Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I vÄr uppsats skriver vi om anmÀlningsskyldigheten nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal pÄ förskolor kan kÀnna nÀr det gÀller anmÀlningsförfarandet. Under utbildningens gÄng har vi bÄde genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fÄtt en uppfattning om att det frÄn förskolor görs för fÄ anmÀlningar nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa. Detta vÀckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmÀler sÄ ofta men Àven att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmÀla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ att ta reda pÄ vad utbildningen inom detta omrÄde tar upp nÀr det gÀller sjÀlva anmÀlningsskyldigheten vilket innebÀr att vi Àven undersöker hur det ser ut med kunskapen nÀr det gÀller lagen och annat relevant för anmÀlningsskyldigheten. Slutligen kommer vi Àven in pÄ hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjÀnsten..

Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella k?pm?nster inom olika branscher.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

The aim of this essay was to look into and compare the experiences and opinions about the practice of 13 § LVM among persons that, through their profession, use the law.The questions we have been asking were; what experiences and opinions the individuals have about the paragraph in general, what they think about the cases when no application for LVM is made after a client has been taken in charge as directed by 13 § LVM, and of the fact that the majority of cases of LVM are initiated by the same paragraph. Another question was how the individuals think about the legal security in connection to 13 § LVM.The methods used are qualitative and we have interviewed individuals from different fields of social work that comes in contact with drug abusers.The findings from these studies include that care made out of the clients' free will is the main reason why an application is not made. It is also the reason to why many LVM initiates as directed by 13 § LVM for the reason that the districts above all try to help the clients without force. The economical aspects are repeatedly mentioned as another reason to the problems appeared in connection with 13 § LVM..

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

Valet av problemomrÄdet bygger pÄ det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste Ären allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rÄdgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken Àr stor att revisorn förlorar sin oberoende stÀllning genom konsultverksamheten. Risken uppstÄr dÄ det blir svÄrt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnÀra konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svÄrare att urskilja. Problemet har uppmÀrksammats efter redovisningsskandalerna i USA.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Det huvudsakliga syftet med den hÀr uppsatsen har varit att göra en rÀttsutredning kring den aktuella frÄgan om stötande och könsdiskriminerande reklam. Genom att anvÀnda oss av traditionell juridisk metod har vi kartlagt hur lagstiftningen kring diskriminerande marknadsföring ser ut. Arbetet beskriver att MFL inte kan tillÀmpas pÄ könsdiskriminerande reklam eftersom det skulle strida mot lagens huvudsakliga syfte som Àr att endast skydda nÀringsidkare och konsumenter i deras egenskap som dessa. Ingen hÀnsyn tas till den personliga integriteten. MFL Àr bara tillÀmpbar pÄ den kommersiella marknadsföringen vilket leder till att all annan marknadsföring faller utanför lagen.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .