Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner.För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten..

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare. Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa.

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut ?ute i verkligheten?. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning .

Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

The purpose of this study has been to look how pedagogic process interacts in horse riding lessons. In order to research this problem I have used an ethnographic approach and during a week I observed ten riding lessons in two separate Riding house in the south of Sweden. In my theoretical frame I have used Michel Foucault ?Discipline and punish? as a toll to make clear how dominance and submission is present and active in the horse riding education. The conclusion shows how dominant power rules by its presence and creates submission, stability and feeling of security. The discipline is used to create a feeling that will bring the riders to new experience and develop their talent.

Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlärningsstil är utifrån Dunn och Prashnigs modell.Lärandet delas upp i olika områden där detta arbete lagt särskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn på inlärning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om är något som även tidigare uppmärksammats som viktiga faktorer vid lärande.Arbetet undersöker hur eleverna själva tror att de lär sig bäst. Där fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra på sig, att äta och dricka under arbetet och att många förespråkade ett svalt klassrum.

The aim of this study is to investigate how Lunds Vokalensemble achieves its goals and in which way the goals influence the choir's work. The study also explores the choir's artistic process. Qualitative interviews and observations were used as a method. Four singers and the director participated to the interviews. The results show that the choir's artistic goals have quite an influence on many aspects of the choir's work, both in a musical and a social way.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher?s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person?s life history in the centre.One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting.

Uppsatsen beskriver hur betygen kan påverka den yrkesverksamma lärarens sätt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar två delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angående betygen. Resultatet av intervjuer med sju lärare visar att fyra typer av betydelse kan utläsas, nämligen professionalism kontra rättssäkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lärare ofta sätter betyg efter egna mallar, men påverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats är att lärare behöver fortbildning i att använda nya betygssystem..