Sök:

Sökresultat:

5529 Uppsatser om Lćt den rätte komma in - Sida 10 av 369

Fackföreningsrörelsens utveckling ur ett samhÀllsperspektiv

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergÄngen frÄn det agrara till det industriella samhÀllet. SamhÀllsförÀndringen skapade bÄde förutsÀttningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstÄnd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förÀndring frÄn ett industriellt till ett postin-dustriellt samhÀlle kan komma att pÄverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhÀlle kÀnnetecknas bland annat av ?lösa? anstÀllningsförhÄllan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergÄng frÄn traditionella industriyrken till tjÀnstemannayrken.

Barn i socioemotionella svÄrigheter : Med fokus pÄ yngre barn

Syftet med föreliggande uppsats var dels att fÄ förstÄelse för hur lÀrare respektive specialpedagoger ser pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter, dels att undersöka om socioemotionella svÄrigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville ocksÄ belysa om samverkan mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att komma till rÀtta med elevens problem.För att kunna nÄ denna förstÄelse har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lÀrare respektive tre specialpedagoger pÄ tvÄ skolor. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen Àr:Hur ser lÀrare respektive specialpedagoger pÄ elever i socioemotionella svÄrigheter?Kan elevers socioemotionella svÄrigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svÄrigheter?VÄrt resultat visar att synen som lÀrare respektive specialpedagoger har pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter Àr att det i första hand handlar om utagerande beteende.VÄr undersökning visar ocksÄ att barn i socioemotionella svÄrigheter har avsevÀrda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare pÄ hur viktigt det Àr med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rÀtta med en elevs problem..

Att vara nÀra men ÀndÄ pÄ avstÄnd : ? Relationen mellan revisor och kund

Titel: Att vara nÀra men ÀndÄ pÄ avstÄndFörfattare: Anna Erlandsson och Robin UllbrandHandledare: Staffan HÄrd af SegerstadBakgrund och problem: En relation kan hjÀlpa företag att knyta sig an kunderna pÄ ett bÀttre sÀtt. VÀrdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma frÄn slutprodukten, utan vÀrdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande Àr dock inte alltid enkelt, dÄ det kan försvÄras av olika orsaker sÄsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill sÀga opartisk, sjÀlvstÀndig och objektiv. Författarna stÀller sig frÄgan om det Àr möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.

FACKFÖRENINGSRÖRELSENS UTVECKLING UR ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergÄngen frÄn det agrara till det industriella samhÀllet. SamhÀllsförÀndringen skapade bÄde förutsÀttningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstÄnd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förÀndring frÄn ett industriellt till ett postin-dustriellt samhÀlle kan komma att pÄverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhÀlle kÀnnetecknas bland annat av ?lösa? anstÀllningsförhÄllan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergÄng frÄn traditionella industriyrken till tjÀnstemannayrken.

Motivation och estetik i grundskolans senare Är/ Motivation and Aesthetic in the latter years of comprehensive school

Syftet med denna undersökning Àr att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare Är att gÄ till skolan. Undersökningen strÀvar ocksÄ efter att fÄ syn pÄ om estetiska lÀroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gÄ till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat Ätta elever i grundskolans senare Är. Litteratur som jag anvÀnt mig av behandlar tidigare forskning kring Àmnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan Àr bland annat att de kÀnner att de vill vara nÀrvarande för att lÀra sig nya kunskaper samt att fÄ höga betyg.

FM Sourcing : En fallstudie över outsourcingarbetet inom Essentials Facilities Management

Syftet med uppsatsen Àr att analysera och utvÀrdera Essentials Facilities Managements (FM) outsourcingarbete och utifrÄn detta komma med eventuella förbÀttringsförslag till kommande arbete med outsourcingfrÄgor..

Hur socialarbetare kan hjÀlpa ungdomar ut ur depression : en kvalitativ studie ur ett socialarbetarperspektiv

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

Specialpedagogiken i praktiken : Ett förslag till en alternativ organisation inom x-skolan

En intervjustudie dÀr specialpedagog och elever intervjuats med mÄlet att fÄ till stÄnd en förbÀttring och en förÀndring av specialundervisningen. En genomgÄng av litteratur och debattartiklar visar att vi idag pÄ min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna Àgde rum pÄ skolan med först specialpedagog och sedan tvÄ elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte Àr nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna frÄn skolverket och pojkarna kÀnner sig marginaliserade.

