PartnervÄld Àr ett stort problem och ses som ett folkhÀlsoproblem. Detta vÄld kan drabba bÄde kvinnor och mÀn i alla Äldrar, samhÀllsklasser och med olika etnisk tillhörighet. Med partnervÄld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld, dÀr offer och förövare har eller har haft en intim relation. Statistik visar att 16 kvinnor och 4 mÀn dör varje Är i Sverige till följd av partnervÄld. Syftet med studien var att belysa de faktorer som de som utsatts för partnervÄld ser som betydelsefulla i mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

Nigeria Àr ett av vÀrldens mest etniskt mÄngfaldiga lÀnder. Landet har under senare Är, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn pÄ etnicitet Àr orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen Àn mer komplicerade. DÀrför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhÀllets möjligheter och hinder att fÄ bukt med de etniska konflikterna.Genom tillÀmpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhÀlle samt socialt kapital finner vi att civilsamhÀllet, som genom en bred definition Àr livfullt och heterogent i Nigeria, i dagslÀget Àr för svagt och fragmenterat.

This paper examines how pupils with a non-Swedish background, in a secondary school in Stockholm?s suburban, Sweden, interpret and absorb the contents of school-room classes. It also examines whether the interpretations are influenced by a power-relation between teacher and pupils. The pupil?s interpretations, including their values and perceptions as regards to the content, are central to our study.Firstly, classes on world conflicts and corporal punishment for children were observed and these observations were the foundation to this study.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns skillnader i anstÀllningsbarheten beroende pÄ arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid VÀxjö Universitet som lÀser pÄ programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrÄn ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anstÀllningsbarhet genom att lÀsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara pÄ tillhörande frÄgor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende pÄ kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man frÄn Balkan, en kvinna frÄn Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office.The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from The Official Report on power, integration and structural discrimination (Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis.The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration..

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

CypernfrÄgan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns sjÀlvstÀndighet. Parterna hade vÀldigt svÄrt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i tvÄ delar. Sedan dess har grupperna levt Ätskilda med egna administrationer och strÀvan efter sjÀlvbestÀmmande, den grekcypriotiska befolkningen strÀvade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strÀvade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nÄ en fredslösning och lyckades lindra konflikten men mÄnga problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprÀttades av FN:s dÄvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den lÄngvarige konflikten.

Kön och etnicitet Àr tvÄ centrala variabler vid diskriminering pÄ arbetsplatsen. Dock finns en dubbelsidighet i attityder till ledare dÀr Ä ena sidan forskning visar pÄ att den vÀsterlÀndska mannen ses som den sjÀlvklara ledaren samtidigt som det pekar mot att det inte finns nÄgon skillnad i ledarskap i avseende pÄ kön och etnicitet. Studien undersökte attityder till ledarskap beroende pÄ kön och etnicitet utifrÄn tre hypoteser. I studien deltog 158 högskolestudenter, varav 59 mÀn och 99 kvinnor med en medelÄlder pÄ 22.28 Är. Deltagarna besvarade en enkÀt som bestod av frÄgor frÄn the Empowering Leadersip Questionnaire (ELQ) och Motivation To Controll Prejudice-scale (MTCP).

I det nutida vÀsterlÀndska samhÀllet Àr frÄgor kring etnicitet, identitet och vithet stÀndigt aktuella. Politiska framgÄngar i mÄnga europeiska lÀnder för högerextrema partier lyfter Äterigen fram frÄgor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebÀr och fÄr för konsekvenser i samhÀllet. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina förÀldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrÄn förestÀllningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser pÄ framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning Àr i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhÀllet nÀr de blev Àldre.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns skillnader i gymnasieelevers instÀllningar och villkor till att studera vidare pÄ universitet och högskola utifrÄn ett kön -, klass- och etnicitetsperspektiv.Metod: Författarna har införskaffat det empiriska materialet genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. Undersökningen genomfördes vid tvÄ olika gymnasieskolor inom Göteborgs Stad dÀr 54 elever som gick sista Äret pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program deltog i studien. För bearbetning har statistikprogrammet SPSS anvÀnts. Resultatet har analyserats utifrÄn tidigare forskning och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt teorier och begrepp kring kön, klass och etnicitet. Resultat: I undersökningen har författarna funnit ett flertal skillnader i instÀllningar baserade pÄ könstillhörighet, klasstillhörighet samt etnisk bakgrund.

År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan krĂ€nkande behandling av elever pĂ„ grund av bland annat sexuell lĂ€ggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fĂ„tt nĂ„got genomslag i historielĂ€roböckerna. HĂ€r har dĂ€rför fyra nya gymnasielĂ€roböcker i historia undersökts utifrĂ„n ett queerteoretiskt förhĂ„llningssĂ€tt och sedan jĂ€mförts med en lĂ€roboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta lĂ€roböckerna nĂ„gon gĂ„ng problematiserar heteronormativiteten och kan pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ses som att de nĂ„r upp till skolans vĂ€rdegrund nĂ„got bĂ€ttre Ă€n vad de lĂ€roböcker som undersöktes i skolverkets lĂ€roboksgranskning bedömdes göra, Ă€ven om resultaten i övrigt Ă€ndĂ„ var ganska likartade. Inget i de undersökta lĂ€roböckerna kunde heller uttryckligen ses som krĂ€nkande pĂ„ grund av sexuell lĂ€ggning, Ă€ven om den heteronormativitet som ibland förutsĂ€tts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda pĂ„ detta..

Uppsatsen tar upp problemen med det ojÀmna uttaget av förÀldraledighet mellan könen. MÀnnen tog Är 2004 endast ut 18,7 procent av förÀldrapenningdagarna, kvinnorna tog ut 81,3 procent. Detta medför en stor skillnad mellan kvinnor och mÀn, i förutsÀttningarna pÄ arbetsmarknaden. FörÀldralagstiftningen Àr till för att underlÀtta och stötta förÀldrar vid barnafödande, och möjlighet att förena förÀldraskap och arbete. Familjen fÄr lagstadgad ledighet och ekonomiskt stöd under barnets första tid, och den Àr i sin utformning könsneutral.

DÄ demografiska förÀndringar sker i samhÀllet dÀr fler blir Àldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vÄrdpersonal i större grad vÄrda personer med demens dÀr det Àr av stor vikt som vÄrdpersonal att inte lÄta vÀrdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av vÀrdighet i omvÄrdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 kvalitativa artiklar anvÀndes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvÄrdnad av personer med demens relaterat till vÀrdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och sÀkerhet relaterat till vÀrdighet upplevdes viktigt i omvÄrdnad av personer med demens vid bevarande av vÀrdighet.

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.

Det finns indikationer pÄ att det rÄder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser pÄ sina lÀrares interkulturella kompetenser. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer dÀr elever pÄ tre olika gymnasieskolor i Malmö har fÄtt ge sina perspektiv pÄ lÀrares förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lÀrare. BerÀttelser om pedagoger som Àr öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mÄngfaldsarbete framkom, men det fanns Àven elever som trÀffat oengagerade lÀrare och ibland Àven fördomsfulla och rent frÀmlingsfientliga sÄdana.