UtlÀnningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirÀttslig. Sedermera har lagstiftningen fÄtt Ànnu ett ÀndamÄl, nÀmligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL Àr tillÀmplig pÄ envar, som inte Àr svensk medborgare och sÄledes Àven pÄ statslösa. Den svenska UtlL vill dock sÄ lÄngt som möjligt tillförsÀkra utlÀnningar en rÀtt att komma in i landet och vistas hÀr. Lagen anger bl.a.

Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmÀklare anvÀnt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, nÄgot som sjÀlvklart Àr mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har lÀnge fÄtt kÀmpa med relativt lÄgt förtroendefrÄn allmÀnhetens sida, detta har delvis hÀngt ihop med att det tidigare inte fanns nÄgotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olÀgenheter som upptÀcktes under2006 bidrog till ett krav bÄde frÄn branschens och allmÀnhetens sida om att en nyfastighetsmÀklarlag skulle arbetas fram, sÄ att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bÀsta med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig pÄ de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjÀnster samt upprÀttande av mÀklarjournalen.TillvÀgagÄngsÀttet har varit att intervjua fastighetsmÀklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika Äsikter om att branschenmÄdde gott av att regleras bÀttre, och att lagen inneburit ökad transparens. FramgÄr görÀven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger pÄenskilda dÄliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svÄrt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförÀndring i arbetssÀttet hos fastighetsmÀklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsÀttningar för branschen att öka sitt förtroende frÄnallmÀnhetens sida i och med den nya fastighetsmÀklarlagen.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

Avsikten med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur svenska företag som tillhandahÄller finansiell rÄdgivning till konsumenter arbetar för att kartlÀgga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att granska vad lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter sÀger om riskbenÀgenhetsmÀtning, samt hur de menar att rÄdgivningsföretag bör gÄ till vÀga för att avgöra kundes riskbenÀgenhet. Av slutsatserna framgÄr att riskbenÀgenhetsmÀtningar görs, men rÄdgivningsfirmor bör tydligare skilja pÄ den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnÄ högre reliabilitet och validitet av riskbenÀgenhetsmÀtningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör ocksÄ föreslÄ denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Bakgrund: VÄrd under lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT) innebÀr att patienters sjÀlvbestÀmmande kan begrÀnsas. OmvÄrdnad i samband med LPT Àr av komplex karaktÀr som bland annat innebÀr att sjuksköterskan skall respektera patientens sjÀlvbestÀmmande och utföra tvÄngsÄtgÀrder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn pÄ sjÀlvbestÀmmande för patienter som vÄrdas under lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för folkhÀlsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift) trÀdde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebÀr att arbetsgivaren Àr skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenÀr anmÀlnings- eller tillstÄndspliktiga. Dessa företag ska lÀmnamiljöinformation i förvaltningsberÀttelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpÄverkan anvÀndervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att för Är 2013 se hur vÀl detillstÄndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillÀmpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen pÄ kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi anvÀnder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsÀttning, branschtillhörighet, revisionsbyrÄ ochskuldsÀttningsgrad.

Syftet med studien Àr att se om och i sÄdana fall hur 10§ kap5 SoL har pÄverkat stödet för anhöriga till mÀnniskor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer anvÀnds för att underlÀtta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga Àr en tyst mÄlgrupp krÀvs det samverkan för att nÄ dem dÄ alla inte Àr i kontakt med socialtjÀnst eller andra myndigheter. Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd pÄ olika sÀtt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrÄn vad informanterna sade och delvis utifrÄn studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier.Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att sÄ lÀnge samverkan anvÀnds för den anhöriges bÀsta fungerar den bra dÄ stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det Àr inte mÄnga utav informanterna som har kunnat uttala sig om nÄgon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte pÄverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

?Det Àr mitt fel. Jag Àr ful och provocerande. Men det kommer inte hÀnda igen, han Àlskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget vÄld mot kvinnor, hur kommer det sig? Idag Àr vÄld mot kvinnor ett uppmÀrksammat samhÀllsproblem som av allmÀnheten Àr vÀlbekant och som stÀndigt Àr i medias hetluft.

I dagens samhÀlle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 Är frÄn att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begrÀnsad dÄ den bara kan tillÀmpas dÄ en kanal sÀnder ifrÄn Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagslÀget berörs av den Àr TV4. Jag har dÀrför valt att undersöka om det Àr en lag som Àr nödvÀndig i dagens samhÀlle, dÄ det Àr en lag som Àr 10 Är gammal samtidigt som vi lever i en tid dÀr massmedia Ärligen förÀndras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det Àr i dem som gör att Àr de Àr olÀmpliga för barn.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring i ett försök att kartlÀgga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rÀttssÀker, skÀlig och rÀttvis samt hur detta framtrÀder i tillÀmpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse mÄste uppfylla för att fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls sÄ Àr arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrÀttelser till den arbetssökandes a-kassa sÄ att de kan se över om arbetslöshetsersÀttning skall utgÄ eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmÀnhet och 9 § mer specifikt visar pÄ argument för sÄvÀl ett rÀttssÀkert, skÀligt som rÀttvist tankesÀtt. Men en genomgÄng av praxis och tillÀmpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vÀgen i arbetet pÄ Arbetsförmedlingarna.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.