Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller Laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och Laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och Laboration är för elevernas lärande.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är tråkigt och somliga är mindre aktiva på lektionerna. Eleverna är dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda läromedlet och det är ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte är att studera elevernas uppfattning om hur en Laboration i matematik och dess utformning påverkar deras aktivitet och matematiska förståelse. I arbetet finns en sammanställning av forskning inom området samt en analys av ett arbete där elever i år 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat på en enkät i samband med Laborationen. Arbetet har visat att vid en Laboration där de flesta elever finner en utmaning upplever många elever att de arbetat mer aktivt än under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen Laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers arbetssätt med en öppen Laboration och vilken attityd elever har till öppna Laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna Laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna Laborationer. Många av eleverna var positiva till Laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra..

Målet med examensarbetet är att svara på frågan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-Laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en Laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka attityder gymnasieelever har till att arbeta med mindre lärarstyrda Laborationer, så kallade fria Laborationer, där eleverna ges mer frihet avseende planering och utförande. För att undersöka detta användes kvalitativa metoder, en kombinerad enkät- och intervjustudie. Resultatet visar att gymnasieelevers attityder till fria Laborationer är positiva. Eleverna upplever många fördelar i jämförelse med traditionellt instruerade Laborationer. Eleverna uppger bland annat att de genom ett friare arbetssätt under en Laboration förstår och lär mer jämfört med en styrd Laboration.

Det har nyligen skett ett mord i salladsdisken i närbutiken. Så börjar inledningen till detta arbete. Syftet med studien var att ta fram en PCR-baserad genetikLaboration med RAPD-primer som är lärorik och intressant för gymnasielever i de naturvetenskapliga ämnena. RAPD är en metod där endast en primer används, till skillnad från de flesta andra PCR-metoder som använder två stycken primer. Laborationen har aldrig gjorts förut, vilket lett till att en stor del av arbetets tyngd ligger i att metodutveckla Laborationen och sedan testa Laborationen på en testgrupp.

Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en Laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om Laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både Laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem.

Denna uppsats har kommit till för att belysa hur laborativa metoder kan påverka taluppfattningen hos elever i årskurs sju till nio och hur det skulle gå att effektivisera undervisningen kring detta. I undersökningen har det gjorts tester på elever i årskurs sju till nio med en utvald Laboration kring taluppfattning. Eleverna har fått svara på enkäter före och efter Laborationerna som har försökt belysa både elevernas kunskapsnivå och elevernas syn på taluppfattning i stort. Utvalda elever har intervjuats om sina erfarenheter och lärare har intervjuats. Dessutom har parallellt undersöks ifall det kan finnas fog för att skilja på undervisningen mellan flickor och pojkar samt hur undervisande lärare diagnostiserar elever i årskurs sju.

Undersökningar visar att elever har svårt att ta till sig evolutionsteorin och i stället väljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel väljer de att förklara fjällharens vita vinterpäls med att en vit päls gör att den syns sämre. Det här är ett exempel på att eleverna gärna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En Laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen går ut på att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsätts för torka.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-Laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? Laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter Laborationen.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

Den här rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De två protokollen är inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet använder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. På grund av att de publika IPv4-adresserna är slut i världen så måsteförr eller senare en fullständig migrering ske på internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera både de äldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram där fokus ligger påkomplexitet, alltså tidsåtgång för implementering. Metoderna som presenteras utgören Laboration där testpersoner har fått utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att få fram tidsdata.

Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysikLaboration inom ellära med en Laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell Laboration avses att Laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa Laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka Laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella Laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell Laboration i matematik och av Laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild. En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde Laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter Laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande.