Sökresultat:
4522 Uppsatser om Lag (2007:1091) om offentlig upphandling - Sida 6 av 302
Stereotypa beteenden hos hästar : Kartläggning av ridanläggningar samt pilotstudie
Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form..
Ogitlighetsförklaring av offentliga kontrakt : En studie av undantag för tvingande hänsyn till allmänintresset
De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.
Skadestånd vid offentlig upphandling
En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.
Kommunikation i offentlig upphandling : En explorativ studie av kommunikationen mellan myndigheter och småföretag
Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts.
Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling. (O)möjligheterna att ställa respektive krav.
Det förs idag en aktiv debatt kring hur långtgående möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnå samhälleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse på marknaden i stort motiverar en sådan diskussion. Något som diskuterats särskilt är möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen är ägnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att ställa nämnda krav i offentliga upphandlingar. Utgångspunkt tas i respektive kravs syfte vilket är ägnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gäller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav på kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rättsliga ram som omgärdar den offentliga upphandlingen på EU-nivå och på svensk nationell nivå, med fokus på sociala hänsyn.
De rättsliga verkningarna av avtal som ingåtts på rättsstridigt vis vid offentlig upphandling
When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement.
Om när avtal uppstår i en offentlig upphandling
Offentlig upphandling är allt växande betydelse. Från och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trätt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gällande varor, tjänster och byggnadsentreprenader.Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgången. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skälen för tilldelning står att finna.
In house-situationer : Möjligheter i relationen mellan upphandlande systerbolag att undantas från reglerna om offentlig upphandling
Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.
Valfrihet för vem? : En studie om konkurrensutsättning i offentlig sektor
Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning.
Lärande i arbetet utifrån medarbetares perspektiv : En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av och motivation till lärande i arbetet
Uppsatsen sammanställer och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna användas som ett inlägg i debatten avseende skakravens användning vid offentlig upphandling i Sverige.Användingen av skakrav är vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremålet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser är avgörande för att säkerställa leveransen av föremålet för upphandlingen.Frågan om bevisbördans placering får extra stor vikt i en situation där det, till följd av oklara faktiska förhållanden, finns en osäkerhet avseende hur gällande rätt ska tillämpas. Om en part i ett mål har bevisbördan innebär detta att om parten inte kan visa på omständigheter som uppfyller de beviskrav som uppställs, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga.
Kvalitetssäkring av kulturmiljö i offentlig upphandling ? En fallstudie av Mölndals Stad
Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:20.
Offentlig upphandling av anläggningsarbeten enligt lagen om offentlig upphandling LOU
This report is written in cooperation with Eskilstuna municipality public administration for urban planning. The reports purpose is to look into how other public authorities carry out public purchase of consultants and entrepreneurs in the urban planning area. The goal is to come up with suggestions of how Eskilstuna municipality public administration for urban planning can improve its purchasing process in this field in order to minimize the risk where a consultant or entrepreneur files an appeal against the decision of awarding a contract to another rival. The appeal can be filed to the county administrative court.The public administration for urban planning can do its purchases through the model of "lowest price" or "economically most favorable" for them. When using "economically most favorable", the department can value a number of soft parameters by giving them points and the offer which gets most points can be rewarded the right to sign a contract.
Upphandling vid Försvarsmaktens Logistik : En studie av relationen mellan egnainköpsstrategier och lagen om offentligupphandling
Denna uppsats ska kartlägga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. Vår teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger på fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie på Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.
Offentlig upphandling : Ändringarna i LOU och dess inverkan ur en rättssäkerhets- och nondiskrimineringsaspekt.
AbstractThe author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation.
Varför Samverka?
Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.