Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § dÄ detta Àr en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehÄller ÄtgÀrder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhÀndertagande av föremÄl till denna. Intresset för denna paragraf vÀcktes under trafikmomentet dÄ vi flyktigt berörde Àmnet. Meningen med denna rapport Àr att klargöra hur polisen gick tillvÀga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt anvÀnder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, sjÀlva lagtexten samt ett JO utlÄtande frÄn tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning pÄ hur trafikbrott förhindrades.

Under vÄren 2006 antog den dÄvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om Àndring i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd. Den nya lagen innehÄller bland annat regler som ska strÀva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegrÀnsat anstÀllda förstÀrks. De nya reglerna innebÀr bland annat ett fÀrre antal former för tidsbbegrÀnsade anstÀllningar. Möjligheten att under en lÀngre tid stapla visstidsanstÀllningar pÄ varandra ska motverkas genom att alla tidsbegrÀnsade anstÀllningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergÄr i tillsvidareanstÀllning. Kvalifikationstiden för företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning sÀnks ocksÄ och gÀller alla anstÀllningar.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

Denna uppsats syftar till att analysera relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandling. Den kommer Àven att försöka genomlysa till viken grad en relationsmarknadsföringsstrategi Àr genomförbar, samt hur detta kan vidareutvecklas för att skapa konkurrensfördelar. För att uppfylla detta syfte har en fallstudie av företaget SWEDE (Swedish Emergency Disaster Equipment), vilket verkar inom ett nischsegment av sjukvÄrdssektorn, nÀrmare bestÀmt akutsjukvÄrd/sanering genomförts. Fallstudien har genom en kvalitativ metod med utgÄngspunkt i grunderna inom modern relationsmarknadsföring undersökt vilka problem, samt möjligheter ett företag pÄ en marknad vilken kontrolleras av Lagen om offentlig upphandling stÀlls inför.Vidare har andra teorier som stakeholder mapping varit en teoretisk grund för att identifiera viktiga aktörer och deras roll i den offentliga upphandlingsprocessen. De grundprinciper vilka Lagen om offentlig upphandling bygger pÄ har presenterats och diskuterats ur fallföretagets synvinkel för att se hur de kan tÀnkas begrÀnsa eller möjliggöra en framgÄngsrik relationsmarknadsföringsstrategi.UtifrÄn de genomförda intervjuerna, vilka haft för avsikt att skapa en djupare förstÄelse för det studerade problemomrÄdet, drar jag slutsatsen att fallföretaget strÀvar efter att anvÀnda sig av relationsmarknadsföring i den mÄn det Àr möjligt utan att bryta mot Lagen om offentlig upphandling, dÄ detta riskerar att resultera i juridiska pÄföljder.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Titel: PenningtvÀttslagen- Revisorers praktiska instÀllning till lagen FrÄn den 15 mars 2009, gÀller en ny penningtvÀttslag i Sverige. Lagen grundar sig pÄ EU:s tredje penningtvÀttsdirektiv som gÀller i alla EU-lÀnder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstÀnkta transaktioner anmÀlas till Finanspolisen. AffÀrsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jÀmföras med vad som Àr kÀnt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss pÄ nÄgot aktuellt och förÀndringarna i PenningtvÀttslagen kÀndes dÀrför intressanta.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att Äterge Àndringar som enligt regeringens förslag till Ny försÀkringsavtalslag kommer bli aktuell vid skadeförsÀkring för konsumenter. Detta regleras till stor del idag av konsumentförsÀkringslagen (KFL) men Àven av lagen om försÀkringsavtalslag (FAL). FAL blir tillÀmplig i de fall dÄ KFL inte ger vÀgledning, bl.a. dÄ det gÀller tredje mans rÀtt enligt försÀkringsavtalet. FörsÀkringsrÀtten har varit föremÄl för ett genomgripande reformarbete som började med KFL:s ikrafttrÀdande Är 1981.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta anvÀnda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsÀgbara, vilket Àr vÀldigt tydligt för sportspel. Det hÀr arbetet har utvÀrderat ifall inlÀrningstekniken Q-learning Àr bÀttre pÄ att spela fotboll Àn en regelbaserade tekniken tillstÄndsmaskin. För att utvÀrdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. DÀr de bÄda lagen har anvÀnts sig av varsin teknik.

VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..

Köp mellan privatpersoner, civilköp, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Stor ovisshet rÄder dock om de krav köplagen stÀller pÄ privatpersoner. Lagtexten gör ingen skillnad pÄ nÀringsidkare och privatpersoner utan det Àr genom förarbeten, praxis och doktrin som dessa skillnader framtrÀder. Vi har genom anvÀndning av dessa kÀllor i detta arbete utrett hur köplagen fungerar pÄ köp mellan privatpersoner. JÀmförelser mellan 1905 Ärs köplag och 1990 Ärs köplag har visat pÄ stora skillnader i regleringen av civilköp och vi har diskuterat frÄgan om den senare lagen har utgjort en förbÀttring eller försÀmring.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Att Àga och förvalta fastigheter innebÀr ett ansvarstagande gÀllande sÀkerheten för mÀnniskor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mÀngd lagar och förordningar stÀller höga krav pÄ fastighetsÀgaren. För att fullgöra sin skyldighet krÀvs det att fastighetsÀgaren har god kÀnnedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanstÀlla de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmÀnna rÄd som en fastighetsÀgare ska ha kÀnnedom om för att uppfylla sÀkerhetskraven. Vidare var Àven syftet att ta reda pÄ fastighetsÀgarnas synpunkter om gÀllande lagstiftning i frÄga om överblickbarhet, innehÄll och behov av förÀndringar eller kompletteringar. Vad fastighetsÀgarna ansÄg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var ocksÄ en frÄga som utreddes genom en enkÀtundersökning.