Sök:

Sökresultat:

1503 Uppsatser om Lagen om anställningsskydd - Sida 9 av 101

Barnens vÀl i konsumtionssamhÀllet: en studie av barnreklamfilmer riktade till barn under 12 Är

I dagens samhÀlle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 Är frÄn att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begrÀnsad dÄ den bara kan tillÀmpas dÄ en kanal sÀnder ifrÄn Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagslÀget berörs av den Àr TV4. Jag har dÀrför valt att undersöka om det Àr en lag som Àr nödvÀndig i dagens samhÀlle, dÄ det Àr en lag som Àr 10 Är gammal samtidigt som vi lever i en tid dÀr massmedia Ärligen förÀndras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det Àr i dem som gör att Àr de Àr olÀmpliga för barn.

RÀttsÀkerhet, skÀlighet och rÀttvisa i arbetsmarknadspolitiken : En granskning av 9 § Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring i ett försök att kartlÀgga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rÀttssÀker, skÀlig och rÀttvis samt hur detta framtrÀder i tillÀmpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse mÄste uppfylla för att fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls sÄ Àr arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrÀttelser till den arbetssökandes a-kassa sÄ att de kan se över om arbetslöshetsersÀttning skall utgÄ eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmÀnhet och 9 § mer specifikt visar pÄ argument för sÄvÀl ett rÀttssÀkert, skÀligt som rÀttvist tankesÀtt. Men en genomgÄng av praxis och tillÀmpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vÀgen i arbetet pÄ Arbetsförmedlingarna.

PÄ vÀg tillbaka till livet : En kvalitativ studie om personalens betydelse samt personalens hjÀlpinsatsers betydelse för de boende pÄ Ingseredsstiftelsen

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

DNA och dess betydelse för upplösningen av brott

Den genomförda lagÀndringen vid Ärsskiftet 2006 om utökad anvÀndning av DNA tekniken har redan visat tendenser pÄ att ha stor betydelse för upplösningen av vissa brott. Lagen innebar en utökad möjlighet till DNA- provtagning pÄ personer som figurerar i en brottsutredning. Numera gÄr det Àven att ta DNA-prov pÄ icke misstÀnkta personer om det har betydelse för utredningen. Samtidigt infördes nya bestÀmmelser i polisdatalagen som utökade registreringsmöjligheterna och ett nytt register infördes. Syftet med den nya lagen var bland annat att öka upplösningen av mÀngdbrotten.

Individuella utvecklingsplaner - en studie av ett utvecklingsarbetes förberedelse

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor Àr, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) trÀder i kraft den 1 januari 2006. VÄr undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser nÄgot som visar hur olika förberedda skolorna Àr inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vÄrt undersökningsmaterial Àr bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. TvÄ andra sko-lor har anvÀnt sig av IUP-material i nÄgot eller nÄgra utvalda skolÄr.

Mobbning : Skolans arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Landstingens pensionsredovisning : Varfo?r anva?nds fullfonderingsmodellen?

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

PolisLagen 24 a-d § § : TillfÀlligt omhÀndertagande av föremÄl i syfte att förhindra trafikbrott

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § dÄ detta Àr en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehÄller ÄtgÀrder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhÀndertagande av föremÄl till denna. Intresset för denna paragraf vÀcktes under trafikmomentet dÄ vi flyktigt berörde Àmnet. Meningen med denna rapport Àr att klargöra hur polisen gick tillvÀga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt anvÀnder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, sjÀlva lagtexten samt ett JO utlÄtande frÄn tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning pÄ hur trafikbrott förhindrades.

