Matematiken är en vetenskap som är indelad i flera områden. Ett av dessa områden är aritmetik som betyder räknelära. Tillhörande aritmetiken finns ett antal egenskaper, räkneregler och räknelagar. Syftet med studien var att undersöka hur den associativa lagen beskrivs och uppfattas enligt matematikdidaktisk forskning. Arbetet är en litteraturstudie av matematikdidaktiska forskningspublikationer.

Begreppet lockpriser har på senare tid fått utstå hård kritik i media. På grund av detta har många fastighetsmäklare i Stockholms innerstad sedan augusti 2011, gemensamt gått över till prismodellen accepterat pris. Accepterat pris ska ge en indikation av vilket pris säljaren är beredd att sälja till, det angivna priset är dock ej bindande. Detta är en rapport som är gjord för att jämföra hur mycket skillnaden mellan utgångspris och slutpris har varit före och efter införandet av accepterat pris. Vi har valt att geografiskt avgränsa oss endast till Stockholms innerstad där vi även har jämfört de olika delmarknaderna Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Östermalm med varandra. Rapporten omfattas dels av en empirisk analys av utgångspriser och slutpriser i Stockholms innerstad, dels av intervjuer genomförda med berörda mäklare i områdena. Med hjälp av den inhämtade prisstatistiken kan vi konstatera att införandet av accepterat pris har gjort att skillnaderna mellan utgångspris och slutpris minskat från 25,6 procent till 2,4 procent. En liten ökning mellan utgångspris och slutpris kan ses de senaste två månaderna, vilket beror på att utgångspriserna inte följt med prisutvecklingen. Precis som en tidigare studie visat, är skillnaden betydligt mindre på Östermalm än i övriga Stockholms innerstad.

Priskonvergens är en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett väl undersökt område som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens kräver i teorin och empirin att ekonomierna är likriktade och har liknande ekonomiska förutsättningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. Här har också priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas också teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat Lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrågeteori.Något som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och därmed också priskonvergens är en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stärkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stämma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rätt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stärkt mellan de länder som anslöt sig till valutasamarbetet.

Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats.

I denna uppsats behandlas hur vertikala samarbeten och begränsningar är reglerade i svensk och europeisk rätt och hur synen på vertikala begränsningar har förändrats. Uppsatsen försöker även att måla upp en gräns mellan tillåten och otillåten vertikal prisstyrning. Metoden är baserad på en rättsdogmatisk metod. Svensk konkurrensrätt är harmoniserad med EG- rätten. Konkurrensbegränsande samarbeten är förbjudna enligt artikel 81 EG- fördraget/6§ konkurrenslagen.

Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

Titel: Skatteflyktslagen- tillämplig utifrån gällande rätt?Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt, 15 poäng, HA6035Författare: Kadir Ademovski Henrik EkströmHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: SkatteflyktslagenSammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer även att redogöra för närliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer även att skildra två metoder av åtgärder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas.

För närvarande pågår det en debatt om lagen om anställningsskydd, LAS, i Sverige. Kärnfrågan i debatten är, från företagens sida, möjligheten att kunna anställa och behålla kompetent personal. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur LAS kan påverka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller är problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gäller anställningsformerna samt underlätta för företagen att använda personliga skäl som grund för uppsägning.

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som torghandel. Borde även torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen är att man på ett enkelt sätt ska kunna hindra påverkade personer att framföra motorfordon både före körning och efter ett rattfylleribrott där man misstänker att personen kommer att fortsätta sin färd med fordonet. Vårt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillämpas, hur poliser på myndigheterna i sitt arbete använder sig av lagen och hur de upplever att lagen är att arbeta efter. Vi ville även undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.

Bakgrund Lagen om anmälningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fått en svårare roll. De förväntas agera i samhällets intresse samtidigt som de löper risken av att själva drabbas av negativa effekter när de anmäler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mäta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansåg vi det intressant att jämföra revisorskårens inställning till lagen med revisorer som anmält brott.

Då den svenska offentliga sektorn handlar kontorsmaterial, idrottsarenor, tjänster eller andra former av inköp hamnar detta under benämningen offentlig upphandling. Den totala summan av offentlig upphandling i Sverige uppskattas överstiga 500 miljarder svenska kronor årligen. När en offentlig upphandling skall genomföras skapas ett förfrågningsmaterial från upphandlaren genom vilket leverantörer får lämna anbud om att kunna slutföra det kontrakt som erbjuds. När anbuden kommer in är det upphandlarens uppgifter att avgöra vilket anbud som är det mest fördelaktiga, detta genom att väga olika faktorer emot varandra. Denna studie undersöker ifall faktorn pris prioriteras i denna beslutsfattande situation från upphandlaren.

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, såväl vadgäller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrågasatts från såväl juridiskt som politiskt håll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen är svårtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar från samtliga instanser för attse hur lagen tillämpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan är enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats är att lageninte ska förstås utifrån dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och även omständigheterna i det enskilda fallet.

Intresset för detta ämne väcktes genom två massmedialt uppmärksammade brottsutredningar där DNA-provtagning spelade en avgörande roll, mordet på Anna Lindh och den så kallade ?Hagamannenutredningen?. Den nya DNA-lagen säger att om det finns synnerlig anledning att anta att det är för betydelse av utredningen av ett brott får även den som inte är skäligen misstänkt för brott utsättas för provtagning för att underlätta identifiering. Då det inte krävs att personen är misstänkt i utredningen kan detta ses som inskränkande på dennes privatliv och upplevas kränkande. Den nya lagen underlättar polisens möjlig¬heter att utreda brott, men frågan är till vilket pris? För att få svar på bland annat ovanstående fråga har vi studerat lagförslag och motioner för att se hur lagstiftarna resonerat kring införandet av den nya DNA-lagstiftningen.