Vi har skapat en broschyr och evenemangsbeskrivning enligt god informationsdesign åt Sundbyholms travbana. De ska användas för att utöka deras målgrupper. I vårt framtagande av det grafiska materialet har vi följt de riktlinjer som finns för god informationsdesign. De har vi gjort genom att vi skapade texter och layout som har god läsbarhet, läslighet, läsvärde och läsbehag. Vi har även tänkt på de riktlinjer som finns för radlängd vilket innebär att det inte överstiger 70 tecken.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga och beskriva hur modebranschen förhåller sig till fenomenet kopiering. Genom att kategorisera olika attityder gentemot kopiering samt de aktörer som står bakom attityderna, analyseras även varför vilka aktörer har specifika attityder kopplat till fenomenet.Design/Metod/Ansats: Uppsatsen presenterar, med hjälp av kategorier, de attityder och aktörer som är representerade i debatten om kopiering. Ett urval har gjorts i fråga om vilka media och texter som ska analyseras i ramen för studien. Dessa texter har sedan analyserats så till vida att kategorier av attityder kunnat identifieras i texterna. I ett andra steg har de aktörer som står bakom de identifierade attityderna kategoriserats.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur mycket målspråk spansklärare använder i klassrummet samt att ta del av deras åsikter om målspråksanvändning. Med utgångspunkt i forskningen om målspråksanvändning samt vad som betonas i kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000:87) angående målspråksanvändning gjorde jag en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativ metod. Två lärare som undervisar i spanska på gymnasienivå medverkar i undersökningen som består av fem observationer av deras undervisning i spanska steg 1 till steg 3, samt två intervjuer. Resultatet visar att lärarna använder målspråket framförallt vid språkrelaterade uppgifter, exempelvis vid genomgång av texter, medan modersmålet används för kommunikation med eleverna, för att ge instruktioner och information samt vid grammatikundervisning. Båda lärarna anser att målspråksanvändning i klassrummet är viktigt, men att målspråket inte kan användas uteslutande i alla situationer.

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..

Denna studie fokuserar på ungdomars skriftspråk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nätbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftspråk innehåller många inslag av ungdomsspråk och andra talspråkliga drag. Syftet med studien är att dels undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt detta speciella skriftspråk framträder i elevproducerad text i skolan, men också att undersöka hur svensklärare ser på de ungdoms- och talspråkliga inslagen. Studien är genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvärldsintervju.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet.

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children?s literature in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed.

Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna..

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

För att kunna skapa intressanta och engagerande berättelser i spel behövs förståelse för hur spels unika egenskaper påverkar berättande. Ett spelnarrativa kan delas upp i det inbäddade narrativet, som består av till exempel texter och dialog, samt det emergenta narrativet, som uppstår ur spelets gameplay. När dessa två delar inte stämmer överens uppstår ludonarrativ dissonans. I detta arbete undersöks hur ludonarrativ dissonans påverkar narrativ transport, det vill säga inlevelse i en berättelse. Två versioner av ett berättelsedrivet spel skapades med olika mekanikerna för att uppnå låg respektive hög ludonarrativ dissonans.

Denna studie är genomförd i Argentina, ?fotbollens land?. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Graffiti kanske är en av vår tids mest uppmärksammade uttryckssätt. Mängder av texter har skrivits om kulturen ? många gånger i media. Ofta med ett angreppssätt som behandlar ekonomiska, sociala, juridiska eller kulturella aspekter inom graffitikulturen. Syftet med denna forskning har dock inte varit att spinna vidare på något utav dessa aspekter, utan istället hitta en ny egen forskning.

The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed.The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century?s discussions about social imbalance in recruitment to higher education.