Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, mÄnga nya bostÀder byggdes och antalet vakanser var nÀstan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som intrÀffade under tidigt 1990-tal fick mÄnga bostadsföretag ekonomiska problem. MÄnga kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rÀtta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta ÄtgÀrder och dessa kunde bland annat vara, hyressÀnkningar och rabatter, marknadsföring, försÀljningar, rivningar, ombyggnad och att lÀgga fastigheter i malpÄse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet Àven möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, hÀr beskrivs Àven hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.

Uppsatsens titel: Byggkalkyler under förĂ€ndrade villkor ? en studie av förutsĂ€ttningar och konsekvenser utifrĂ„n Peab Seminariedatum: 9 februari, 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, inriktning redovisning Författare: Jens-Oskar Göransson, Anders Larsson, Oskar Thorslund Handledare: Olof Arwidi, Stefan Yard Nyckelord: Kalkyler, Projektkalkyler, Bostadsbyggande, BostĂ€der, Beslutssituation Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utröna vilka kalkylprinciper som anvĂ€nds vid upprĂ€ttandet kalkyler för nyproduktion av flerbostadshus samt vilka parametrar som pĂ„verkar dessa kalkyler. Metod: Uppsatsen Ă€r genomgĂ„ende induktiv, deskriptiv med en kvalitativ ansats. Undersökningen har frĂ€mst genomförts genom intervjuer av personer pĂ„ fallföretag samt kĂ€nslighetsanalys av kalkylutfall. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n de grundlĂ€ggande företagsekonomiska kalkylmetoderna, de juridiska ramar som reglerar byggande och fastigheter samt allmĂ€nna teorier om bostadsmarknaden.

Strandskyddet i Sverige Àr en del av allemansrÀtten som innebÀr att var och en har rÀtt att under ansvar fÀrdas fritt i den svenska naturen, den rÀtten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens frÄn förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fÄtt nytt innehÄll, bland annat att LÀnsstyrelsen Àr den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa Àrenden. En ny regel som ska sÀkerstÀlla att fri passage ges vid tomtplatsbestÀmning infördes Àven 2009.Ett antal överprövningsÀrenden har studerats för att kunna analysera tillÀmpningen av bestÀmmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie Àr tÀnkt att svara pÄ om krav pÄ fri passage förekommer i andra lÀnder.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se pÄ hur Malmö Stad förhÄller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har anvÀnts Àr intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund Àr ett omrÄde som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart omrÄdet befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar ocksÄ till att lyfta fram betydelsen av omrÄdet sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassomrÄde, dÀr konstnÀrer och kulturellt verksamma bosÀtter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgÄngspunkter för gentrifiering.

Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Sveriges kulturhistoriska bebyggelse bÀr viktiga historiska spÄr och har varit en starktbidragande faktor till samhÀllets utveckling. Dessa byggnader utgör konkretahistorieberÀttare som ÄskÄdliggör hur samhÀllet har förÀndrats med tiden. Bevarandet avhistoriska byggnader av detta slag, Àr dÀrför mycket viktigt för att dessa vÀrden inte skallgÄ förlorade. Respektive kommun har i detaljplanen möjlighet att skydda bevarandevÀrdbebyggelse genom att skapa varsamhets- och skyddsbestÀmmelser för de fastigheter ochomrÄden som anses vara vÀrdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De flesta av dessabyggnader tillhör dock Àldre byggnadsbestÄnd och krÀver dÀrför regelbundet underhÄllsochrenoveringsarbete för att överleva och uppfylla dagens krav pÄ sÄvÀl energieffektivitetsom intern komfort.

Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 ska noterade fastighetsföretag i EU som innehar förvaltningsfastigheter redovisa enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter. Vid vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde redovisas orealiserade vĂ€rdeförĂ€ndringar över resultatrĂ€kningen. DĂ„ bankfinansiering Ă€r vanligt förekommande i bĂ„de Sverige och Storbritannien borde positiva vĂ€rdeförĂ€ndringar vara fördelaktigt för fastighetsföretag eftersom orealiserade vĂ€rdeförĂ€ndringar medför att vĂ€rdet pĂ„ fastighetsbestĂ„ndet, uttryckt som sĂ€kerhetsmassa vid upptagande av lĂ„n, ökar. Ökad sĂ€kerhetsmassa i sin tur medför att fastighetsföretagen fĂ„ mer fördelaktiga lĂ„nevillkor.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gÀller fastighetmÀklarlagens (2011:666) tillÀmpningsomrÄde. I ett avgörande frÄn Svea hovrÀtt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmÀklarlagens bestÀmmelser Àr tillÀmpliga pÄ kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. FrÄgestÀllningen har varit föremÄl för diskussion i motiven till fastighetsmÀklarlagen, och efter hovrÀttens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhÄllit att det inte kan betraktas sÄsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkrÄmsaffÀr, ska vara tvungen att anlita bÄde en företags- och en fastighetsmÀklare eller att valet av överlÄtelseform[2] ska tillmÀtas nÄgon betydelse. Regeringen var av samma Äsikt som Lagutskottet, men pÄpekade att det i praktiken ÀndÄ oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

