittar på de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhåller sig till dem. Vi väljer att titta på hur kriminalitet framställs och hur de olika teorierna går att hitta i de båda programmen. Vi avgränsar oss till två svenska TV-program och tittar på tre avsnitt av vartdera av programmen.

Internetbedrägerier är ett växande problem som kan leda till negativakonsekvenser för offren och den kommersiella infrastrukturen. Attkartlägga fenomenet och identifiera de egenskaper som kan bidra tillökad risk för utsatthet är därför viktigt. Syftet med denna studie var attundersöka utsattheten och oron för att utsättas för internetbaseradebedrägerier bland studenter vid Mittuniversitetet. En webbaseradenkät distribuerades till 600 slumpmässigt utvalda studenter ochdatamaterialet (17%, N = 102) analyserades genom ?², Mann-WhitneyU och Kruskal-Wallis-test samt logistisk regression.