Sökresultat:
1369 Uppsatser om Lćt gć - ledare - Sida 27 av 92
The man, the myth: Abraham och ICA.Stig : En narratologisk jĂ€mförelse av hur patriarkrollens gestaltas, med utgĂ„ngspunkt i ledarskap och maskulinitet, i Abrahamscykeln och i en nutida reklamberĂ€ttelseÂ
Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences.
Inre motivation i team
Denna uppsats handlar om hur nÄgra ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. I dagens samhÀlle sker en stÀndig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag fÄr alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det Àr en av anledningar till att mÄnga företag vÀljer idag att arbeta i form av team. Team kan pÄ ett effektivt sÀtt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de bestÄr av flera medlemmar med olika, kompletterande fÀrdigheter som hjÀlps Ät att lösa uppgifterna.
Ledande roller och beteenden i hindgruppen (Dama dama & Cervus elaphus) ur ett etologiskt perspektiv
Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.
Mobbning i barnidrotten : en studie om idrottsföreningars arbete mot mobbning, samt barns erfarenheter av mobbning inom sin idrott
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka i vilken utstrÀckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frÄgestÀllningar som anvÀnts för att besvara detta Àr:I hur stor utstrÀckning rapporteras mobbning och krÀnkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har trÀnarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillvÀga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir trÀnare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?MetodStudien genomfördes som en enkÀtundersökning dÀr tio lag, totalt 114 barn, frÄn fem olika lagidrotter deltog, samt en trÀnare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att fÄ ett större underlag, har Àven 26 trÀnare och ledare frÄn andra lag runt om i StockholmsomrÄdet besvarat enkÀten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.ResultatResultaten frÄn undersö kningen visar att inga barn upplever sig sjÀlva som mobbade i dagslÀget, men vid en sÀrskild utrÀkning visade det sig att 34 % av barnen kan sÀgas nÄgon gÄng ha upplevt mobbning och krÀnkande behandling inom idrotten.
AnstÀlldas reaktioner vid kvalitetsdrivet utvecklingsarbete : Fokus pÄ motstÄndens art, konsekvenser och hantering
Titel: AnstĂ€lldas reaktioner vid kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, fokus pĂ„ motstĂ„ndens art, konsekvenser och hanteringNivĂ„: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Marie Olsson, Emelie MĂ„rtenssonHandledare: Tomas KĂ€llquist, Stig SörlingDatum: 2013-06-11Syfte: Studiens syfte Ă€r att belysa motstĂ„nd frĂ„n anstĂ€llda mot kvalitetsdrivet utvecklingsarbete och belysa olika sĂ€tt för ledningen att bemöta dessa motstĂ„nd.Metod: Litteratur och tidigare forskning om kvalitetsarbete och motstĂ„nd frĂ„n anstĂ€llda studerades. Ăven ledare- och ledningens roll i arbetet mot motstĂ„nd studerades. DĂ€refter undersöktes hur respondenterna i fallföretagen arbetar med kvalitet och vilka erfarenheter de har av motstĂ„nd.Reflektion: Det visade sig att tidigare forskning och den insamlade empirin hade flera likheter, bland annat huvudteman som kommunikation, struktur och mĂ€nskligt beteende.Förslag till fortsatt forskning: Denna studie belyser endast motstĂ„nd, som Ă€r en av mĂ„nga olika reaktioner. Detta bör tas fasta pĂ„ i andra studier, och dĂ€rför belysa vilka reaktioner som kan uppstĂ„ vid en kvalitetsdriven förĂ€ndring. För fortsatt forskning vore det ocksĂ„ intressant att överblicka hur motstĂ„nden kan te sig mot förnyelsearbete rent generellt, och bortse frĂ„n kvalitetsfokus.
GenerationsvÀxlingen : De gamla ska man Àra, de unga ska man lÀra?
Syfte: Syftet Àr att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att pÄverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn dÄ jag anser att kunskapen bildas hos den som strÀvar efter att skapa den. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, dÄ jag framförallt anvÀnder intervjuer för att besvara mina frÄgestÀllningar samt utgÄr frÄn empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gÄtt frÄn att vara ?den som bestÀmmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre mÀrkvÀrdig och prestigelös. Dessutom poÀngteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebÀr att det Àr viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriÀr.Förslag till fortsatt forskning: Att titta pÄ familjeföretag för att se om dessa skiljer sig Ät frÄn andra organisationer vad gÀller synen pÄ ledarskap.
Kompetens till en viss grÀns ? Kunskaps- och kompetensöverföring i Àgarledda familjeföretag
Dagens samhÀlle prÀglas av en vilja att göra karriÀr. Att göra karriÀr innebÀr för mÄnga att bli chef eller att pÄ nÄgot sÀtt nÄ en ledande position dÀr man har makten att bestÀmma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man Àr en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriÀr. Det saknas dock forskning som fokuserar pÄ hur man blir en ledare. AlltsÄ vilka faktorer och egenskaper som Àr viktiga eller avgörande för att man ska nÄ sin mÄlsÀttning att bli just chef.Syftet med denna uppsats Àr att belysa de faktorer som banar vÀg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.
