Syftet med vår uppsats är att undersöka några gymnasielärares och lärarutbildares inställningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras inställning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill också skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i ämnet, främst läroböcker. De intervjuade lärarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

I en samtid där miljöproblem fått en relativt stor plats på den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och får i den svenska skolan. Vi har därför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöområdet hållbar utveckling för alla avgångselever på en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hållbar utveckling och hur ett sådant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som går sista terminen, fått svara på en nitton frågor lång enkät. Frågorna behandlar främst ämnesområdena klimatförändringar och energi men ställer även frågor där eleven måste ta ställning till påståenden kring dessa ämnesområden.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka se ett samband mellan religionsämnets förändring och den sekulariseringsprocess som det svenska samhället genomgått de senaste femtio åren. Genom en litteraturstudie har jag tagit reda på och förklarat de förändringar ämnet genomgått med hjälp av bl.a. äldre kursplaner. För att förklara sekulariseringens förändring har jag använt mig av svenska forskare, och tillika forskning gjord på det svenska samhället. Sekularisering får ses som en religiös förändring bort från en enhetsstat, och över lag är det kristendomens förlorade mark som i arbetet benämns som sekularisering.Avslutningsvis kommer förändringen inom ämnet religionskunskap ställas mot den sekularisering som skett för att försöka se samband, en diskussion om ämnets vara eller icke-vara i skolan avslutar arbetet..

En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna.

Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär.Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI).Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi.

Syfte: Syftet med studien är att se hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134. Vidare är syftet att se huruvida det existerar skillnader branscher emellan samt om efterlevnadsgraden ändras beroende på om de studerade företagen använder sig av bonussystem eller inte.Metod: Studien har gått tillväga genom en tolkning av IAS 36 punkt 134, en kvantitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i de valda företagens koncernredovisningar. Vi har tittat på i vilken grad företagen efterföljer standarden. Vidare har ett test gjorts för att se huruvida ett samband föreligger mellan dels hur företag efterföljer standarden IAS 36 punkt 134 och huruvida de tillämpar bonussystem samt hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134 och vilken bransch de är verksamma.Resultat och slutsats: Av den gjorda studien kan utläsas att företagen efterföljer standarden till 52,43 procent. Detta är således medelvärdet av alla företags efterföljnadsgrad.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%).

Forskningen kring marknadsföring med kändisar har fokuserat på hur företag väljer den lämpligaste endorsern för just sitt varumärke och hur associationerna mellan produkten och kändisen spelar in på annonseffekter. Det har visats i flera studier att konsumenternas uppfattning av kändisen som person återspeglas i betraktarens annonsattityd och varumärkesattityd. Vi har valt att fokusera vår uppsats på effekterna av marknadsföringen av kvinnoparfymen Chanel No. 5 och jämfört konsumenternas uppfattning för en manlig respektive en kvinnlig ambassadör.Studien är uppdelad i två enkäter där vi med kvantitativa metoder undersöker två olika ambassadörersom marknadsfört produktenChanel No. 5.

Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär.Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI).Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi.

Syftet med denna studie är att attribuera effekten av rättvist ledarskap på arbetstillfredsställelse då det saknats specifik forskning inom området. Studien genomfördes i ett verksamhetsområde inom kriminalvården. Studien syftade även till att undersöka effekten av rättvist ledarskap på turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvär hos de anställda. Totalt 103 kriminalvårdare besvarade enkäten som mätte ovan nämnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och arbetstillfredsställelse.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa.MetodUndersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet. Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus.

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare.