The purpose of this thesis was to describe the economic situation for popular culture venues. During the study, four different ways of financing were encountered. These are sponsorship, volunteers, government funding and ticket sales. A case study, based on interviews, were conducted on Pinkerton, a non-profit organisation. The result showed that Pinkerton needs a solid subsidy from government funding.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Background: The debate about environment, labor conditions and aid to developing countries has the last years been a much discussed subject The pressure on the companies to live up to their responsibility is beginning to be noticed in the market.Purpose: To find out if a retail company investing in Corporate Social Responsibility thereby direct can effect it?s stock value. Using interviews to investigate if and how stock analysts and corporate finance professionals valuate a company?s CSR initiatives.Theoretical perspective: The description of CSR is leading to the main theory, The Brand Value Change, and the Market Hypothesis. Additionally a theory of the Consumer Buying Process and CAPM-model about financial risks is presented.Method: An event study of 30 companies to investigate if there is any change in their stock values and interviews with three professionals from the financial sector to find out about their attitude to CSR.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.

SammanfattningDenna uppsats undersöker möjligheterna att bedöma en akties framtida risk och avkastning med hjÀlp av nyckeltalen soliditet och marknadstillvÀxt. För att göra detta undersöks företag noterade pÄ Stockholmsbörsen under perioden 2004-12-31 till 2006-06-30. Analysen görs med hjÀlp av linjÀr regression och visar att nyckeltalen inte har nÄgot signifikant samband med risk och avkastning med reservation för ett lÄgt men signifikant samband mellan marknadstillvÀxt och beta pÄ 5%-nivÄ..

Syftet med arbetet Àr en deskriptiv och komparativ framstÀllning av kravstÀllandet pÄ och utvÀrderingsmetoderna av nystartade och smÄ tillvÀxtföretag utifrÄn olika finansiÀrers mÄlsÀttningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan smÄ tillvÀxtföretag och finansiÀrer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, sÀrskilda karakteristika hos smÄ och nystartade tillvÀxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framstÀllning av de olika Àgar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framvÀxten av de olika finansiÀrerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Kunskapsföretag Àr ett företag som förlitar sig pÄ sin personals kunskap, humankapitalet, som intÀktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid vÀrderingen av kunskapsföretaget, bÄde för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka om kunskapsföretagen ansÄg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i sÄ fall kringgÄr detta problem.Undersökningen genomfördes i tvÄ steg.

Syfte: Undersökningen Àmnar visa om och i sÄ fall hur nyckeltalen lönsamhet, kapitalstruktur och skuldsÀttningsgrad samverkar i olika lÄgprisflygbolag.Metod: Valda relevanta teorier har utgjort ramen för insamlandet av data frÄn företagens Ärsredovisningar samt kompletterande information frÄn artiklar, relevant litteratur och tidigare forskning.Slutsatser: Effektivisering och kostnadsbesparingar Àr en avgörande faktor för företags överlevnad i dagens flygbransch. Allianser Àr en trend som flygbolag frÄn USA anammat ett antal Är för att fortsÀtta vara konkurrenskraftiga pÄ en marknad som konstant utvecklas. Nordiska flygbolag har börjat att strategiskt bredda sitt utbud eller att fokuserat nischa sig..

The field of the social economy and of the work integration social enterprises (WISE) in particular, is for many a more or less unknown area. Unlike ordinary enterprises the WISE's are different due to their aim of integrating disadvantaged people through work. In comparison with other small enterprises earlier research has shown that the WISE's are dealing with challenges regarding recruitment, participation, leadership, sustainable business ideas but above all, the access to funding. The purpose of this essay has therefore been to examine and analyze the financial situation of eight WISE's located in the Stockholm County. The results indicate that half of the enterprises perceive their economic situation as very unstable and as an obstacle to their further development.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.

Denna studie fokuserar pĂ„ investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta Ă€r en kategori av företag som har speciella förutsĂ€ttningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, lĂ„ga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att pĂ„verka pris pĂ„ producerade produkten, och dĂ€r kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan pĂ„verkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan pĂ„ deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsĂ€ttningar finns mycket liten tidigare forskning inom omrĂ„det och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts pĂ„ investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke pĂ„ bristen pĂ„ studier pĂ„ jordbruksföretag, har en viktig utgĂ„ngspunkt för denna studie varit att anvĂ€nda forskning pĂ„ investeringsbeteendet bland smĂ„- och medelstora företag, en kategori av företag som nĂ€stan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som anvĂ€ndes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som ÖhlmĂ©r m fl.

BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.