Syfte och frågeställningar:Studien avser att undersöka om högstadieelever får prova på friluftsliv och utevistelse i sin idrottsundervisning utifrån kunskapsmålen i Lgr 11 samt hur nöjda de är med momentet friluftsliv och utevistelse.Frågeställningar:Vilka moment inom ämnet friluftsliv och utevistelse får eleverna prova på i sin idrottsundervisning utifrån kursplanen?Hur ser de inbördes förhållandena ut mellan momenten inom friluftsliv och utevistelse i idrottsundervisningen enligt eleverna?MetodTotalt deltog 124 högstadieelever från en skola i Danderyds kommun. Eleverna fick besvara en pilottestad enkät med frågor om deras undervisning i friluftsliv och utevistelse. Enkäten utformades efter kunskapsmålen i Lgr 11. Insamlad data bearbetades i Excel och Statistica.Resultat:Resultatet visade att de flesta elever upplever att de fått prova på samtliga moment inom friluftsliv och utevistelse i skolan enligt Lgr 11.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohälsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vända sig om de mår dåligt och är i behov av samtalsstöd. En av dessa platser är ungdomsmottagningen som riktar sig till både killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet på ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning på att depression och självmord bland killar ökar.

Introduktion: I min elevgrupp, en grundkoleklass i årskurs två kom det upp åsikter om att skolan var tråkig. Vid närmare eftertanke kom jag underfund med att engagemanget bland eleverna de senaste åren sjunkit och att jag ändrat mitt sätt att lägga upp arbetet för eleverna.Syfte: I undersökningen studerades hur elevgruppens engagemang för skolarbetet förändrades efter en ökning av ett freinetpedagogiskt arbetssätt. De arbetssätt inom freinetpedagogiken som valdes var tre. Det första var att låta eleverna delta i planeringen av verksamheten, det andra att utöka det praktiska arbetet och det tredje var att låta elevens arbete få en tydlig mottagare.Teori: För att tolka analysera och förändra praktiken användes aktionsforskning. För att förstå praktikens komplexitet har en teori av praktikarkitektur tillämpats.Metod: För att samla in det empiriska materialet användes loggbok som är ett av verktygen inom aktionsforskning.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i LGR11.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers uppfattningar om kunskapskraven.I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?.Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation.

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning.

Syftet med denna uppsats är att belysa de tankar som lärarna som undervisar i musik i årskurs 4-6 har vad det gäller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i ämnet musik. Utgångspunkten för denna studie bygger på den nya läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gälla från och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vår studie, lägger fram vår frågeställning och därefter tar vi upp några väsentliga begrepp som rör musikämnet. I teoridelen lägger vi fram den teoretiska bakgrunden till vår studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska ämnens ställning i skolan.

SammanfattningUndervisningen i matematik är starkt beroende av läroböcker. Tidigare granskades läroböcker av staten, men i samband med decentraliseringen av skolan avskaffades denna granskning.Läroböckernas innehåll och upplägg skall styras av styrdokument och kursplaner. Detta inger en stark tilltro till läroböckernas tillförlitlighet. Tidigare forskning visar att undervisningen i matematik har mer fokus på inlärning av strategier på bekostnad av begreppsförståelse, på grund av läroböckernas proceduella karaktär. Dock ser läroböckernas upplägg olika ut, både vad gäller innehåll, begrepp och procedurer.Vår studie innebär att genomföra en komparativ läroboksanalys med fokus på skriftliga räknemetoder som matematiskt område.

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lämnade mångkulturdebatten, åtminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gällande att det att ett förhållningssätt utifrån interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, från såväl politiker som pedagoger, har bestått i att begreppet är abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieämnet och vilka möjligheter och/eller svårigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jämförande innehållsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spänning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur får stor plats i de behandlade styrdokumenten även om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till.