I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebÀr en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten pÄ illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men Àven vilka konsekvenser den kan fÄ för den enskilde individen i form av inskrÀnkningar i de grundlagsstadgade fri och rÀttigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rÀttsvÀsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mÀngd illegala vapen i samhÀllet. I vÄrt andra kapitel gÄr vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiÀra uttryck som Àr bra att kÀnna till t ex fara i dröjsmÄl.

Chief executives and other persons in management positions are not applicable to the same protection system as other employees. Lagen om anstÀlllningsskydd is not applicable for example. Instead all terms and conditions are in the employment contract, which get increased importance. The employment contract for a chief executive is comprehensive. This essay focuses on employment protection, wages and compensation, loyalty during the employment, secrecy and competitive clauses.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.

MÀklarbranschen har varit omskriven i media de senaste Ären och förra Äret presenterades det nya lagförslaget pÄ en ny fastighetsmÀklarlag. I dag finns det ingen lag som reglerar mÀklarens skyldighet att uppvisa budgivningslista efter avslutad budgivning. Dock sÀger det nya lagförslaget: ?En fastighetsmÀklare ska vara skyldig att dokumentera budgivningsprocessen och att överlÀmna dokumentationen till köparen och sÀljaren nÀr överlÄtelseavtalet Àr slutet, den ska ocksÄ syfta till att hindra mÀklaren att presentera luftbud och dÀrigenom pressa upp priset.? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om lagförslaget kommer att resultera i tryggare budgivningar. Vi vill Àven ta reda pÄ hur mÀklarna stÀller sig till budgivningsförfarandet i den nya lagen samt om deras förtroende kommer att stiga hos presumtiva köpare.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jÀmtemot de privata bostadsfastighetsbolagen nÀr det kommer till risker och konkurrens dÀr stora skillnader har varit tillgÄngen samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag Äsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gÀller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmÄnlig finansiering. UtifrÄn förÀndringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förÀndring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka tvÄ teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka Àr trade-off teorin samt pecking order teorin.

Denna studie undersöker hur polisvÄld och polisvÄld i media tolkas av polisen sjÀlv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att sÀkerhetsstÀlla att fakta talar och att inte undersökarens Äsikter pÄverkar utgÄngen. VÄldets tolkning blev kÀrnkategorin med Ätta underkategorier. Data pÄvisade ett flertal problem gÀllande hur vÄldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande pÄ polisen vilket pÄverkar hur allmÀnheten skapar sin bild av dem.

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.NivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och fÄr konkurrera med privata utförare nÀr det gÀller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda pÄ om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar pÄ lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gÄ vidare med att framstÀlla relevanta intervjufrÄgor som vi tÀnker stÀlla till respondenterna. Utöver primÀrdata som anvÀnts bestÄr sekundÀrdata av bland annat vÀsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till nÄgot konkret svar om kommunen och privata aktörer fÄr konkurrera pÄ samma villkor nÀr det gÀller att marknadsföra sig. UtifrÄn det material vi tagit del av kan ett konstaterande ÀndÄ göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, Àn vad kommunen har.

Sammanfattning I föreliggande undersökning granskas vilka likheter och skillnader som finns mellan hur socialtjÀnstlagen (SoL) och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) tar hÀnsyn till barnets bÀsta. Uppsatsen utgÄr frÄn ett feministiskt intersektionellt perspektiv vilket Àr av stor vikt för val av frÄgestÀllning, syfte och diskussion. Vidare har uppsatsen en jÀmförande karaktÀr genom att respektive lags förarbeten, lagtext och rÀttstillÀmpning sÀtts i relation till varandra. JÀmförelsen utgÄr frÄn tre kriterier; dagligt bidrag (försörjningsstöd), sÀrskilt bidrag (höjt försörjningsstöd) samt vilka skyldigheter som Àr förknippade med försörjningsstödet.

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus Àr utifrÄn energisynpunkt. Den talar bland annat om för byggnadens Àgare hur energianvÀndningen kan minskas och driftkostnaderna sÀnkas. Lagen innehÄller skyldighet för Àgare till byggnader av olika slag att energideklarera sina byggnader med hjÀlp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008. Detta gÀller hyres- och bostadsrÀttshus, lokaler och specialbyggnader.

I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för smÄ svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av smÄ företags kostnader kunde hÀrledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. DÀr mÄlet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gÀllande för företagen i tvÄ Är och dÀrmed blir det relevant att göra en studie om hur smÄ svenska aktiebolag pÄverkats av förÀndringen.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten pÄverkat smÄ svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jÀmföra hur förvÀntningarna pÄ avskaffandet överensstÀmmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer pÄverkat utfallen.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jÀmförelser och dra generella slutsatser.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 med inte 25 Är för att underlÀtta för dessa att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anstÀller fler ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 men inte 25 Är som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssÀnkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat nÀrmre pÄ propositionen (2006/07:84) som lagen bygger pÄ samt remissvaren pÄ denna. DÀrutöver har vi ocksÄ tagit in en proposition frÄn 2008 dÀr regeringen föreslÄr en utvidgning av Äldersintervallet och en kraftigare nedsÀttning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie dÀr Ätta personer inom detaljhandeln har intervjuats.

En individ med funktionsnedsÀttning stÀlls varje dag inför en rad olika svÄrigheter i vÄrt samhÀlle och de Àr stÀndigt i behov av att samhÀllet finns till hjÀlps för dem. Varje individ Àr olika och behöver dÀrför olika hjÀlp för att klara sin vardag.Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till sÄ att individer med vissa funktionsnedsÀttningar fÄr rÀtt insatser sÄ att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag Àr LSS handlÀggare. Deras arbete Àr mycket betydelsefullt för individerna som Àr i behov av denna lag.

Syftet med arbetet Àr att skaffa sig kunskap om renskötselrÀtten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer ocksÄ att redovisas i arbetet. I slutet pÄ 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har dÀrefter Àndrats vid tre tillfÀllen. 1971 skedde den senaste Àndringen, vilket innebar att renskötseln övergick frÄn enskild rÀtt till kollektiv rÀtt i och med att samebyar infördes.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att skapa en nulÀgesanalys över mÄlvaktstrÀningen för pojkar mellan14-16 Är inom Stockholms elitfotbollslag.Hur ser strukturen för trÀningarna ut, samt hur förhÄller sig mÄlvaktstrÀningarna i tid och antal till lagtrÀningarna? Jobbar trÀnarna med planering inför sÀsong och enskilda trÀningar och hur Àr de konstruerade? Hur ser utbildningsnivÄn ut bland mÄlvaktstrÀnarna inom Stockholms elitfotbollslag i Äldrarna 14Är-16Är? Finns det en utbildningsplan för mÄlvakterna i Äldrarna 14Är-16Är inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ undersökning genom enkÀtförfarande, samt en enskild intervju. EnkÀten skickades ut till 32st valda trÀnare pÄ elitnivÄ inom Stockholm. Flera lag har samma mÄlvaktstrÀnare. Intervjun genomfördes pÄ en av Stockholms mest meriterade mÄlvaktstrÀnare.

Skatteverket fattar varje Är ett grundlÀggande beslut om Ärlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare Àr skyldiga att medverka genom att lÀmna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.