I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.

Denna uppsats handlar om LVU (Lagen om vÄrd av unga) hem för flickor och om behandlarnas arbetsmotivation, hur de gÄr tillvÀga för att motivera flickorna och om behandlingen sker ur ett traditionellt könsperspektiv. De frÄgor som studerats Àr: Hur ser behandlarna pÄ motivationsbegreppet? Vad motiverar personalen i sitt arbete? Hur motiverar behandlarna flickorna till beteendeförÀndring? AnvÀnds ett traditionellt synsÀtt pÄ könet i behandlingen vid LVU hem? Kvalitativa intervjuer med behandlare samt arbetsledare vid tvÄ flickhem, dÀrav ett behandlingshem och ett utredningshem har genomförts. Resultaten visar att behandlingen av flickorna Àr beroende av behandlarnas arbetsmotivation och deras upplevelse av meningsfullheten med arbetet. Behandlarna har en hög medvetenhet om hur de bÀst kan motivera flickorna i en positiv riktning.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Inom EU pÄgÄr ett arbete som syftar till att Ästadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rÄdet Àr det nödvÀndigt att med kraftfulla och gemensamma insatser frÄn EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och dÀrigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande för smÄ och medelstora företag. Av EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv framgÄr att alla bolag som huvudregel ska genomgÄ revision.

Vid upplevd patientnöjdhet Àr det viktigt att kunna mÀta, definiera och utvÀrdera kvalitet inom primÀrvÄrden. Det senaste Ärtiondet har primÀrvÄrden Àndrats frÄn ett offentligt vÄrdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trÀdde i kraft har patientens stÀllning stÀrkts, lagen möjliggör nÀmligen att patienten sjÀlv fÄr vÀlja utförare av vÄrdtjÀnsten. Det Àr dÀrför av vikt för vÄrdgivare att faststÀlla de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, dÄ patientens tillfredstÀllelse Àr den som avgör konkurrensförhÄllandet mellan organisationer.Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera de faktorer som pÄverkar patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad. Vidare Àr syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det Àr förknippat med om de Àr listade hos en offentlig eller privat vÄrdenhet.

En kommun Àr ett visst territorium inom Sveriges grÀnser som har en sjÀlvstyranderÀtt inom vissa speciella omrÄden. KommunfullmÀktige Àr kommunens högsta beslutande organ och bestÄr av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestÀmmer vad en kommun fÄr göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om kommuner, reda ut inom vilka grÀnser de fÄr agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affÀren. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebÀr studier av lagtext, doktrin och rÀttspraxis.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev dÄ om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio Ären och den folkliga opinionen började ifrÄgasÀtta den dÄvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rÄdande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstÀrka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmÀlda vÄldtÀkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, dÀr insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgÄng av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gÀller vid framstÀllning och drift av T5. Genom djupgÄende litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i omrÄden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tÀnkas appliceras pÄ systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 Àr tÀnkt att anvÀndas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, sÄ Àr systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska anvÀndas för patientövervakning i realtid..

Den hÀr uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspÄverkan. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skÀrpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av 1990-talet, dÄ Sverige trÀdde in i EG.

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.

Denna C-uppsats i Sociologi Àr en analys av hur det fungerar i det svenska rÀttsvÀsendet gÀllande kvinnor som har blivit utsatt för vÄldtÀkt. Syftet med analysen Àr att försöka fÄ fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillÀmpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill ocksÄ se om det finns nÄgot orsakssamband mellan ett patriarkalt samhÀllsmönster och om det finns nÄgot symboliskt vÄld i rÀttsliga sammanhang. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit en jÀmförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt vÄld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn pÄ kvinnor som blir utsatt för vÄldtÀkt och hur de blir behandlade av det svenska rÀttsvÀsendet. Pierre Bourdieus syn pÄ den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..

Hot och vÄld mot tjÀnsteman, en uppmÀrksammad företeelse som tas pÄ allvar men som i vardagen glöms bort pÄ socialkontoren i samma takt som högarna med klientÀrenden vÀxer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda pÄ vad lagen sÀger om vÄld och hot mot tjÀnsteman samt att belysa hur arbetsmiljön pÄverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hÀnger ihop med företeelsen hot och vÄld mot tjÀnsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att fÄ svar pÄ den empiriska delen av arbetet anvÀndes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare pÄ socialkontor i VÀstra Götaland intervjuades.