FörstÀrkning och förenkling - den nya reglerna för tidsbegrÀnsad anstÀllning och företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning i LAS

Under vÄren 2006 antog den dÄvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om Àndring i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd. Den nya lagen innehÄller bland annat regler som ska strÀva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegrÀnsat anstÀllda förstÀrks. De nya reglerna innebÀr bland annat ett fÀrre antal former för tidsbbegrÀnsade anstÀllningar. Möjligheten att under en lÀngre tid stapla visstidsanstÀllningar pÄ varandra ska motverkas genom att alla tidsbegrÀnsade anstÀllningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergÄr i tillsvidareanstÀllning. Kvalifikationstiden för företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning sÀnks ocksÄ och gÀller alla anstÀllningar.

Intrikata vÀvar : Heteronormativitet, begÀr och moderskap i Sara Stridsbergs Happy Sally, Drömfakulteten och Darling River

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

Relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandlingEn fallstudie av ett litet företag i krisberedskapsbranschen

Denna uppsats syftar till att analysera relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandling. Den kommer Àven att försöka genomlysa till viken grad en relationsmarknadsföringsstrategi Àr genomförbar, samt hur detta kan vidareutvecklas för att skapa konkurrensfördelar. För att uppfylla detta syfte har en fallstudie av företaget SWEDE (Swedish Emergency Disaster Equipment), vilket verkar inom ett nischsegment av sjukvÄrdssektorn, nÀrmare bestÀmt akutsjukvÄrd/sanering genomförts. Fallstudien har genom en kvalitativ metod med utgÄngspunkt i grunderna inom modern relationsmarknadsföring undersökt vilka problem, samt möjligheter ett företag pÄ en marknad vilken kontrolleras av Lagen om offentlig upphandling stÀlls inför.Vidare har andra teorier som stakeholder mapping varit en teoretisk grund för att identifiera viktiga aktörer och deras roll i den offentliga upphandlingsprocessen. De grundprinciper vilka Lagen om offentlig upphandling bygger pÄ har presenterats och diskuterats ur fallföretagets synvinkel för att se hur de kan tÀnkas begrÀnsa eller möjliggöra en framgÄngsrik relationsmarknadsföringsstrategi.UtifrÄn de genomförda intervjuerna, vilka haft för avsikt att skapa en djupare förstÄelse för det studerade problemomrÄdet, drar jag slutsatsen att fallföretaget strÀvar efter att anvÀnda sig av relationsmarknadsföring i den mÄn det Àr möjligt utan att bryta mot Lagen om offentlig upphandling, dÄ detta riskerar att resultera i juridiska pÄföljder.

Godstransport mellan kvalitets- och priskonkurrens

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

PenningtvÀttslagen : Revisorers praktiska instÀllning till lagen

Titel: PenningtvÀttslagen- Revisorers praktiska instÀllning till lagen FrÄn den 15 mars 2009, gÀller en ny penningtvÀttslag i Sverige. Lagen grundar sig pÄ EU:s tredje penningtvÀttsdirektiv som gÀller i alla EU-lÀnder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstÀnkta transaktioner anmÀlas till Finanspolisen. AffÀrsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jÀmföras med vad som Àr kÀnt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss pÄ nÄgot aktuellt och förÀndringarna i PenningtvÀttslagen kÀndes dÀrför intressanta.

Arbetsdomstolens sammansÀttning - ett hinder för rÀttvisa vad gÀller diskrimineringsmÄl -

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

Ny försÀkringsavtalslag: perspektiv utifrÄn individuell konsumentförsÀkring och tredje mans rÀtt rÀtt enligt försÀkringsavtalet

Mitt syfte med denna uppsats Àr att Äterge Àndringar som enligt regeringens förslag till Ny försÀkringsavtalslag kommer bli aktuell vid skadeförsÀkring för konsumenter. Detta regleras till stor del idag av konsumentförsÀkringslagen (KFL) men Àven av lagen om försÀkringsavtalslag (FAL). FAL blir tillÀmplig i de fall dÄ KFL inte ger vÀgledning, bl.a. dÄ det gÀller tredje mans rÀtt enligt försÀkringsavtalet. FörsÀkringsrÀtten har varit föremÄl för ett genomgripande reformarbete som började med KFL:s ikrafttrÀdande Är 1981.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->