Syftet med studien Àr att se om och i sÄdana fall hur 10§ kap5 SoL har pÄverkat stödet för anhöriga till mÀnniskor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer anvÀnds för att underlÀtta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga Àr en tyst mÄlgrupp krÀvs det samverkan för att nÄ dem dÄ alla inte Àr i kontakt med socialtjÀnst eller andra myndigheter. Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd pÄ olika sÀtt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrÄn vad informanterna sade och delvis utifrÄn studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier.Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att sÄ lÀnge samverkan anvÀnds för den anhöriges bÀsta fungerar den bra dÄ stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det Àr inte mÄnga utav informanterna som har kunnat uttala sig om nÄgon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte pÄverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd.

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Uppsatsen behandlar smÄföretags anvÀndning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder Àr alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds pÄ marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan hÀrröras till kategorier av resursanskaffning, vilka Àr marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhÄlla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hÄlla inne Àgarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis lÄna utrustning av affÀrsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som pÄverkar anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa Àr sammanstÀllda i en analysmodell.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka försvarsstrategier som svenska företag anvÀnder sig av efter det att ett fientligt bud har lagts, samt vilka som kan anses vara effektiva i avsikt att avstyra uppköpserbjudandet alternativt höja budet. Studien Àr en totalundersökning av fientligt lagda bud i Sverige mellan Ären 1996-2006. Försvarsstrategiernas effektivitet mÀts utifrÄn tvÄ parametrar, dels om köpet avstyrts och dels om försvarsÄtgÀrderna resulterat i ett högre bud i de fall dÀr uppköpet gick igenom. Den första regressionen visade att vit riddare och finansiell omstrukturering Àr effektiva instrument i avseende att antingen fÄ budet att dras tillbaka eller att höja budet. Efter att en indelning i stark respektive svag effektivitet gjorts genomfördes ytterligare tvÄ regressioner varvid den första visade att anvÀndandet av vit riddare minskar risken för att ett fientligt bud gÄr igenom.

?Det Àr mitt fel. Jag Àr ful och provocerande. Men det kommer inte hÀnda igen, han Àlskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget vÄld mot kvinnor, hur kommer det sig? Idag Àr vÄld mot kvinnor ett uppmÀrksammat samhÀllsproblem som av allmÀnheten Àr vÀlbekant och som stÀndigt Àr i medias hetluft.

I dagens samhÀlle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 Är frÄn att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begrÀnsad dÄ den bara kan tillÀmpas dÄ en kanal sÀnder ifrÄn Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagslÀget berörs av den Àr TV4. Jag har dÀrför valt att undersöka om det Àr en lag som Àr nödvÀndig i dagens samhÀlle, dÄ det Àr en lag som Àr 10 Är gammal samtidigt som vi lever i en tid dÀr massmedia Ärligen förÀndras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det Àr i dem som gör att Àr de Àr olÀmpliga för barn.

TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).

De senaste Ärens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav pÄ bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar bestÄr av styrelsen, den verkstÀllande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning krÀver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vÄr uppsats fokuserar vi pÄ intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har pÄverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stÀrka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrÄn delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundÀrdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i bÄda parters intresse att kvalitetssÀkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring i ett försök att kartlÀgga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rÀttssÀker, skÀlig och rÀttvis samt hur detta framtrÀder i tillÀmpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse mÄste uppfylla för att fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls sÄ Àr arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrÀttelser till den arbetssökandes a-kassa sÄ att de kan se över om arbetslöshetsersÀttning skall utgÄ eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmÀnhet och 9 § mer specifikt visar pÄ argument för sÄvÀl ett rÀttssÀkert, skÀligt som rÀttvist tankesÀtt. Men en genomgÄng av praxis och tillÀmpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vÀgen i arbetet pÄ Arbetsförmedlingarna.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

Den genomförda lagÀndringen vid Ärsskiftet 2006 om utökad anvÀndning av DNA tekniken har redan visat tendenser pÄ att ha stor betydelse för upplösningen av vissa brott. Lagen innebar en utökad möjlighet till DNA- provtagning pÄ personer som figurerar i en brottsutredning. Numera gÄr det Àven att ta DNA-prov pÄ icke misstÀnkta personer om det har betydelse för utredningen. Samtidigt infördes nya bestÀmmelser i polisdatalagen som utökade registreringsmöjligheterna och ett nytt register infördes. Syftet med den nya lagen var bland annat att öka upplösningen av mÀngdbrotten.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor Àr, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) trÀder i kraft den 1 januari 2006. VÄr undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser nÄgot som visar hur olika förberedda skolorna Àr inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vÄrt undersökningsmaterial Àr bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. TvÄ andra sko-lor har anvÀnt sig av IUP-material i nÄgot eller nÄgra utvalda skolÄr.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.