För att en fastighet ska kunna fungera ÀndamÄlsenligt krÀvs ibland att mark tas i ansprÄk utanför den egna fastighetens grÀns. Exempelvis kan detta handla om en vÀg som upplÄtits pÄ grannens fastighet för att knyta an den egna fastigheten med det allmÀnna vÀgnÀtet. Det finns idag i Sverige ett flertal olika sÀtt att tillgodose detta behov av gemensam mark. GÀller behovet för ett flertal fastigheter kan det med fördel lösas genom att bilda en samfÀllighet/gemensamhetsanlÀggning. Förvaltning av dessa gÄr att lösa pÄ tvÄ sÀtt ? delÀgarförvaltning dÀr alla beslut tas gemensamt av samtliga delÀgare och föreningsförvaltning dÀr en samfÀllighetsförening bildas med styrelse och stadgar.

Volvo Aero Corporation Àr en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar anvÀnds i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, dÀr Volvo Aero efterstrÀvar att ha en mer aktiv roll gÀllande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat pÄ grund av konsolidering, blivit svÄrare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbÀttra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sÀnka kostnader och ledtider.I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som Àr applicerbara pÄ de nya situationer som företaget stÄr inför.Vi utförde studier av en mÀngd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bÀst.

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.

Sammanfattning NivĂ„: C-uppsats i företagsekonomiDatum: 2015, februariFörfattare: Alexander Lindberg och Per NybergHandledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingTitel: Redovisningens vĂ€rderelevans i nordiska fastighetsföretag under Ă„ren 2004-2010Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade pĂ„ förhĂ„llandet mellan börsvĂ€rdet och eget kapital för att dĂ€rigenom fĂ„ svar pĂ„ hur vĂ€rderelevant den nya redovisningen Ă€r. Studien Ă€mnar förklara vilka effekter som kan uppstĂ„ till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet Ă€r intressant att diskutera dĂ„ dessa förĂ€ndringar fortfarande Ă€r aktuella.Metod: Uppsatsens problemomrĂ„de har angripits genom tillĂ€mpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgĂ„ngspunkt i mainstream redovisningsforskning. DĂ€r empirin bestĂ„r av insamling av primĂ€r och sekundĂ€rkĂ€llor. Historiska aktiekurser, valutakurser och Ă„rsrapporter har utgjort primĂ€rkĂ€llorna medan tidigare forskning utgjort sekundĂ€r kĂ€llor.Resultat och slutsats: Resultaten indikerar pĂ„ att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhĂ„llandet mellan företagens börsvĂ€rde och det egna kapitalet.

Web 2.0 har möjliggjort och öppnat upp för en ny typ av mellanmÀnsklig kommunikation. Numera kan vem som helst starta sin egen offentliga och lÀttillgÀngliga webbplattform dÀr digitala dialoger frodas och med det skapas attraktiva marknadsplatser för företag. Enligt forskningsluckan vi har identifierat anser vi att det saknas insikter om hur företag pÄ bÀsta sÀtt ska arbeta med bloggare utifrÄn bloggarnas perspektiv. Bloggar Àr inte bara en attraktiv marknadsplats för företag utan ocksÄ för bloggarna sjÀlva som skapar sitt personliga varumÀrke genom att bygga upp den digitala identitet som presenteras i bloggen. SÄledes Àr syftet med vÄr uppsats att bidra till ökad förstÄelse för bloggares preferenser i relationen med företag och varumÀrken, samt hur de vÀljer varumÀrken att beröra i sin blogg utifrÄn sin digitalt konstruerade identitet.För att genomföra vÄr studie har vi valt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÀr vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju populÀra bloggare i Sverige.