Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Uppsatsen syftar till att redovisa hur fastighetsföretagen som tillÀmpar IAS 40 redovisar sina vÀrdeförÀndringar och hur de faststÀller förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde. Syftet Àr Àven att belysa de olikheter som finns i fastighetsföretagens resultatrÀkning. Metod: Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ undersökningsmetod. VÄr studie började med att göra en kvalitativ undersökning genom att granska 10 börsnoterade koncerners Ärsredovisningar frÄn Är 2005-2012. Resultat och slutsatser: De undersökta fastighetsföretagen anvÀnder sig av antingen kassaflödesmetoden eller ortprismetoden för att faststÀlla sina förvaltningsfastigheters verkliga vÀrde. De bedömningar och antaganden som görs skiljer sig Ät mellan företagen. Vi har sett att företagen vÀljer att placera de vÀrdeförÀndringar lite pÄ olika sÀtt i resultatrÀkningen.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar pÄ antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa tvÄ synsÀtt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad fÄr Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare pÄ nÀr det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgÀnglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgÄng visar att teorin fÄr stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin fÄr bra stöd, nÄgra visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte fÄr nÄgot stöd.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den differentierade elenergibeskattningen i Sverige pÄverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angÄende beskattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende pÄ hur mycket de betalar i energiskatt för elektrisk kraft. HÀr redogörs ocksÄ för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar ocksÄ att elenergiskatten har höjts vÀsentligt mer Àn konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till.

Personer med funktionshinder har svÄrt att fÄ anstÀllning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade Àr ett försök att synliggöra rÀttigheten att fÄ sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrÄn en kvalitativ ansats nÄ ny förstÄelse för omrÄdet funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med Ätta personalchefer, hÀlften var statligt anstÀllda och hÀlften privat.

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande stÄr smÄföretag inför ett val att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor. En erkÀnd teori inom revision Àr förvÀntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förvÀntningarna om vad personer utanför revisionskÄren tror att denne ska göra.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera hur förvÀntningsgapet pÄverkar valet av att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor i ett smÄföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förstÄelse för vad detta gap beror pÄ.Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat revisorer och smÄföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och ett hermeneutiskt synsÀtt.DÄ förvÀntningsgapet Àr stort kommer smÄföretaget att vÀlja bort sin revisor och dÄ förvÀntningsgapet Àr litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt pÄ smÄföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dÄliga engagemang..

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsĂ€ttningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintĂ€kt som erhölls frĂ„n de gjorda avsĂ€ttningarna. Problemet som uppsatsen berör Ă€r huruvida anvĂ€ndandet av överavskrivningar hade förĂ€ndrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jĂ€mfört med tidigare. Dessutom fokuserades det ocksĂ„ pĂ„ vilka konsekvenser obeskattade reserver har fĂ„tt före och efter att lagen trĂ€dde i kraft. Syftet med examensarbetet Ă€r att kartlĂ€gga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förĂ€ndrades efter införandet av schablonintĂ€kten pĂ„ periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istĂ€llet för ett komplement. Metod: En undersökning gjordes pĂ„ företagen som Ă€r listade pĂ„ börslistan ?large cap?.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera de bestÀmmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. TillstÄndsprocessen berör frÀmst tre lagar: minerallagen, miljöbalken och lagen om kÀrnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rÀttskÀllor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörÀttsliga systemet av bestÀmmelser. Teoridelen inleder med att kartlÀgga det rÀttsliga systemet i sin helhet, dÀrefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa frÀmjar mÄlet om hÄllbar utveckling. Vi har begrÀnsat oss pÄ fastighetsrÀttens omrÄde.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland mÀn och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i VÀxjö kommun. Lagen som undersöks Àr endast lag pÄ breddnivÄ, det vill sÀga de lÀgsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod via enkÀtsvar dÀr det skickades ut 400 enkÀter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 Ärs skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. UtgÄngspunkten har var varit att utifrÄnen kvalitativ textanalys redogöra för de bÄda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrÄn en enkÀtstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att pÄverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig Ät beaktansvÀrt. FrÄn att endast benÀmna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar dÀr rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhÀvs. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats analyserasförÀndringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mÄn iden nya skollagen.

The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism?s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14.We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles.Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points.

Bakgrund: FörÀndring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlÀtta för smÄ företag och minska deras kostnader. LagÀndringen kan dock ge andra effekter för smÄföretagens aktörer. Det rÄder osÀkerhet i efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förÀndringen i marknaden dÀr monopolet har upphört. AlltsÄ hur har lagförÀndringen pÄverkat revisorn och revisionsbyrÄerna.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ problemen och motsÀttningarna som kan uppstÄ vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger pÄ vÀgprojektet Norra lÀnken i Stockholm dÀr lagen om nationalstadsparken och hur den Àndrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagÀndring sett ut Àr en av de frÄgestÀllningar som stÀlls. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur Äsikter gÄr isÀr och hur geotekniska svÄrigheter i kombination med vissa aktörers motstÄnd mot vÀgbygget har fördröjt projektets fÀrdigstÀllande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har tvÄ fotbollslag i SödertÀlje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rÀtta benÀmningen pÄ gruppen. NÀr de tvÄ falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna bÄde före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en sÄ kallad ?högriskmatch? pÄ grund av motsÀttningarna mellan de olika lagens supportrar.