Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning studerande kvinnor 20-25 år vid Högskolan i Halmstad baserar sin klädkonsumtion utifrån de modetrender som dagligen visas i media. Metod: Enkätundersökning som genomförts med ett slumpmässigt urval av studiens målgrupp, studerande kvinnor 20-25 år, kvalitativ djupintervju som genomförts med en respondent från målgruppen. Samt två kvalitativa telefonintervjuer som genomförts med två chefredaktörer inom mediebranschen.Resultat: Samtliga av studiens kvalitativa intervjuer visar att en tydlig samverkan mellan skribenter för modebloggar, medie- och modeföretag samt konsumenter existerar. Detta samtidigt som studiens målgrupp inte finner sig påtagligt påverkbara vad gäller deras val och konsumtion av kläder från medias dagliga rapporteringar kring mode. .

I dagens Sverige konsumeras årligen stora mängder kläder. Nyproduktion av textil har en betydande miljöpåverkan med bland annat stor åtgång av vatten samt mängder av kemikalier. Ett alternativ till allt nyproducerat skulle kunna vara andrahandsmarknaden för kläder.Syftet med studien är att undersöka om de kvinnliga kunderna hos butikerna Myrorna och Beyond Retro konsumerar färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder.Vi har använt oss utav en kvantitativ undersökning där vi intervjuat totalt hundra stycken respondenter i anslutning till Myrorna och Beyond Retros butiker. Vidare har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer med vana konsumenter hos ovannämnda butiker, för att fånga deras resonemang bakom svaren.De kvantitativa intervjuerna visar på att en liten majoritet anser sig konsumera färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder. Samt att det överhängande motivet bakom köpen var att second hand- och vintagekläder är unikt och trendigt.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilka effekter det kommande direktivet kan komma att få för konsumenters och företags rätt till skadestånd vid konkurrensrättsliga överträdelser. Författarna har även till syfte att diskutera varför skadeståndsregeln i 3 kap. 25 § KL inte används i så stor utsträckning. Följaktligen blir uppsatsen ämnad för parter, så som näringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, domstolsväsendet samt akademien som vill undersöka studiet av konkurrensrättsliga överträdelser och som vill veta vad det nya direktivet kan ha för konsekvenser avseende skadestånd. Läsare ska kunna urskilja vilka möjligheter konsumenter och företag har till upprättelse genom det nya direktivet.

Produktplacering är ett allmänt känt begrepp som är oftast förekommande i filmer och olika tv-program. Vad färre människor känner till är att produktplacering även förekommer i reklamfilmer. Ett annat ord för produktplacering som kanske är lämpligare i detta sammanhang är varumärkesexponering. Alla människor reagerar och beter sig på olika sätt, och vi tar även emot olika mycket information. I den här uppsatsen har vi fokuserat på konsumenter och hur de reagerar, uppfattar och påverkas av produktplaceringar i reklamfilmer.

: I dagens samhälle upplever konsumenter ofta att det är en djungel av information men att den trots det i vissa fall är bristfällig. Är det konsumentens uppgift att hämta information hos företagen eller borde företag ta större ansvar och informera sin marknad? Det tillverkas och används idag mer textilier än någonsin vilket har en stor påverkan på samhället då tillverkning sker i flera steg och kemikalier är inblandade i många processer. Kemikalier tillsätts för allt fler ändamål bland annat för att tillföra specifika egenskaper till textilier. Dessvärre kan användningen innebära allvarliga risker för människors hälsa och miljö.

Uppsatsens syfte är att undersöka lokalbefolkningens köpbeteenden i en småstad, för att definiera eventuella brister och föreslå förbättringsmöjligheter för denna cityhandel. I uppsatsen har vi därför undersökt vilka mönster som framträder när det gäller invånarnas köpbeteenden och hur cityhandeln påverkar dessa. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi utförde ett antal gruppintervjuer med fokus på olika åldersgrupper. Vi lät även respondenterna föra dagbok under några veckor. Detta för att kunna identifiera mönster av köpbeteenden i olika åldersstrukturer.

Problem definition: By what marketing communications do consumers want companies in the jewelry industry to communicate its potential CSR activities?Purpose: The purpose of this study is to investigate in what kinds of marketing communications consumers want the jewelry industry to communicate its potential CSR work.Method: The study has used a quantitative approach to data collection, focused on a survey to answer the purpose of the study and the problem definitions.Conclusion: The study found that the respondents want a clearer communication of CSR work in the industry and that the most suitable communication channels according to respondents differ depending on gender. The female respondents think that the most appropriate channels are product promotions and direct marketing. In contrast, the male respondents think that the channels social media, newspaper and television advertising as well as web sites are more suitable..

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

En av de mest efterfrågade lyxvarorna på dagens marknad är lyxväskor, allt fler väljer attkomplettera sin outfit med denna accessoar. Förr i tiden hade handväskan en merfunktionell roll då den enbart användes för att bära tillhörigheter i. Idag har handväskanen helt annan roll då den framförallt återspeglar en bild av den person som äger väskan.Konsumenter kan med hjälp av denna produkt utge sig för att ha bättre ekonomiskaförutsättningar än vad de i själva verket har.Prognoser visar att efterfrågan på lyxväskor ökar trots att vi befinner oss mitt i vad sombeskrivs som en av de största ekonomiska kriserna i världshistorian. Den svenskamarknaden för lyxväskor växer sig allt större och några bland de främsta varumärkenasom återfinns på marknaden är Gucci, Louis Vuitton, Mulberry, Hermes etc.Eftersom vårt syfte är att undersöka vad motivationen är hos konsumenter som väljer attköpa lyxväskor har vi valt att genomföra en kvalitativ studie på tio personer, varför vivalde att genomföra en studie av kvalitativ karaktär var med anledning av att vi hadebehov av mycket information som berörde respondenterna på ett personligt plan.Respondenterna som vi har valt att genomföra denna studie på är alla unga kvinnor ochmän, större delen av de jobbar inom handel samt restaurangbranschen.Vi har funnit att respondenterna i denna undersökning inför köpet av sin lyxväska befannsig i ett spänningstillstånd orsakat av en konflikt mellan deras lustfyllda begär ochansvarskänsla kring deras ekonomiska situation. Resultatet påvisar att främstaanledningen till varför respondenterna köper lyxväskor är för att bli bekräftade av sinsociala omgivning.