Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende distansavtalslagen. För att uppnÄ det givna syftet valde jag som grund att utgÄ frÄn EG-direktivet och propositionen, men har Àven anvÀnt mig av annan befintlig litteratur pÄ omrÄdet. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn pÄ lagens vissa omrÄden, samt utfört en undersökning för att fÄ ett grepp om hur nÀringslivet ser pÄ lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalslagen, samt dess rÀttsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillÀmpningsproblem, dÄ lagen ibland kan uppfattas som svÄr att förstÄ.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Denna rapport handlar om att försöka ÄskÄdliggöra lagstiftningen kring anvÀndandet av handfÀngsel. Under polisutbildningen har vi upptÀckt att lagen inte Àr helt enkel att förstÄ. Det har visat sig att lagen tolkas pÄ olika sÀtt av olika personer. Vi kÀnner oss dÀrför osÀkra pÄ vad som verkligen gÀller och vill reda ut detta. Syftet med rapporten Àr att klargöra vad lagstiftningen sÀger kring polisens anvÀndning av handfÀngsel.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Studiens syfte Àr att fÄ en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever ÄtergÄngen till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet frÄn arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande frÄn olika samhÀllsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och vÀlfÀrdsstatens villkor i det moderna samhÀllet ur ett makroteoretiskt perspektiv. PÄ mikroteoretisk nivÄ behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse av studie- och yrkesvÀgledares reflektioner om sitt eget lÀrande i arbetslivet. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund Àr vilka erfarenheter vÀgledare ger uttryck för nÀr det gÀller sitt lÀrande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lÀr i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vÀgledarnas viktiga roll att vÀgleda individer till utbildnings- och yrkesval. LÀrande i arbetslivet Àr en viktig aspekt som leder till förbÀttrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vÀgledningen av elever och klienter.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer.Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om lÀrande och kompetensutveckling.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan lÀnderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsÀgningar. Vid en överskÄdlig blick mellan lÀndernas arbetslagstiftning Àr det mycket som kan förefalla lika dÄ den svenska lagen om anstÀllningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljÞloven. Vid en nÀrmare studie upptÀcker man dock skillnader i lÀndernas rÀttstillÀmpning gÀllande synen pÄ alkoholmissbruk pÄ arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktÀr och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktÀr.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Inom svensk rÀtt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nÀmligen skuldsaneringslagen. Denna lag Àr vÀl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall trÀda i kraft januari 2007. Syftet med denna framstÀllning var att utreda rÀttslÀget i den gamla lagen med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Men Àven studera den nya lagens innebörd och förÀndringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte Àr att verka rehabiliterande för de gÀldenÀrer som blir beviljad det. Meningen Àr att lagen skall verka preventivt, alltsÄ sÄ att fÀrre personer skall hamna i denna "övermÀktiga" skuldsituation.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

Studien fÀster vikt pÄ hur det moderna arbetslivet skiljer sig ifrÄn tidigare former av arbetsliv. Skillnaden ligger i att det moderna arbetslivet innebÀr stÀndiga förÀndringar gÀllande yrkesroller och organisation medan tidigare form av arbetsliv snarare kunde beskrivas som statiskt. Denna uppsats studerar hur flexibilitet pÄverkar tvÄ organisationer och deras anstÀllda. Studien har fokuserats pÄ hur anstÀllda inom respektive organisation uppfattar sin yrkesroll inom sin organisation. Vid en given yrkesroll skapar detta förvÀntningar pÄ den anstÀllde ifrÄn kollegor och arbetsgivare.