En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsÀkring. Antalettecknade försÀkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försÀkrade fordon. Reglerna pÄ försÀkringsomrÄdet och försÀkringensomfattning pÄverkar sÄledes mÄnga.

PÄ senare Är har debatten kring fildelning accelererat. I maj mÄnad 2004 faststÀlldes ett EU-direktiv som avsÄg att skÀrpa lagstiftningen kring upphovsrÀttsskyddat material. RÀttsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begÀra ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrÀttsskyddat material gratis frÄn Internet, för att sedan föra Àrendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart Ànda fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. LagförÀndringarna kom att gÄ under beteckningen ?Ipred-lagen?.FrÄgan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrÀttsinnehavarnas rÀttigheter och skydd behövde skÀrpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförÀndringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att pÄverka publiken; dels vad medborgarna har pÄ sin agenda över de viktigaste frÄgorna, dels hur de uppfattar den aktuella frÄgan.

Denna studie undersöker pÄverkande faktorer pÄ asylhandlÀggarens rÀttsanvÀndning av utlÀnningslagen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett rÀttssociologiskt perspektiv vilket lyfter upp att andra faktorer utöver lagstiftningen spelar in vid lösning av ett juridiskt problem. Under en praktiktid pÄ Migrationsverket i Malmö genomfördes en förstudie samt en kvalitativ intervjustudie med Ätta handlÀggare pÄ verkets tre asylprövningsenheter. Intervjumaterialet Àr studiens huvudsakliga empiri. Studien visar att handlÀggarna upplever att flera faktorer sÄsom lagens otydlighet, produktionskrav, egen instÀllning till uppdraget, samhÀllsstrukturer, organisationens verktyg och beslutsfattares instÀllning pÄverkar dem i deras rÀttsanvÀndning av utlÀnningslagen.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen Àr i behov av förÀndring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrÀttsliga alternativ som finns att tillgÄ samt det pÄgÄende arbetet inom EU angÄende en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgÄngspunkten varit den svenska avtalsrÀtten och vad som Àr bÀst för Sverige. Materialet som frÀmst anvÀnts har bestÄtt av bÄde internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har Àn sÄ lÀnge klarat sig med den nationella avtalslagen.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gÀlla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund sÄ jag som lÀrare vet vad som gÀller angÄende trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt fÄ en överblick över vad lagen sÀger i olika disciplinÀra situationer och hur jag som lÀrare ska agera och nÀr rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehÄll har jag Àven jÀmfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnÄs krÀvs dock att de som arbetar inom skolan fÄr ordentlig kunskap om den nya lagens innehÄll. FörÀldrar och elever bör givetvis ocksÄ informeras.

Syftet med detta examensarbete har varit att ur ett sociologiskt perspektiv studera och analysera framvÀxten av och attityderna till rökförbud i krogmiljöer och se vad ett eventuellt förbud skulle kunna betyda för mÀnniskors fritidsvanor. BÄde kvalitativ och kvantitativ metod har anvÀnts vid genomförandet av arbetet.Det som framkom ur enkÀtresultat och intervjuresultat visar pÄ en positiv instÀllning och attityd till regeringens införande av rökstopp i restaurangmiljöer. Med hjÀlp av litteratur och sociologiska teorier har jag kunnat analysera de resultat som kommit fram. MÀnniskor har börjat bli mer medvetna om farorna med tobaksrökningens effekter och allt fler har tagit efter trenden genom att fimpa cigaretten och leva mer sunt och trÀna. Rökningens spridning har minskat och med den nya lagen som införs i juni tyder det pÄ att allt fler kommer att sluta röka, eller Ätminstone röka mindre..

i samhÀllsdebatten om vÄld i parförhÄllanden ligger fokus pÄ vÄld mot kvinnor, samtidigt som forskning successivt intresserar sig för mÀn som vÄldsoffer för sin partner. Den största faktorn som pÄverkar benÀgenheten att anmÀla brott Àr brottets allvarlighet. Syftet med studien var att undersöka om det finns köns- och kulturskillnader i benÀgenhet att anmÀla misshandel i parförhÄllande och huruvida anmÀlningsbenÀgenhet pÄverkas om ett barn bevittnar misshandeln. En fallbeskrivning av misshandel i ett parförhÄllande lÀstes av 80 undersökningsdeltagare, hÀlften frÄn Afrika och hÀlften frÄn Sverige. De fick sedan ta stÀllning till huruvida de skulle polisanmÀla om de var offret.

Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det Äsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn den symboliska interaktionismen samt frÄn Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehÄller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse Àr nÀr en gÀrningsperson begÄr systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och krÀnkande. Lagen Àr nystiftad och ger begrÀnsad uppfattning om huruvida det Àr ett socialt problem.

The purpose of this article is to examine issues concerning quality assurance in the Swedish family counselling. To obtain the purpose following factors have been analysed: what kind of requirements/criteria are put on the companies/practitioners, what the respondents think about the lack of common standards and criteria and their opinions concerning ?Lagen om valfrihetssystemet?. Monitoring of criteria, privatisation and increased competition are other factors that have been analyzed. The material was obtained from the family counsellors own association and was analyzed in the light of previous research and theories regarding the quality of family counselling however we also considered theories about quality within social work in general.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angÄende barnperspektiv och barnets bÀsta inom den sociala barnavÄrden genom att jÀmföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavÄrden. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som bÄde teori och metod, av de ovan nÀmnda dokumenten. Resultatet sÀger mig att den forna diskursen framhÀvde vÄrdnadshavarnas rÀttigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rÀttigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsÀkra ett barnperspektiv framhÄlls vikten av delaktighet.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..