Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess pÄverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet Àr att jÀmföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frÄgan huruvida faktorerna skiljer sig Ät beroende pÄ de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker pÄ tvÄ olika skolor bland elever i Ärskurs nio, boende i tvÄ olika omrÄden, i en vÀstsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr enkÀter och metoden Àr dÀrmed kvantitativ. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fÀlt och kapital.

Skolan Àr i stÀndig förÀndring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i vÄra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer nÄgra skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svÄrigheter fÄr i jÀmförelse med barn i behov av sÀrskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielÀrarna har att tillgÄ för att stödja dessa barn. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn frÄgeformulÀr i form av en enkÀt med öppna frÄgor. Respondenterna som medverkat bestÄr av Ätta mellanstadielÀrare samt tvÄ specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.

Diskriminering kan ske bÄde pÄ individuell och strukturell nivÄ men den hÀmtar alltid kraft frÄn outtalade normer. Normer som bÀr med sig förestÀllningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som stÀlls utanför, det avvikande. Det kan dÀrmed sÀgas att normer reglerar och kategoriserar, skapar grÀnser och definierar skillnad. Den som Àr inkluderad i normen mÀrker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och krÀnkt. Detta uttryck för negativ sÀrbehandling Àr ett samhÀllsproblem som skolan inte pÄ nÄgot vis Àr förskonad ifrÄn.

Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Forskning har visat att mÄnga skolbarn lider av psykisk ohÀlsa och att ohÀlsa pÄverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten nÀrvaro kan minska skolbarns oro, Ängest och nedstÀmdhet i ett omrÄde med lÄg socioekonomisk status och etnisk mÄngfald. Aktiv behandling jÀmfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i Äk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner å 30 minuter under sex veckor.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ förstĂ„else för hur mĂ€nniskor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende pĂ„verkar deras inkludering i samhĂ€llet och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i sĂ„ fall nĂ€r och hur detta sker. Men Ă€ven hur de ser pĂ„ detta problem. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende nĂ€r det gĂ€ller inkludering i det svenska samhĂ€llet? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ vad de tycker om diskriminering?Antagandena Ă€r att det sker sĂ€rbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och Ă€ven att ett ickenordiskt utseende har betydelse nĂ€r det gĂ€ller inkluderingen i samhĂ€llet.Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjĂ€lp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jĂ€mförelse görs med hjĂ€lp av tidigare forskning som gjorts inom Ă€mnet.

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur ungdomar, 16-20 Är, i LÀrjedalen ser pÄ sin framtid med fokus pÄ arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan pÄverka deras sÀtt att tÀnka kring detta. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrÄn deras familjeförhÄllanden, klass och etnicitet? 2) Hur tÀnker ungdomarna kring sin framtid vad gÀller arbetsliv? 3) PÄ vilket sÀtt samverkar ungdomarnas familjeförhÄllanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation pÄverka deras tankar om framtiden?Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och tvÄ tjejer, alla med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhÄllanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrÄn systemteori, Bourdieus klasstÀnkande och strukturell diskriminering.

Den hÀr uppsatsen tar upp olika aspekter kring vÀrdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av lÀrare, samt en enkÀt som innehÄller frÄgor associerade till vÀrdegrunden Nyckelord: VÀrdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan krÀnkande behandling..

Racial discrimination is a highly topical and burning issue, of special interest in working life. Most researchers agree on that discrimination is a problem in the Swedish labour market. To counteract the ongoing discrimination, a new Anti-Discrimination Act was founded in 1999. The Racial Discrimination Act although appears to be ineffective on the basis of legal usage. Of all the legal cases about racial discrimination in the labour market, there has only been one sentence of guilty stated by the Swedish Labour Court.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur förÀldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser pÄ ömsesidig förÀldrasamverkan, det vill sÀga vilka möjligheter respektive svÄrigheter det finns mellan dessa parter nÀr det gÀller detta fenomen.Undersökningen har utförts i förskola och skola, dÀr sex förÀldrar och sex pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har delats in i tre olika frÄgeomrÄden: förÀldrasamverkan, syn pÄ uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svÄrigheterna frÀmst bestÄr av brister i ömsesidig kommunikation, brist pÄ tolk, kulturella skillnader i synen pÄ barns uppfostran och synen pÄ förskolan och skolan. SvÄrigheterna med förÀldrasamverkan Àr ibland stora, men bÄde förÀldrar och pedagoger vill alla barn vÀl. Viljan till samarbete Àr stor i bÄda grupperna.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den. Kvinnorna drog sig Àven undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstÄnd frÄn allmÀnheten och frÄn personal inom vÄrd och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhÀllet och likasÄ inom sin familj.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den.