I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstå stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjälp av stagning tvärs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland när det är svårt att på plats trä in strävor på grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva på en regel för att på så sätt förstärka den diagonala strävan. Detta examensarbete har undersökt två olika förstärkningsalternativ, rektangulärt- och T-tvärsnitt, med hjälp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstärkning.

I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstå stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjälp av stagning tvärs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland när det är svårt att på plats trä in strävor på grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva på en regel för att på så sätt förstärka den diagonala strävan. Detta examensarbete har undersökt två olika förstärkningsalternativ, rektangulärt- och T-tvärsnitt, med hjälp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstärkning.

There is a constant change in the world of school, new curricula and syllabi are made and the view of teaching and learning is changing. The desire to improve maths teaching in Swedish schools is strong, especially by laboratory work. How is it then that several teachers in our schools are still using the traditional way of teaching mathematics, which I consider to be relying a lot on the textbook and work for an automated approach?The purpose of my study is to investigate how three different math teachers on an F-5 school in the southern Stockholm area, choose to work with mathematics and why they choose to work according to a special approach. In order to obtain the information I seek, I have chosen to use the qualitative method to get a better understanding of my results.

Att läroboken har en stark ställning i matematikundervisningen konstateras av forskare både i Sverige och i andra länder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sämre i internationella jämförelser, är att lärarna är för styrda av läroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare uppfattade lärobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att få alla elever att nå målen. Speciallärarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag på en skola i Mellansverige.

Den idag mest använda biologiska metoden för rening av avloppsvatten är processen som kallas för aktivt slam. Denna är normalt uppbyggd av luftningsbassäng och sedimenteringsbassäng. Kärnan i processen består av mikroorganismer vars sammansättning varierar. Detta beror på en rad olika yttre faktorer. Mikroorganismer bryter ned löst organiskt material i avloppsvattnet och bildar så kallade flockar, som sedan sjunker ner till bassängbottnen i sedimentationssteget.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett demonstratorperspektiv föreslå vilken typ av lvrobotsystem som skall vara lvrobotdemonstrator 2010. Metoden som används är att beskriva olika myndigheters uppfattning om demonstrator, den hotbild från luftmål som är aktuell 2010-2020, de aktuella svenska lvrobotsystemen och de uppgifter som FM anser att dessa skall lösa samt teknikutveckling för lvrobotar. En analys av underlaget ger mer konkreta syften och nivåer på demonstratorer, en jämförelse mellan hot och lvrobotsystemens förmåga visar vilka förmågor lvrobotsystemen saknar, slutsatser av lvförbandens uppgifter och teknikutveckling redovisas. Med stöd ur hela underlaget diskuteras sedan vad som skall demonstreras och hur detta skall demonstreras. Avslutningsvis identifieras två system som kan möta kraven på demonstratorn och ett av systemen väljs.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild. En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlätta och hjälpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger från förskoleklass till och med skolår 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvårigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel på utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrån olika perspektiv exemplifieras också. Samtliga pedagogerna i denna studie framhåller elevernas språkliga kompetens som betydelsefull.

I samband med att intresset för att bygga högre trähus har ökat så krävs nya lösningar för att t.ex. kunna möta efterfrågan på stora öppna ytor och långa spännvidder. Träbjälklag med lång spännvidd har dock oftast svårigheter med att klara kraven på svikt och vibrationer. Ett nyutvecklat förslag på träbjälklag som förmodas klara dessa krav bättre än traditionella träbjälklag har varit utgångspunkten för detta examensarbete där syftet har varit att undersöka bjälklagets styvhet. Detta gjordes laborativt genom att bygga och testa en prototyp av det föreslagna bjälklaget och genom att en numerisk modell baserad på finita element metoden togs fram och användes för att studera hur olika parametrar påverkar bjälklagets styvhetsegenskaper.Bjälklagets design bygger på fackverksprincipen i primärriktningen och på balkverkan i sekundärriktningen.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Laborationer är en ofta använd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga ämnena i skolan och har varit det under lång tid. Det är också en metod som en del lärare anser vara tids- och resurskrävande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad laborationer är och om vad som är syftena och målen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio åren för att ge en nutida bild av laborationens värde i undervisningen utifrån tre huvudsakliga frågeställningar. Först undersöks laborationers effektivitet för lärande av vetenskapliga koncept och fenomen.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Idag ska ungdomarna i högstadieskolan både hitta sig själva som individer och en sexualitet de känner sig trygga med, i ett samhälle där många och ofta motsägelsefulla bilder om sexualitet flödar. I dagens skola finns begrepp som kan kopplas till sex och samlevnad inskrivna i flera ämnes- och kursplaner och dessa ska finnas med under hela grundskolan. Flera studier visar att många elever upplever att sex och samlevnadsundervisningen är dålig, trots att skolan har en viktig roll som informatör. Syftet med min studie var att se om det finns några skillnader mellan lärare som arbetat olika länge som lärare med avseende på hur de upplever sex- och samlevnadsundervisningen. Frågeställningarna i studien var hur sex- och samlevnadsundervisningen planeras och genomförs, när den sker och hur styrdokumenten tolkas som är kopplade till skolans sex- och samlevnadsundervisning? Fyra kvinnliga pedagoger som är utbildade och undervisar i biologi har intervjuats.

I detta arbete har jag undersökt om begreppet arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklärare samt om och hur de arbetar med minnesträning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lärare, från runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lägre årskurserna. Dessa lärare har i sin tur olika examensår och olika utbildning från olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgången framgår det att arbetsminnet inte bara är viktigt för elevers matematiska förmåga utan för deras skolframgång som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar således inte bara för att koncentration och uppmärksamhet ska riktas åt rätt håll utan även för att kunskap ska kunna lagras i långtidsminnet.