Sverige genomförde tvÄ stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den sÄ kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre Àn hÀlften och syftet var att varje kommun skulle kunna bÀra sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillrÀckligt stort. Kommunerna i Halland var Àven de iolika grad involverade i kommunreformen och instÀllningen till denna varierade mellankommunerna. Det Àr dÄ intressant att undersöka vilka skÀlen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhÀllet och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanlÀggningarna samt att se om dethar skett en förÀndring över tid mellan förÀndringarna.Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat frÄn den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas instÀllning..

Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgan kring vad information och rÄdgivning enligt miljöbalken egentligen innebÀr. I miljöbalken 26 kap 1 § stÄr att ?Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rÄdgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsÀttningar för att balkens ÀndamÄl skall kunna tillgodoses?. Det övergripande syftet med studien Àr att ta reda pÄ om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillÀmpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus pÄ information och rÄdgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hÀmtats frÄn intervjuer med tvÄ tillsynspersoner samt en miljöansvarig person pÄ ett tillsynspliktigt företag.

Det förekommer att företag sÀger upp anstÀlld personal pÄ grund av arbetsbrist för att sedan hyra in arbetskraft via bemanningsföretag under den period nÀr tidigare anstÀllda har företrÀdesrÀtt. Det finns AD-domar gÀllande frÄgan om detta förfarande kan anses vara ett kringgÄ av LAS. Hittills har inte nÄgon arbetsgivare ansetts kringgÄ lagen men AD har i sina domar anfört olika omstÀndigheter som pÄverkat utgÄngen av mÄlen och det krÀvs att arbetsgivaren vidtagit ÄtgÀrderna i syfte att pÄ ett otillbörligt sÀtt kringgÄ LAS. Parterna pÄ arbetsmarknaden tolkar domarna pÄ olika sÀtt och Àr inte överens i frÄgan om huruvida uppsÀgnings- och inhyrningsförfarandet Àr ett kringgÄende av lagen. Jag har anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod för att analysera de olika omstÀndigheter som domstolen anför i de tvÄ rÀttsfallen ? ?Abu-Garcia? och ?Grafikerna? ? i syfte att utreda vilka omstÀndigheter som krÀvs för att en arbetsgivare kan anses kringgÄ LAS.

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

 AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 NivÄ Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare HÄkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillÀgg av en fast extra avgift för slutanvÀndarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegrÀnsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den hÀr typen kunna vara en hÄllbar lösning pÄ dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte Àr att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare Àmnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik Àr genomförbart. Metod Vi har valt att anvÀnda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning som besvarades av studenter pÄ campusomrÄdet samt ett frÄgeformulÀr som besvarades av ett antal skivbolag.

SyfteSyftet Àr att undersöka gÀllande rÀtt, befintlig lagstiftning och utifrÄn dessa se hur domstolen vÀrderar gÀrningspersonens uppsÄt. Jag vill Àven se hur uppsÄtet i sin tur pÄverkar straffpÄföljden. En komplikation jag Àven stötte pÄ var vilken bestraffningsrÀtt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur Àr det förankrat i lagen, rÀttssÀkerheten och i demokratin? Metod Jag kommer att tolka och systematisera gÀllande rÀtt utifrÄn rÀttsdogmatiken, med utgÄngspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmÀnna rÀttslÀran.Slutsats Jag kom fram till att det rÄder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillÀmpas Àr att anse som gÀllande rÀtt.

Den internationella brottsligheten Àr idag vÀrldsomfattande. Den svarta sektorn har lÀnge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa nÀringsidkare riskerar att konkurreras ut frÄn kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försÀmrar konkurrensen i samhÀllet. För varje Är mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintÀkter varav en stor del Àr direkt hÀnförlig till avsiktligt skattefusk. Detta Àr ett stort problem som pÄverkar Sveriges vÀlfÀrd.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda om en lÄngsiktig överreaktion kan pÄvisas pÄ Stockholmsbörsen. Vi diskuterar Àven olika bakomliggande orsaker till vÄra resultat. Undersökningen genomförs med en metod som utvecklades av De Bondt och Thaler, vilken vi delvis vidarutvecklar. Vi utreder huruvida en contrarianstrategi ger en positiv överavkastning. VÄr test av överreaktionshypotesen görs pÄ lÄng sikt (3 Är) under perioden 1950 till 1997 med tre olika contrarianstrategier.

BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om lagförslag Ds 2008:18 kan innebÀra att GÀvle Kommun, som har ett vÀl utvecklat anhörigstöd, kan komma att begrÀnsas i sitt arbete i form av detaljstyrning. Behovet av ett gott stöd för anhöriga har blivit alltmer uppenbart. Stöd till anhöriga Àr viktigt sÄvÀl ur den anhöriges som ur samhÀllets synpunkt. För anhöriga handlar det om att fÄ stöd och kÀnna uppskattning för de insatser de gör för en nÀrstÄende. Det handlar om den anhöriges behov av vila och att fÄ tid över för personliga angelÀgenheter men Àven om kunskaper och fÀrdigheter för att kunna behÀrska situationen pÄ bÀsta sÀtt. Med det nya lagförslaget Ds 2008:18 finns förvÀntningar om att underlÀtta för de som vÄrdar och sörjer för nÄgon nÀrstÄende.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

Stadsdelen Ringdansen ? belÀgen söder om Norrköping ? Àr en av mÄnga förorter som byggdes i Sverige Ären 1965-1974 i det sÄ kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med mÄnga andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mÀngd problem av olika slag, dÀr de sociala varit ett av de allra frÀmsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt Är 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmÀnna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som lÀnge varit dÄligt.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

The aim of this paper was to examine which discourses of women that could be found in Swedish policy documents concerning alcohol from the seventies until today. The questions asked were in which ways women?s drinking was described and how these descriptions could be analyzed and understood by critical discourse analysis and gender theory. The results indicated two main discourses, one replacing the other over time. According to the first discourse, most clearly expressed in the official report from the seventies, women were not consumers of alcohol to the same extent as men.

Denna uppsats ska kartlÀgga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. VÄr teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger pÄ fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie pÄ Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.