Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsĂ€ttningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintĂ€kt som erhölls frĂ„n de gjorda avsĂ€ttningarna. Problemet som uppsatsen berör Ă€r huruvida anvĂ€ndandet av överavskrivningar hade förĂ€ndrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jĂ€mfört med tidigare. Dessutom fokuserades det ocksĂ„ pĂ„ vilka konsekvenser obeskattade reserver har fĂ„tt före och efter att lagen trĂ€dde i kraft. Syftet med examensarbetet Ă€r att kartlĂ€gga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förĂ€ndrades efter införandet av schablonintĂ€kten pĂ„ periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istĂ€llet för ett komplement. Metod: En undersökning gjordes pĂ„ företagen som Ă€r listade pĂ„ börslistan ?large cap?.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera de bestÀmmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. TillstÄndsprocessen berör frÀmst tre lagar: minerallagen, miljöbalken och lagen om kÀrnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rÀttskÀllor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörÀttsliga systemet av bestÀmmelser. Teoridelen inleder med att kartlÀgga det rÀttsliga systemet i sin helhet, dÀrefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa frÀmjar mÄlet om hÄllbar utveckling. Vi har begrÀnsat oss pÄ fastighetsrÀttens omrÄde.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland mÀn och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i VÀxjö kommun. Lagen som undersöks Àr endast lag pÄ breddnivÄ, det vill sÀga de lÀgsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod via enkÀtsvar dÀr det skickades ut 400 enkÀter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 Ärs skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. UtgÄngspunkten har var varit att utifrÄnen kvalitativ textanalys redogöra för de bÄda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrÄn en enkÀtstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att pÄverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig Ät beaktansvÀrt. FrÄn att endast benÀmna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar dÀr rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhÀvs. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats analyserasförÀndringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mÄn iden nya skollagen.

The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism?s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14.We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles.Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points.

Bakgrund: FörÀndring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlÀtta för smÄ företag och minska deras kostnader. LagÀndringen kan dock ge andra effekter för smÄföretagens aktörer. Det rÄder osÀkerhet i efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förÀndringen i marknaden dÀr monopolet har upphört. AlltsÄ hur har lagförÀndringen pÄverkat revisorn och revisionsbyrÄerna.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ problemen och motsÀttningarna som kan uppstÄ vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger pÄ vÀgprojektet Norra lÀnken i Stockholm dÀr lagen om nationalstadsparken och hur den Àndrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagÀndring sett ut Àr en av de frÄgestÀllningar som stÀlls. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur Äsikter gÄr isÀr och hur geotekniska svÄrigheter i kombination med vissa aktörers motstÄnd mot vÀgbygget har fördröjt projektets fÀrdigstÀllande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har tvÄ fotbollslag i SödertÀlje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rÀtta benÀmningen pÄ gruppen. NÀr de tvÄ falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna bÄde före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en sÄ kallad ?högriskmatch? pÄ grund av motsÀttningarna mellan de olika lagens supportrar.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland mÀn och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i VÀxjö kommun. Lagen som undersöks Àr endast lag pÄ breddnivÄ, det vill sÀga de lÀgsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod via enkÀtsvar dÀr det skickades ut 400 enkÀter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

SamhÀllets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagÀndringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfÀlligheter. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för gÀllande rÀtt och de nya lagÀndringarnas betydelse för tredimensionell fastighetsindelning. FrÀmst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras Àr expropriation, anlÀggningslagen och ledningsrÀtt. DÄ uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket ÄskÄdliggörs reglerna med ett kort exempel utifrÄn Banverkets projekt med godstÄgsviadukten Olskroken-Gubbero.

Enligt Ärsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin Ärsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen Àr att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka omrÄdet.Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna.