This thesis is a qualitative study of a new law that was applied in December 2010. The law is called Lagen om etableringsinsatser fo?r vissa nyanla?nda invandrare, and is meant to help newly arrived immigrants that come to Sweden to establish themselves in the Swedish society. The aim of the study is to see what discourses the Swedish government produces as a result of this new law. Interesting for the study is to see what happens in the implementation stage at a local level, in this case in the municipality of O?rnsko?ldsvik.Theoretically and methodologically I emanate from critical discourse theory and institutional theory.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Syftet med examensarbetet är att identifiera attityder och intentioner som ligger till grund för konsumentbeteenden gentemot certifierat kaffe. Med hjälp av konsumentteorier ska vi tolka detta samt kategorisera konsumenter. Metod: Med hjälp av en tolkningsbaserad ansats genomför vi en kvalitativ studie i form av fokusgrupper. Teoretiskt perspektiv: Vidare använder vi oss av Theory of Planned Behavior och ABC-modellen kopplat till hierarkier av effekter för att tolka vårt empiriska material. Empiri: Vi har använt oss av fokusgrupper där respondenterna är kaffekonsumenter uppdelade efter ålder och kommer från Lund och Stockholm.

Föreliggande uppsats avser att undersöka vilka mätmetoder används i dagens alkolås, och vilka felkällor och störningar påverkar mätresultat samt att jämföra de olika mätmetoderna. I jämförelse och validering av de olika mätmetoderna i litteraturen användes begrepp som har olika definition i olika litteratur vilket gav en oklar bild av mätmetodernas tillförlitlighet. I uppsatsen definieras begreppen med hjälp av Simonsen (2003) och valideras och jämförs alkolås som tillhör låg och mellan pris nivå. Beräkningarna baseras på tabeller av data gjorda av Sveriges Provnings och Forskningsinstitut (SP) (Rauno Pyykkö). Validering av alkolåsen gick ut på att analysera och jämföra instrumentenas tillförlitlighet.

Supply Chain Management innebär styrande av leveranskedjor. En leveranskedja består av leverantörer, tillverkare, distributörer och återförsäljare. I dagsläget bör marknadskonkurrensen vara mellan olika leveranskedjor och inte företag mot företag.För att erhålla konkurrenskraftiga leveranskedjor krävs det bland annat att företagen nyttjar kommunikation tvärs genom hela leveranskedjan, samt att företagen använder de tekniska hjälpmedel som finns för att förenkla det administrativa arbetet.En förutsättning för att leveranskedjan skall bli konkurrenskraftig är att företagen som ingår i kedjan vågar delta i informations- och kunskapsutbyte. Med ett sådant utbyte bör företagen höja värdet på slutprodukten till ett reducerat pris.Syftet med rapporten är att sammanställa en modell över "hur den undersökta kedjans informationsutbyte äger rum idag".Den undersökta Supply Chain Management-kedjan har kommit en bit på väg, men nyttjar i dagsläget inte Supply Chain Management-filosofins alla konkurrensfördelar. Företagen använder sig bland annat av lager för att tillmötesgå sina kunders krav på snabba leveranser..

Denna uppsats undersöker om prostatacancerscreening är kostnadseffektivt och speciellt studeras patientens oroskänsla vid screeningen. Till grund för uppsatsen ligger ett antal tidigare studier i ämnet och de för frågeställningen viktigaste slutsatserna från dessa belyses. Slutsatsen är att det inte, med säkerhet, går att motivera införandet av allmän prostatacancerscreening. Beroende på antaganden varierar resultaten mellan $8,400 och $145,600 per ytterligare levnadsår, angivet i 1995 års pris. Vidare saknas det fortfarande resultat från stora randomiserade studier som klart visar att screening sänker dödligheten i prostatacancer.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hårdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma på den amerikanska marknaden innebär denna lag att även de måste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förändringsarbete skall vara fullbordat och godkänt vid årsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillåtas fortsätta agera på den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag kräver ett omfattande förändringsarbete, vilket i sin tur kräver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstånd. Den kräver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lämpad förändringsledare som har möjligheten att lägga ner all sin arbetstid på förändringen. Det är dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förändringen ha en väl utarbetad strategi för mål, handlingsplan och agerande på individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivå..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Titel: Kvinnors val av inköpskanal inom klädbranschenFörfattare: Arber Tahiri och Mario HorvatHandledare: Krister JönssonInstitution: EkonomihögskolanUniversitet: LinnéuniversitetetKurs: 2FE07EProblemformulering: Vilka faktorer påverkar valet av e-handel och fysisk butik som inköpskanal för kvinnor i åldrarna 15-29? Varför väljs den inköpskanal som prefereras och hur ser köpprocessen ut?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva valet av inköpskanal för kvinnor i åldrarna 15-29 inom klädbranschen.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom en enkätundersökning som utförts i centrala Växjö. Primärdata har varit det viktigaste materialet för det resonemang som sker i analys och resultat.Resultat: Faktorer som påverkade valet av e-handel som inköpskanal bestod av bekvämlighet, tillgänglighet, tid, pris och typ av produkt. Gällande fysisk butik så bestod faktorerna av tillit, datorkunskap, sociala och personliga motiv.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Bakgrund och syfte: Under andra halvan av 1900-talet har ekonomistyrningen genomgått en rad förändringar och utveckling. Från att under första halvan fokuserat på kostnadskontroll och nogsamt budgetarbete gick man senare över i strikt planering av resursanskaffning vilket i förlängning kom att handla om att reducera olika former av spill i alla moment, såväl abstrakta som konkreta. Under 1990-talet var värdeskapandet det som stod i centrum, dock med kostnaderna i fokus, vilket bara förklarar ena delen av värdeskapandet. 2005 fick begreppet intäktsdrivare en ny innebörd då en studie av Shields och Shields lade fram en modell som sökte förklara vad som driver intäkter och dess egenskaper, vilket ger en mer komplett bild av värdeskapande då man nu även tar den andra delen i beaktande. Föreliggande uppsats syftar till att stärka (eller försvaga) denna modell genom att undersöka hur Gekås i Ullared som stort och framgångsrikt företag arbetar med utvalda intäktsdrivare.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Många företag väljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan användas i syfte att locka till sig kompetent personal men även för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen går ofta ut på att den anställde kan förvärva värdepapper på förmånliga villkor. Liksom andra förmåner på grund av tjänst utgår förmånsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjälp av den s.k.