Syftet med den hÀr undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriÀr. Redovisningsekonomer kan vÀlja ett flertal olika karriÀrer efter examen. För de personer som har lÀst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom omrÄdet karriÀrval visar att det Àr olika faktorer som pÄverkar individen. Dessa faktorer kan vara Älder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Forskningen i den hÀr uppsatsen handlar om samekvinnor, en grupp kvinnor som kan ses som en glömd kategori i den pÄgÄende genusdiskussionen i Sverige. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudfrÄgan: kan samekvinnor ses som dubbelt diskriminerade utifrÄn ett intersektionellt perspektiv, genom att tillhöra de marginaliserade grupperna kvinna och ursprungsbefolkning? Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt olika aspekters interaktion med varandra och inverkan pÄ det upplevda och behovet av hjÀlp. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ intervjumetod. Intentionen Àr att belysa samekvinnors situation som kvinna och ursprungsbefolkning och explicit i kontexten vÄld i hemmets sfÀr som ett exempel pÄ den dubbla diskriminering samekvinnor utsatts och utsÀtts för.

The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the PiteÄpanel in the municipality of PiteÄ by conducting interviews.The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality.

År 2006 levde 17,7 miljoner kvinnor, globalt, med HIV: ett virus som Ă€nnu inte har eliminerats, med behandlingar som resulterar i biverkningar och ofta ger resistensutveckling. Syftet för denna uppsats var att studera kvinnornas upp-levelser och erfarenheter av stigma som ett resultat av deras HIV/AIDS diagnos och att analysera och kommunicera ett perspektiv pĂ„ omsorg. En litteraturstudie baserad pĂ„ kvalitativa artiklar genomfördes. Resultaten visade att kvinnorna konfronterades med en varierande uppsĂ€ttning negativa, förutfattade attityder frĂ„n partners, familjemedlemmar, vĂ€nner och arbetskamrater nĂ€r de avslöjade sin HIV/AIDS status vilket pĂ„verkade deras sjĂ€lvbild. Om de valde att hemlighĂ„lla HIV/AIDS fick kvinnorna kontrollera information rörande sina symtom, gömma mediciner eller omklassificera sina tillstĂ„nd till andra sjukdomar.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur den rÄdande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstÄtt. Som synes Àr syftet tvÄdelat dÀr den ena delen Àr beskrivande och har som mÄl att beskriva den rÄdande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet Àr av förklarande natur dÄ jag kommer att försöka förklara varför den rÄdande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.För att kunna strukturera materialet pÄ ett lÀmpligt sÀtt, och för att kunna uppnÄ den efterstrÀvade överskÄdligheten kommer jag frÀmst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet Àr att beskriva hur den rÄdande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstÄtt.

?Unga tjejer med invandrarbakgrund i mellanöstern och deras upplevelser i det svenska samhÀllet? Àr en kvalitativ studie om hur invandrartjejer, med bakgrund i Mellanöstern, ser pÄ sig sjÀlva i det svenska samhÀllet, med ett sÀrskilt fokus pÄ deras sociala relationer, deras position i familjen och erfarenheter av hur de blir kategoriserade/stÀmplade som ?invandrartjejer?. Genom olika frÄgor kring: förhandlingar inom familjen, tjejernas sociala umgÀnge & kÀrleksrelationer, tjejernas position i det svenska samhÀllet i förhÄllande till socialisation, sjÀlvidentitet& identitetsskapandet, grupptillhörighet& etnisktillhörighet, etnicitet& etniskidentitet har vi ur ett sociologiskt perspektiv genomfört dessa i vÄr studie.  Anledningen till att vi just valt att studera detta omrÄde Àr att vi anser att det kan finnas en annan bild av dessa tjejer med invandrarbakgrund vilket media inte belyser. SamhÀllet ser pÄ att tjejer med invandrarbakgrund Àr förtryckta, strÀngt hÄllna och kontrollerade, men vi vill pÄvisa att det finns en annan bild av dessa tjejer. För att komma fram till resultatet sÄ har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats tematiskt strukturerade intervjuer.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around MalmvÀgen that is located in Sollentuna. MalmvÀgen is a millionprogramarea that?s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on MalmvÀgen are low and many of the residents belong to the subclass of society.