Det Goda Ledarskapet : En studie om det personliga ledarskapets pÄverkan pÄ det professionella ledarskapet
Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.
MÄngfald pÄ djupt vatten
Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.
Sveriges nya ?hemförsÀkring? : ?En studie om hur argumenten för och emot propositionen 2008/09:140 ? Ett anvÀndbart försvar, belysts i tidningsmedierna.
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur utvalda tidningar, bÄde morgon- och kvÀllstidningar, valt att förhÄlla sig mot proposition 2008/09:140 ? Ett anvÀndbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte vÀrnplikt.Arbetet har utgÄtt frÄn en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgÀnglighet ? anvÀndbarhet, hög beredskap, rekryteringssvÄrigheter och folkförankring.
Vad Àr öringen vÀrd? : En vÀrderingsstudie av havsöringsfiske i DalkarlsÄn.
FrÄn att det i början talades vÀldigt lite om coaching Àr det idag en mÄngmiljonsaffÀr som erkÀnts som ett effektivt sÀtt att bidra till utvecklingen av ledare pÄ alla möjliga nivÄer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man pÄ sikt fÄ mer sjÀlvgÄende medarbetare (Chef 2007).TvÄ kÀnda definitioner av coaching Àr den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgÄngspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjÀlpa dem att hjÀlpa sig sjÀlva genom att aktivt lyssna, stÀlla öppna frÄgor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner Ät Àr tillvÀgagÄngssÀttet.Med denna undersökning vill vi ta reda pÄ hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och vÀver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching Àr. Vi vill veta vilken syn de har pÄ coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har pÄ deras medarbetare.Undersökningen Àr baserad pÄ bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod dÀr vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkÀtundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn pÄ vad coaching Àr, samt att de tillÀmpar och tolkar det ganska snarlikt, men att mÄnga saknar tid till att coacha i den utstrÀckning de skulle vilja.
Det kausala sambandet mellan tillhörighet och prestation : En fallstudie av MilitÀrhögskolan Karlberg i allmÀnhet och prestationsövningen Kuben i synnerhet
Ledarskap Ă€r ett begrepp som Ă€r vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehĂ„ller begreppet och vad innebĂ€r det att vara en god ledare? FrĂ„gar man tio individer vad begreppet betyder för dem fĂ„r man sĂ€kerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras vĂ€rderingar och erfarenheter. Ămnet Ă€r ocksĂ„ mycket populĂ€rt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berĂ€ttar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom Ă„ren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmĂ€n acceptans.
Effekter och förÀndringar av ledarutveckling
En kommun stÀlls ofta inför en mÀngd olika utmaningar, som stÀller krav pÄorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bÀst ta sig an dessautmaningar som samhÀllet och omvÀrlden stÀller för att kunna vara i framkant i sinorganisation och stÀndigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nÄ mÄlen som sÀtts upp iorganisationen. Alla frÄgor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetÀr centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning Àr att studera om ledarutvecklingen harbidragit med nÄgra förÀndringar eller effekter i kommunen.
FÀngelset som samhÀlle : En etnografisk studie av livet pÄ avdelningen för livsochlÄngtidsdömda pÄ Anstalten Kumla
FÀngelset Àr en vÀrld som de flesta har Äsikter om, men som fÄ har insyn ioch kÀnnedom om. Det Àr dÀrför viktigt att beskriva fÀngelset ur ettinifrÄnperspektiv, att Äterge vad som faktiskt försiggÄr i innanför murarna.Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn en livstidsfÄnges eget perspektivÄterge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk ochsocialpsykologisk teori skapa en förstÄelse för hur livet bland livs- ochlÄngtidsfÄngar inom en hÄrt styrd och sluten total institution ser ut.Deltagande observation har anvÀnts som observationsmetod. Observatören idetta fall Àr inte en fÀltforskare pÄ besök, utan en intagen som varit en del avdet undersökta samhÀllet under fem Ärs tid. Resultatet pÄvisar existensen avtvÄ dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fÄngkulturen ochdels en mer socialt anpassad kultur, som frÀmst utgörs av intagna utan enkriminell identitet.
Coaching : syfte, tolkning och tillÀmpning av coaching avseende ledarskap inom telekombolag
FrÄn att det i början talades vÀldigt lite om coaching Àr det idag en mÄngmiljonsaffÀr som erkÀnts som ett effektivt sÀtt att bidra till utvecklingen av ledare pÄ alla möjliga nivÄer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man pÄ sikt fÄ mer sjÀlvgÄende medarbetare (Chef 2007).TvÄ kÀnda definitioner av coaching Àr den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgÄngspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjÀlpa dem att hjÀlpa sig sjÀlva genom att aktivt lyssna, stÀlla öppna frÄgor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner Ät Àr tillvÀgagÄngssÀttet.Med denna undersökning vill vi ta reda pÄ hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och vÀver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching Àr. Vi vill veta vilken syn de har pÄ coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har pÄ deras medarbetare.Undersökningen Àr baserad pÄ bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod dÀr vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkÀtundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn pÄ vad coaching Àr, samt att de tillÀmpar och tolkar det ganska snarlikt, men att mÄnga saknar tid till att coacha i den utstrÀckning de skulle vilja.