Vindkraft i Sveriges inland - Vindkraftsplan för Hylte kommun

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det Àven finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och dÀrför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blÄser ordentligt pÄ högre höjder Àven i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och dÀrför kan omrÄden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifrÄga.

Arbetsterapeuters insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering - en kvalitativ intervjustudie

För att hjÀlpa personer med funktionshinder som Àr arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. UtifrÄn studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehÄllsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvÀrderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mÄl inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

HjÀrtinfarkt - möjlighet till ett nytt liv

Hansson, L & Hedberg, J. HjÀrtinfarkt ? möjlighet till ett nytt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng.

Skatteverket- Företagarnas bÀsta vÀn? : Hur kommer Skatteverkets arbetsrutiner att pÄverkas av den slopade revisionsplikten?

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebĂ€r att mindre aktiebolag ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ revisor. Problemet Ă€r att försöka belysa de förĂ€ndringar detta kan fĂ„ för Skatteverket, hur deras arbetssĂ€tt kan tĂ€nkas komma att förĂ€ndras om företagens rĂ€kenskaper nu inte kontrolleras av en utomstĂ„ende revisor.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Skatteverket (som Ă€r en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förĂ€ndras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mĂ€ngd instanser har vi valt att fokusera pĂ„ Skatteverket. En mer omfattande frĂ„gestĂ€llning skulle bli alldeles för komplex i förhĂ„llande till vad som kan förvĂ€ntas av en kandidatuppsats. Vi har Ă€ven valt att inte beakta den samhĂ€llsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen Ă€r till stor del uppbyggd utifrĂ„n den statliga utredningen som presenterades under vĂ„ren samt ett antal kompletterande intervjuer för att pĂ„ det viset erhĂ„lla en mer djupgĂ„ende förstĂ„else för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utstrĂ€ckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjĂ€ven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra lĂ€nder..

Möjligheter och svÄrigheter - En kvalitativ studie om barnsamtal i vÄrdnadstvisten

Bakgrund: NÀr förÀldrar efter skilsmÀssa hamnar i en vÄrdnadstvist, blir deras barn involverade i en vÄrdnadsprocess som ska leda fram till beslut kring vÄrdnad, boende och/eller umgÀnge. I barnkonventionen och förÀldrabalken finns lagar och bestÀmmelser som reglerar barns rÀtt att komma till tals och att hÀnsyn skall tas till barnets vilja. Bedömningen ska göras med utgÄngspunkten att barnets bÀsta skall komma i frÀmsta rummet. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka handlingsstrategier som familjerÀttssekreterarna anvÀnder sig av nÀr de möter barnen i det enskilda barnsamtalet under vÄrdnadsutredningen. Handlingsstrategier Àr ett vidare begrepp Àn metoder, vilket innebÀr att vi Àr intresserade av att tolka Àven det mer personliga förhÄllningssÀttet som vÄra familjerÀttssekreterare anvÀnder i mötet med barnen.

En annan betydelse: Symbol och allegori i Astrid Lindgrens tvÄ romaner, Spelar min lind, sjunger min nÀktergal och Bröderna LejonhjÀrta

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur symboler och allegorier kommer till uttryck i Astrid Lindgrens tvÄ texter Bröderna LejonhjÀrta (1973) och Spelar min lind, sjunger min nÀktergal (1959) samt att diskutera hur textanalys, dÀr symbol och allegori Àr utgÄngspunkter, kan anvÀndas i litteraturundervisningen i skolan. Hur kommer symboler och allegorier till uttryck i dessa texter? Och hur kan elever komma djupare i sin textförstÄelse med hjÀlp av symboler och allegorier? Detta Àr tvÄ frÄgor som undersöks och diskuteras i studien. Analysen av böckerna visar att bÄda dessa texter innehÄller flera religiösa symboler dÀr det goda stÀlls mot det onda. Gemensamt för de bÄda berÀttelserna Àr att de handlar om döden och att de innehÄller existentiella aspekter.

Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->