Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del mÀnniskor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebÀr, utan har med förskrÀckelse sett sina sparade pengar försvinna nÀr börsen gÄtt dÄligt. För att stÀrka konsumenternas stÀllning samt sÀkerhetsstÀlla kvaliteten pÄ bankers och fondbolags rÄdgivning infördes Lagen om finansiell rÄdgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen Àr att nu fÄr bara utbildade rÄdgivare ge rÄd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de förÀndringar och det förÀndringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens pÄverkan pÄ privatrÄdgivarna. Dessa tillsammans ska hjÀlpa till att besvara frÄgan hur vÀl implementeringen lyckats.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de Àr invandrare utan Àven kvinna. Det finns Àven en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt pÄ hennes chanser till arbete och pÄ hennes situation i arbetslivet. Denna bild mÄste Àndras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning Àn dessa. Fokus för denna C-uppsats Àr ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet.

Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.

Syftet med denna undersökning Àr att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte frÄn 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien Àr gjord historiskt, dÀr olika tidsmÀssiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nÄ insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjÀlpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten Àr frÀmst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar pÄ de frÄgor som utformats för att testa hypoteserna och genomgÄende stÄr erkÀnda kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt faststÀllda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen krÀver för ett erkÀnnande av det transsexuella subjektet.

Titel: Skatteflyktslagen- tillĂ€mplig utifrĂ„n gĂ€llande rĂ€tt?Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrĂ€tt/skatterĂ€tt, 15 poĂ€ng, HA6035Författare: Kadir Ademovski Henrik EkströmHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: SkatteflyktslagenSammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer Ă€ven att redogöra för nĂ€rliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer Ă€ven att skildra tvĂ„ metoder av Ă„tgĂ€rder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av interventioner som har lett till ökad delaktighet i arbetslivet för kvinnor med lÄngvarig smÀrta. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex arbetsterapeuter som var ÀndamÄlsenligt utvalda. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i följande huvudkategorier: ?Vikten av ett klientcentrerat helhetsperspektiv?, ?Vikten av att pröva i reell miljö?, ?Vikten av att förÀndra arbetsmiljön och anpassa utrustningen?, ?Vikten av kunskap för att öka delaktighet i arbetslivet? och ?Vikten av samverkan för att öka effekten av arbetslivsinriktad rehabilitering?. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade erfarenhet av flertalet framgÄngsrika interventioner.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

BakgrundUnder förskollÀrrautbildningen har det vÀckts tankar hos oss huruvida ingÄngen i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt pÄ vilket sÀtt kunskapen frÄn utbildningen fÄr utrymme i arbetslaget nÀr vi sjÀlva Àr fÀrdigutbildade förskollÀrare.SyfteVÄrt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollÀrares upplevelser om ingÄngen i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgÄngspunkt i den kunskap de tillÀgnat sig under sin förskollÀrarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingÄr sex stycken förskollÀrare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollÀrarna upplevde ingÄngen i arbetslivet som smidig nÀr det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlÀttade eller försvÄrade ingÄngen. NÄgra av förskollÀrarna betonade att förskollÀrarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fÄtt inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat vÀl och kollegorna har tagit hÀnsyn till varandra.

För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r det en debatt om lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS, i Sverige. KĂ€rnfrĂ„gan i debatten Ă€r, frĂ„n företagens sida, möjligheten att kunna anstĂ€lla och behĂ„lla kompetent personal. Syftet med studien Ă€r att beskriva och förklara hur LAS kan pĂ„verka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller Ă€r problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gĂ€ller anstĂ€llningsformerna samt underlĂ€tta för företagen att anvĂ€nda personliga skĂ€l som grund för uppsĂ€gning.

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan lÀnge varit ett kÀnt problem för skatteverket vilket ocksÄ leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med fÄ undantag sÄ som torghandel. Borde Àven torghandeln omfattas av lagen? Borde klÀdbranschen kanske undantagas frÄn lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stÀvja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt Àven lagens nödvÀndighet i klÀdbranschen och torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen dÀr empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

Tidigare forskning har visat att mindfulness kan höja livskvaliteten inom en rad omrÄden som till exempel vÀlbefinnande, inre motivation och prestation. Dock saknas studier om dess inverkan pÄ arbetslivet. Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilken roll mindfulness eventuellt kan spela för mÀnniskan i arbetslivet, sÀrskilt för arbetstillfredsstÀllelse och arbetsmotivation.  Respondenter var 103 yrkesverksamma individer i olika Äldrar och frÄn olika yrkesgrupper, varav 78 kvinnor. En kvantitativ enkÀtstudie gjordes dÀr respondenterna sjÀlvskattade 81 pÄstÄenden bestÄende av de tre etablerade mÀtinstrumenten Five Facet Mindfulness Questionairre (FFMQ), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och An Index of Job Satisfaction.

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen Àr att man pÄ ett enkelt sÀtt ska kunna hindra pÄverkade personer att framföra motorfordon bÄde före körning och efter ett rattfylleribrott dÀr man misstÀnker att personen kommer att fortsÀtta sin fÀrd med fordonet. VÄrt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillÀmpas, hur poliser pÄ myndigheterna i sitt arbete anvÀnder sig av lagen och hur de upplever att lagen Àr att arbeta efter. Vi ville Àven undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.

Studien behandlar kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet genom upplevelser frÄn individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lÀrande ökar samtidigt som forskning kring planerat lÀrande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nÀmns mindre. Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

MÀnniskors ohÀlsa i arbetslivet har fÄtt stort intresse i Sverige pÄ senare Är i och med alarmerande siffror om hög frÄnvaro och psykisk ohÀlsa. FrÄgor rörande medarbetares hÀlsa har kommit att bli av intresse för företag dÄ det rÄder en stark koppling mellan medarbetares hÀlsa och företags lönsamhet. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva processer och faktorer som Àr av betydelse vid hÀlsoarbete pÄ arbetsplatser. Studien baseras pÄ sex intervjuer gjorda med verksamma hÀlsopedagoger och insamlad data Àr analyserat utifrÄn induktiv tematisk analys. Resultaten tyder pÄ att det rÄder mÄnga missuppfattningar och osÀkerheter kring synen pÄ, motiven bakom samt det sÀtt vilket man arbetar med hÀlsoarbete pÄ.

Bakgrund Lagen om anmÀlningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fÄtt en svÄrare roll. De förvÀntas agera i samhÀllets intresse samtidigt som de löper risken av att sjÀlva drabbas av negativa effekter nÀr de anmÀler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mÀta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansÄg vi det intressant att jÀmföra revisorskÄrens instÀllning till lagen med revisorer som anmÀlt brott.