I detta arbete studeras hur en systemombyggnad i kulturbyggnader kan gå till med avseende påinstallationerna. I Sverige finns det idag totalt ca 4,7 miljoner byggnader av vilka ca 235 000-280 000bör genomgå kulturbevarande byggnadsvårdsinsatser. Vid ombyggnad av ventilationen i enkulturbyggnad är det viktigt att man, samtidigt som man får en ändamålsenlig och energisnål lösning,tar hänsyn till byggnadens karaktär och förutsättningar så att den kulturhistoriskt värdefulla miljönbevaras.I detta arbete studeras tre olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader som genomgått renovering avventilationssystemet under de senaste tio åren. Byggnaderna är Skridskopaviljongen, Dekanhusetoch Södra Bancohuset, som alla förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Efter samtal, studier ochundersökningar om de tre byggnaderna visar det sig att det är viktigt att i början av ensystemombyggnad i en kulturbyggnad, först läsa in sig på byggnaden samt ställa sig frågorna: vad skabyggnaden användas till, vilken verksamhet passar här, vilket systemval kommer att passa brukarenbäst mm.

Det har funnits en debatt under många år debatt om snöskoterns vara eller icke vara runt om i Norrland. Diskussioner om att förbjuda snöskotertrafik utanför utmärkta leder och att bullernivån på snöskotrar är för höga är exempel på problem som finns. Idag finns det områden inom Norrbottens län som har delvis eller totala snöskoterförbud. Syftet med detta arbete är att titta på i vilken utsträckning det nio punkter som rapporten Snöskotern i Naturen ställt upp, detta är en rapport som släpptes 1994 av Miljö- och Naturresurs Departementet. Syftet med den utredningen var att skydda miljön mot de skadeverkningar som uppstår efter snöskotern.

Målet om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Sverige kan inte nås utan en hållbar transportpolitik och infrastruktur. Järnvägen ses generellt som ett mer miljövänligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna är därmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhåll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpåverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, således en hållbar upphandling av dessa entreprenader är ett steg närmare en hållbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling är att minska järnvägssektorns negativa miljö- och klimatpåverkan, och att främja miljöarbetets utveckling.

Stalkning är inget som enbart drabbar kända människor. Det kan även förekomma på fler olika sätt och de utsatt kan reagera olika. Att bli stalkad innebär inte alltid hot eller fysisk förföljelse, det kan även förekomma som ovälkomna presentleveranser och att stalkaren ?råkar? dyka upp på offrets matvarubutik, gym, etc. Denna uppsats ska bidra till en enhetlig definition av begreppet stalkning och dess innebörd, och en eventuell utveckling.

Bakgrund: Vid komplexa tjänstetransaktioner är det svårt för köparen att i kontraktet specificera vad som förväntas av tjänsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och säljare av komplexa tjänster.Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en fallstudie där vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjänsterelationer inom Landstinget i Östergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för både köpare och säljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna är mellan Landstinget i Östergötland och en privat vårdgivare, Specialistläkarna, de två andra är relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. Vår teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjänsten är som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjänster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna.Resultat: Den empiriska studien bekräftade inte vår teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjänsten.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning kan sökas som bistånd via Lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring på arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsättning är ett av de mest överhängande problem när det gäller kommunernas insatser till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning särskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell välfärd utan det svarar också mot grundläggande mänskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Avsättningar är ett område inom redovisning som sedan en lång tid tillbaka harbehandlats i flertalet rättsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsättningar inte funnits länge utan tillkom inte förrän under slutet av 1990-talet.Avsättningar har dock utförts i företagen långt innan denna reglering tillkom.Utgångspunkten för att bedöma om en avsättning var korrekt när det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed där tidigare praxis hade enavgörande roll. Det är även en av utgångspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsättning ges i RR 16som en skuld som är oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vår studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förändrats gällande rättsfall som berör avsättningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmål, trefrån respektive årtionde, hämtade från Regeringsrättens årsbok.

Penningtvätt är ett ämne som under de senaste åren fått mycket uppmärksamhet. Nya Lagar och regleringar med målsättningen att förebygga och bekämpa penningtvätt har införts. För att uppskatta problemets storlek har ett flertal estimat beräknats med hjälp av olika metoder. I denna uppsats har vi valt att fokusera på de metoder som används för att beräkna estimat, då det finns tecken som tyder på att estimaten som beräknas sällan utsätts för kritik.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra tre av de idag vanligaste metoderna för att beräkna penningtvättens storlek. De vanligaste modellerna är Walkermodellen, Zdanowicz metoder för handelsbaserad penningtvätt och en två-sektor modell vilka har utgjort fokus i denna studie.

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två Lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två Lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet.

Introduktion: I juli 2012 uppdaterades regelverken för farmakovigilans inom Europa och flera förändringar gjordes i de bestämmelser som rör säkerhetsstudier på godkända läkemedel. En sammanställning av dessa behövdes för att lyfta fram viktiga bestämmelser och ge en tydligare överblick av de myndighetskrav som berör PASS (Post-Authorization Safety Studies) och PSP (Patient Support Programs). Syfte: Projektet syftar till att analysera och tolka regelverk och riktlinjer gällande PASS och PSP inom Europa samt utreda vad som gäller för PASS i de skandinaviska länderna. Detta för att lyfta fram viktiga bestämmelser och underlätta tolkningen för berörda företag. Material och metoder: Huvuddelen av projektet bestod av en litteraturstudie där fokus låg på Lagar och riktlinjer inom Europa. Informationsinhämtning skedde även genom intervjuer med personal på Bayer AB och Läkemedelsverket. Jämförelser har sedan gjorts mellan svenska, norska och danska regelverk. Resultat: Myndighetskraven för PASS och PSP skiljer sig åt i vissa avseenden.

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjälp att kunna producera som följer Lagarna har skolans personal Allmänna råd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs är bristfälliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet är att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehåller.