The purpose with this essay is to examine if the Swedish government?s intentions regarding to the mental health care reform, have been fulfilled. We have classified the intentions into three categories, regulation, financing and responsibility for organizing the policy. The intentions have then been compared with the results of the reform.Our theoretical framework starts with a model, developed by Evert Vedung (1998). We use this model as a tool to examine the fulfillment of the mental health care reform.

SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.

Aktiebolagsformen Àr i dagslÀget den klart vanligaste företagsformen pÄ den svenska marknaden. Aktiemarknaden har till uppgift att bland annat bistÄ med riskkapital för framtida finansiering av expansion och utveckling. En form att bistÄ bolagen med riskkapital Àr genom nyemission, vilket Àr av stor betydelse för förnyande och utveckling av nÀringslivet samt för en fortsatt god vÀlfÀrdsutveckling. De olika företagen har alla sin anledning till att vilja utföra nyemission. Med avseende pÄ anledning för nyemission kommer givetvis företagens aktiekurs att förÀndras olika.

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordÄden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt Är senare.Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgÄr av den ryska sÀkerhetsdoktrinen frÄn 2000 samt terroristlagen frÄn 1998. UndersökningensförhÄllningssÀtt till den ryska terrorismen Àr det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhÄllningssÀttet till kampen mot terrorism har förÀndrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmÀssigt söker att utöka det internationella samarbetet pÄterroristbekÀmpningens omrÄde. De ÄtgÀrder som lyfts fram Àr bÄde i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgÄng till fristÀder men Àven lÄngsiktiga ÄtgÀrder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rÀttvisare fördelningspolitik.Detta pÄtagligt liberalt prÀglade budskap fÄr dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordÄden stÄtillbaka för en tydligare realistiskt fÀrgad retorik dÀr militÀr makt intar en central plats i reaktionen..

Bakgrund       TillvÀxtviljan bland de svenska smÄföretagen Àr stor, men avsaknad av kapital begrÀnsar mÄnga entreprenörer och smÄföretag. Den höga risknivÄn minskar möjligheterna att erhÄlla exempelvis bankfinansiering, och för mÄnga tillvÀxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital dÀrför vara det enda finansieringsalternativet.Syfte               Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för de investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag anvÀnder vid sin utvÀrdering av potentiella investeringsobjekt samt jÀmföra dessa med vad entreprenörer anser pÄverkar utvecklingen av ett företag.Metod             Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och empirin bestÄr av data frÄn 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frÄgeformulÀr, dÀr respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhÄllit Venture Capital-finansiering.Resultat         De kriterier som Àr centrala vid Venture Capital-bolags utvÀrdering av potentiella investeringsobjekt Àr entreprenörsteamet, marknads-förutsÀttningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser bÄde venture-kapitalister och entreprenörer att det Àr entreprenörsteamet som i störst utstrÀckning pÄverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs sÄ stor betydelse förklaras av att förutsÀttningarna för företagets fortsatta utveckling stÀndigt förÀndras, vilket stÀller krav pÄ att entreprenörsteamet har förmÄga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förÀndringar..

Allt fler nya företag etableras pÄ den svenska marknaden jÀmfört med tidigare Är. För nystartade företag kan de första Ären vara svÄra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis Àr stort. Banker Àr traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir sÀrskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. FöretagsvÀrdet finns i de immateriella tillgÄngarna dÀr ÀgarrÀttigheter inte kan definieras, vilket gör att fÄ företag kan verka livsdugliga i den sÄrbara uppstartningsfasen.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersÀttning i förhÄllande till resterande koncernledning. Studiens syfte Àr att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersÀttning och företagets resultat vad gÀller vÀrde och lönsamhet. Studien bygger pÄ teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frÄgan om samband existerar har en kvantitativ metod anvÀnts. Data har sedan analyserats med hjÀlp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

Sedan en europeisk identitet först nÀmndes i 1973 Ärs ?Declaration on European identity? har mÄnga symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkÀnnage nÄgot unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet pÄ europeisk enhetlighet. Den hÀr uppsatsen analyserar sÀrskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva pÄ integration och sammanhÄllning. Genom att analysera dem utifrÄn en pluralistisk mÄngfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka vÀrden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hÀnvisar, med olika mycket betoning, pÄ pluralistiska sÄvÀl som partikularistiska vÀrden som grund för en europeisk identitet.

ABSTRACTTITLE The investors guide to hedge fund strategies ? A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.COURSE Bachelor Thesis in Finance KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted returnThe ThesisInvestor?s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire.

Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillvÀxttakten i  samhÀllet. En stor andel av företagen Àr smÄföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjÀrde största industrigren och en förutsÀttning för att smÄföretagen ska expandera och stÀrka sin konkurrenskraft Àr genom att genomföra lönsamma investeringar. Det Àr dÀrför vÀsentligt att investeringsprocesserna Àr vÀl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms pÄ ett lÀmpligt sÀtt. Syfte: Att beskriva hur investeringsprocessen ser ut. Genom att jÀmföra smÄföretags faktiska investeringsprocess med de normativa teorierna inom Àmnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.

Det Àr vanligt förekommande att företag lÄter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen Àr omfattande rörande vilka egenskaper och förhÄllanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie Àr att visa vilka faktorer som Àr bestÀmmande för anvÀndandet av handelskrediter i svenska smÄ och medelstora företag. Undersökningen inriktas pÄ att studera vilket samband lönsamhet och skuldsÀttning har till handelskrediter. Företags Älder och storlek studeras ocksÄ i förhÄllande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys dÀr den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlÄning, dess bildande och utveckling samt utvÀrdera hur den har fungerat för smÄ- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlÄning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen pÄ P2P-plattformen Lending Club sedan lÄneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kÀnnetecknar lÄntagarna pÄ Lending Club som ansöker om lÄn till smÄ och nya företag samt hur de presterat gÀllande deras ÄterbetalningsförmÄga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare Äterges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlÄning och P2P-utlÄning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlÄning via Internet har sitt ursprung i social utlÄning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvÀrderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gÄtt frÄn mer av ett socialt nÀtverk till att idag likna mer en finansiell intermediÀr med kreditvÀrdiga lÄntagare och institutionella investerare.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolÄngivning. Undersökningen Àr om ALMI:s mikrolÄngivning som Àr statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition Àr jÀmförbar med svensk mikrolÄngivning. Syftet Àr att undersöka och förstÄ eventuella skillnader och likheter i de nÀmnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolÄngivning.Empirin baserades pÄ material frÄn Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna pÄ respektive företag. Sedan sammanstÀlldes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.Det finns mÄnga likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebÀr risktagande och för att minimera riskerna följer bÄda kreditgivarna vissa principer som Àr grundlÀggande för kreditprövning.

Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som anvÀnds av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar Àven olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa frÄn varandra. Vi har utifrÄn teorin kategoriserat de informella investerarna utifrÄn de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har stÀllt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende pÄ vilken kategori en informell investerare tillhör.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.