Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie är en beskrivande litteraturstudie där författarna sökte vetenskapliga artiklar på Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av föräldrar och en speciell vän visade ha stor betydelse för ungdomarnas välmående. Ungdomarna beskrev också att det kändes bra att prata med andra ungdomar i samma situation.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en sjukdom som vanligtvis orsakas av tobaksrökning. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva omvårdnadsåtgärder för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tretton artiklar analyserades och tre teman framkom i resultatet som har benämnts som; Undervisning, Avslappning och Extra stöd. I resultatet framkom att undervisning och information kan minska rökning, förbättra livskvaliteten och i kombination med träning ge en förbättrad fysisk funktion. Avslappningsövningar kan ge en förbättrad livskvalitet genom bland annat minskad dyspnérelaterad oro och osäkerhet.

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter..

Att leva med astma innebär en rad begränsningar och förändringar i den enskilda människans dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med astma, med speciellt fokus på upplevelser av begränsningar som sjukdomen medför samt upplevelser av gott liv trots sjukdom. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att vara begränsad och i behov av hjälp: att hoppas på förbättring: att ha kontroll och självkänsla och att ha stöd och stimulans. Det framkom att människor med astma upplevde sig ha behov av hjälp och stöd samt att de kände trygghet när de hade kontroll över sin sjukdom.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar motorneuronen. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som till slut övergår i en generell förlamning och andningssvikt. Medianöverlevnaden ligger på 3-4 år efter sjukdomsdebut. Vid sjukdom förändras relationen till kroppen och kan ge känslor av förlust och sorg. Förmågan att känna hopp och tro kan ge välbefinnande trots sjukdom.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet.

Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Kunskaper om vad som tröstar i kris och sorg är centrala då sjuksköterskan skall bemöta patienter som drabbats av en livshotande sjukdom. Eftersom bot inte alltid är möjligt borde förmedlingen av tröst få en mer framträdande roll inom vården. Begreppet tröst härstammar från förtröstan som i sin tur är synonymt med hopp, men förtröstan är också besläktat med trygghet. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap om vad vi som sjuksköterskor kunde göra för att förmedla tröst vid svår sjukdom utifrån vad patienten själv upplevde som tröstande. Artiklar söktes ur Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy och manuellt varpå 10 relevanta studier valdes ut.

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en optimal omvårdnad. Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

Japansk encefalit (JE) orsakas av Japansk encefalit virus och är en allvarlig myggburen sjukdom med upp till 50 000 humanfall per år. Kliniskt utvecklad sjukdom har en letalitet på runt 25 % och många som överlever drabbas av svåra neurologiska skador. Sjukdomen har en stor geografisk utbredning i Asien och sjukdomsfall ses främst på landsbygden. Viruset vidmakthålls i en zoonotisk cykel mellan mygg (främst Culex tritaeniorhynchus), vadande fåglar och tamsvin. Människor är accidentella värdar.

Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna.

Syftet med studien var att få en inblick i hur vardagen såg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. Kartläggningen bestod av att ta reda på vilka aktiviteter ungdomarna ägnade sig åt, hur mycket tid de spenderade på aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var även att ta reda på hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att välja bort någon aktivitet på grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i åldern 14-16 år. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en återberättad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nämndes i den återberättande dagboken.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fått ett annorlunda bemötande än andra. Det var därför intressant att utforska hur personerna själva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner människor har hepatit C i världen, i Sverige är runt 50 000 personer smittade. Hepatit C är en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken är intravenöst missbruk. Andra sätt att smittas är till exempel stickskada inom vården samt genom smittad blodtransfusion.