I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som läser Ellära A på elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan få problem att klara matematiken i Ellära A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i anspråk.Med hjälp av kurslitteratur och kursplan för Ellära A har jag tagit fram ingående matematik i kursens inledande delar. Utifrån denna matematik har sedan uppgifter skapats och jämförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för årskurs 9 samt skolverkets mål som eleverna skall ha nått i slutet av nionde skolåret.Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsåtgång och eventuella oklarheter i testet.

De senaste decennierna har miljö och hållbarhet fått en större betydelseför bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar förbyggnader har vuxit fram.Miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council (SGBC) är ettsvenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi,Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligtmiljöbyggnad kan erhålla betyg guld, silver eller brons.Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett bostadsprojekt där 47bostadsrätter ska byggas, där byggherren HSB Göta:s ambition är attcertifiera byggnaden för Miljöklassning nivå Silver, som är ett led i attnå företagets övergripande klimatmiljömål.Arbetet har bestått av litteraturstudier, intervjuer med medverkandekonsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringensamt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiskagenomförandet av byggnationen för att säkerställa att uppställda målnås. Manual 2.1 (utgåva 120101) Bedömningskriterier förnyproducerade byggnader, enligt SGBC, har utgjort en del avunderlaget i denna rapport.En av slutsatserna som kommit fram i arbetet är att entreprenörensarbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse somförfattaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger iett gediget arbete vid projektering.Att utveckla miljö-och hållbarhetsarbete i projektering kan skapa godförutsättning för att fler byggnader på sikt blir miljöklassade. Detta kan iett längre perspektiv innebära kvalitativa och hållbara byggnader..

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att läsa upp sina betyg för att kunna studeravidare på ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid två olika tillfällen; år 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och år 2007 gjordes en uppföljning då verksamheten precis genomgått flera förändringar och idag räknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under många år kämpat för förändringar på UC, som en start ansågman att ändamålsenliga lokaler krävdes för att möjliggöra utvecklingar. Då och då harhoppet tänts då kommunen ti II satt personer i olika omgångar att utreda behoven ochmöjligheterna av förändringar i verksamheten, men gång efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag återge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste åren för att idag bättre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förändring är en positivare syn på verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anställa fler lärare och annan personal och därmedorganisera olika inriktningar/spår på skolan vilket ger såväl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Familjehemsvården är i fokus, forskning avseende de familjehemsplacerade barnen visar att de har större svårigheter än andra elever att klara av skolgången med godkända betyg i årskurs nio och slutförd gymnasieutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars tankar kring skolgången för familjehemsplacerade barn.Fyra familjehemsföräldrar utvaldes genom strategiskt urval. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju med var och en. Resultatet visar att de intervjuade familjehemsföräldrarna har goda insikter om skolans avgörande betydelse för barnets framtid. Alla fyra intervjuade familjehemsföräldrar tar sin roll på stort allvar, samtliga anser att de har ett stort ansvar i att barnet når kunskapsmålen och slutför en gymnasieutbildning.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lärares uppfattningar, samt elevers åsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i ämnet matematik i år 9. Syftet var också att undersöka uppfattningarna och åsikterna kring bedömningsformernas påverkan på betyget, samt hur bra insikt de deltagande lärarna hade om elevernas åsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, där 109 elever och 5 lärare från två skolor besvarade ett frågeformulär, till största delen bestående av flervalsfrågor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlämningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lärarna ansåg att det också förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var också den bedömningsform som påverkade betyget mest enligt eleverna, medan lärarna uppgav att flera bedömningsformer påverkade lika mycket.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier.

Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av.Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna.Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning.Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

Detta examensarbete består av en kvalitativ intervjustudie där fem lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 har deltagit. Studiens syfte är att undersöka hur lärarna förhåller sig till redskapsgymnastik i ämnet idrott och hälsa. Det innebär hur lärarna väljer att använda redskap i undervisningen och i vilket syfte det görs. Det undersöks också hur lärarna uppfattar att de bedömer eleverna inom aktiviteten redskapsgymnastik. I examensarbetet finns det också en historisk tillbakablick i såväl läroplaner som gymnastikens historia.

Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. Forskningsfrågorna handlade om vilka personer som har haft inverkan på valet av studier, vilken hjälp studenten ansåg sig ha fått av studie- och yrkesvägledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan på studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvägledares bättre insikt för vad som kan väcka intresse hos kvinnor att välja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan främja bättre jämställdhet på arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm på två dominerade av män inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit påverkade av föräldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvägledare eller vänner.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund och svenska som andraspråk kan uppnås. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie med inriktning på elever med utländsk bakgrunds särskilda behov, undervisningsstrategier för ökad måluppfyllelse gällande elever med utländsk bakgrund samt lärarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning på ett interkulturellt perspektiv. Frågor som uppsatsen behandlar är hur man kan arbeta för att öka elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlärningsmiljö tillsammans med en informell inlärningsmiljö främjar elevernas måluppfyllelse.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).