Bakgrund: Sjukligt feta mÀnniskor upplever ofta ohÀlsa eller minskad livskvalité i form av fysiska komplikationer, stigmatisering och diskriminering. En metod att hjÀlpa sjukligt feta personer att gÄ ner i vikt Àr obesitaskirurgi. Majoriteten av mÀnniskorna som vÀljer obesitaskirurgi Àr kvinnor. Detta tros bero pÄ att kvinnor blir mer stigmatiserade Àn mÀn och att de blir psykiskt pÄverkade vid relativt lÄgt BMI. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser efter obesitaskirurgi.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Enligt kriminalstatistiken Ă€r utlĂ€ndska medborgare kraftigt överrepresenterade för bĂ„demisstĂ€nkta och lagförda brott. Är utlĂ€ndska medborgare mer brottsbenĂ€gna Ă€n svenskar?Tidigare studier pekar pĂ„ att det förekommer diskriminering av individer med utlĂ€ndskhĂ€rkomst som fĂ„r konsekvensen att de lĂ€ttare döms och fĂ„r oftare ett hĂ„rdare straff ijĂ€mförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utlĂ€ndska medborgares har nĂ„gon effektpĂ„ registrerade brott och i sĂ„ fall om den Ă€r större för lagförda brott Ă€n de brott som anmĂ€ls.Undersökningen utförs med hjĂ€lp av paneldata pĂ„ kommun och tingsrĂ€ttsnivĂ„ för Ă„ren 1996-2003. De beroende variablerna Ă€r uppdelade pĂ„ sex olika brottstyper för att kunna se vilkentendens varje brottstyp har för sig.

MÄlet med uppsatsen Àr att jÀmföra likheter och skillnader i gestaltningen av frÀmlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman UtlÀnningar. Uppsatsen jÀmför förhÄllandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhÄllandet mellan hemland och nytt land i UtlÀnningar. Socialpsykologiska perspektiv pÄ frÀmlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp frÄn postkolonial litteraturteori anvÀnds för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhÄllandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla frÀmlingskap, sprÄkets inverkan pÄ identiteten samt individens förmÄga eller oförmÄga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade frÀmlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktÀrernas hantering av frÀmlingskapet.

Den hÀr studien Àr skriven pÄ uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien Àr att, med utgÄngspunkt i Skolverkets allmÀnna rÄd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn pÄ arbetsprocessen mot mobbning sammanstÀlls med hjÀlp av programteori. Skolverkets allmÀnna rÄd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jÀmförs och analyseras för att upptÀcka likheter och skillnader mellan dem. TillvÀgagÄngssÀttet vid likabehandlingsÀrenden som likabehandlingsteamet pÄ Stadsskolan lyfter fram har hög samstÀmmighet med Skolverkets allmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningslÀget avseende mobbning.

I dagens samhĂ€lle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgĂ„ngspunkter i förvĂ€ntningar utifrĂ„n kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgĂ„ngspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet pĂ„verkar vĂ„ra liv överallt. Det Ă€r nĂ„got som Ă€r pĂ„tagligt pĂ„ alla nivĂ„er i samhĂ€llet, sĂ„vĂ€l pĂ„ individnivĂ„ som pĂ„ strukturell nivĂ„, sĂ„ledes gĂ„r det att urskilja att etnicitet Ă€r tĂ€tt knutet till maktstrukturer. Etnicitet Ă€r nĂ€rvarande i vĂ„r vardag och Ă€r idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att anvĂ€nda för att fĂ„ ökad kunskap om vĂ„rt samhĂ€lle och de individer och grupper som lever i det.Johanna KöpsĂ©ns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att Ă€ven svenskhet Ă€r etnicitet. GĂŒnay Dogans bidrag diskuterar hur förĂ€ldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhĂ„ller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.