Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.

Denna C-uppsats i Sociologi Àr en analys av hur det fungerar i det svenska rÀttsvÀsendet gÀllande kvinnor som har blivit utsatt för vÄldtÀkt. Syftet med analysen Àr att försöka fÄ fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillÀmpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill ocksÄ se om det finns nÄgot orsakssamband mellan ett patriarkalt samhÀllsmönster och om det finns nÄgot symboliskt vÄld i rÀttsliga sammanhang. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit en jÀmförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt vÄld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn pÄ kvinnor som blir utsatt för vÄldtÀkt och hur de blir behandlade av det svenska rÀttsvÀsendet. Pierre Bourdieus syn pÄ den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..

Hot och vÄld mot tjÀnsteman, en uppmÀrksammad företeelse som tas pÄ allvar men som i vardagen glöms bort pÄ socialkontoren i samma takt som högarna med klientÀrenden vÀxer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda pÄ vad lagen sÀger om vÄld och hot mot tjÀnsteman samt att belysa hur arbetsmiljön pÄverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hÀnger ihop med företeelsen hot och vÄld mot tjÀnsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att fÄ svar pÄ den empiriska delen av arbetet anvÀndes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare pÄ socialkontor i VÀstra Götaland intervjuades.

SammanfattningNÀr en gift person avlider aktualiseras tvÄ saker, dels bodelning och dels arvskifte. Bodelningen delar giftorÀttsgodset lika mellan makarna och det som ÄterstÄr för den avlidna kallas kvarlÄtenskapen. Denna kvarlÄtenskap Àrvs av maken om inte den först avlidna har avkomlingar som inte Àr slÀkt med den efterlevande maken. Dessa fÄr dÄ ut sin del av arvet direkt. Gemensamma barn, förÀldrar till den avlidna och deras avkomlingar fÄr en rÀtt till efterarv som aktualiseras vid efterlevande makes död.

LÀkemedelshantering sÄsom administrering av medicin till patienter Àr en av de dagliga omvÄrdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vÄrdas under Lagen om Psykiatrisk TvÄngsvÄrd (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att fÄ medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete Àr det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters upplevelser av lÀkemedelsadministrering dÄ de vÄrdas under LPT. Metoden Àr av kvalitativ natur dÀr empirin samlats in med hjÀlp av intervjuer som har analyserats med manifest innehÄllsanalys.

Syfte: I november Är 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgÄngspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsÀttningarna pÄ revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats.Metod: Uppsatsen Àr inriktad i ett kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgÄr frÄn teori om revisionspliktens avskaffande, frÄn EuropanivÄ till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats.Resultat & slutsats: Undersökningen pÄvisar att sÄvÀl större som mindre revisionsbyrÄer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte pÄverkat byrÄerna i nÄgon större utstrÀckning. Studien Àr för tidigt ute för att se nÄgon radikal förÀndring. .

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I vÄr uppsats skriver vi om anmÀlningsskyldigheten nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal pÄ förskolor kan kÀnna nÀr det gÀller anmÀlningsförfarandet. Under utbildningens gÄng har vi bÄde genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fÄtt en uppfattning om att det frÄn förskolor görs för fÄ anmÀlningar nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa. Detta vÀckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmÀler sÄ ofta men Àven att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmÀla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ att ta reda pÄ vad utbildningen inom detta omrÄde tar upp nÀr det gÀller sjÀlva anmÀlningsskyldigheten vilket innebÀr att vi Àven undersöker hur det ser ut med kunskapen nÀr det gÀller lagen och annat relevant för anmÀlningsskyldigheten. Slutligen kommer vi Àven in pÄ hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjÀnsten..

The aim of this essay was to look into and compare the experiences and opinions about the practice of 13 § LVM among persons that, through their profession, use the law.The questions we have been asking were; what experiences and opinions the individuals have about the paragraph in general, what they think about the cases when no application for LVM is made after a client has been taken in charge as directed by 13 § LVM, and of the fact that the majority of cases of LVM are initiated by the same paragraph. Another question was how the individuals think about the legal security in connection to 13 § LVM.The methods used are qualitative and we have interviewed individuals from different fields of social work that comes in contact with drug abusers.The findings from these studies include that care made out of the clients' free will is the main reason why an application is not made. It is also the reason to why many LVM initiates as directed by 13 § LVM for the reason that the districts above all try to help the clients without force. The economical aspects are repeatedly mentioned as another reason to the problems appeared in connection with 13 § LVM..

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

Valet av problemomrÄdet bygger pÄ det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste Ären allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rÄdgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken Àr stor att revisorn förlorar sin oberoende stÀllning genom konsultverksamheten. Risken uppstÄr dÄ det blir svÄrt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnÀra konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svÄrare att urskilja. Problemet har uppmÀrksammats efter redovisningsskandalerna i USA.