Sök:

Sökresultat:

1716 Uppsatser om Lättlästa texter - Sida 12 av 115

Metoder för inlÀrningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, Methods for Drama Pupils with Writing and Reading Disability to Study and Learn Dramatic Art Texts

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlĂ€rningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Att lĂ€ra sig en text utantill krĂ€ver bĂ„de förmĂ„ga att tekniskt kunna avkoda texten och förstĂ„else av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielĂ€rare i Teater skall man kunna tillmötesgĂ„ de enskilda elevernas behov och ge dem rĂ€tt verktyg för att klara av det grundlĂ€ggande textarbetet som krĂ€vs inom teatern. Förhoppningen Ă€r att resultatet Ă€ven skall kunna appliceras och vara anvĂ€ndbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skĂ„despelare om vilka metoder de anvĂ€nder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlĂ€rare intervjuades för att erhĂ„lla en bild av vilka metoder man anvĂ€nder sig av i undervisningen pĂ„ gymnasiet.

Kunskap och bedömning i fokus : En analys av fem skriftliga prov i Religionskunskap A

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning och efter vilka principer eleverna i skolĂ„r 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger nĂ„gra skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhĂ„llande till textens betyg studeras.Materialet bestĂ„r av 24 berĂ€ttande elevtexter frĂ„n det nationella provet för svenska i skolĂ„r 9, vĂ„rterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur mĂ„nga stycken texten bestĂ„r av, vilken styckemarkering eleven anvĂ€nder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jĂ€mförelser med tidigare studier tyder pĂ„ att eleverna generellt sett blivit bĂ€ttre pĂ„ styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlĂ€ngd.

Fritidshemmets ansikten : En diskursanalys av dagspressens texter om fritidshemmet

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för mÀnniskors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, dÀr 36 texter granskas pÄ tre olika nivÄer: textnivÄ, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det rÄder en konkurrens mellan olika diskurser dÀr utbildning och omsorg vÀrderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen fÄr mest uppmÀrksamhet i dagspressen. Slutligen vÀcker resultatet frÄgor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver vÀlja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhÀllskommunikationen..

LÀsning, kommunikation och sprÄk : Hur de integreras i en undervisning som utgÄr frÄn skönlitteratur

Syfte med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, i de tidigare Äldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnÀra texter. Vi har undersöka hur lÀrare vÀljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilket syfte lÀrare har nÀr de anvÀnder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger pÄ intervjuer som har genomförts med lÀrare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fÄtt. I resultatet kommer vi fram till att det bÄde finns möjligheter och en del hinder nÀr lÀrare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lÀrarens arbete.

"Vi pratar om texten för att bli bÀttre" : En studie om elevers samtal om text som en del i skrivandet

Denna studie kretsar kring tre andrasprÄkselevers samtal om texter. Studien Àr inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andrasprÄkselever? Hur pÄverkar elevers textsamtal kvaliteten pÄ skriftlig produktion av berÀttande text? Vad kan jag som lÀrare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?De metoder som anvÀnts Àr dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framvÀxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som anvÀnts Àr dels utifrÄn Holmberg & WirdenÀs (2010) och dels utifrÄn Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men ocksÄ avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berÀttelse kan utvecklas.

InnehÄll och yta i lÀsbarhetsanalys

En lÀsbarhetsalgoritm utvÀrderar en text och ger den ett numeriskt vÀrde som anses Äterspegla hur lÀttlÀst textenÀr. Syftet med denna kandidatexamensuppsats Àr att utifrÄn en diskussion om lÀsbarhetsbegreppet och lÀsbarhetsalgoritmen LIX (lÀsbarhetsindex) ta fram alternativa lÀsbarhetsalgoritmer,för att dÀrefter utvÀrdera om dessa kan bedöma lÀsbarhet bÀttre Àn LIX. UtvÀrderingen sker med hjÀlp av texter ur tvÄ grupper,för varje text i den ena gruppen finns en motsvarande text i den andra med ett liknande innehÄll och komplexitet men med en sprÄkmÀssig skillnad. Materialet som kategoriserats som mer lÀttlÀst bestÄr av texter som belönats medden sÄ kallade KlarsprÄkskristallen som Ärligen delas ut till statliga organ, exempelvis Riksbanken, som gjort framstÄende insatser för att göra sina publikationer mer lÀttlÀsta.Gruppen med texter som kategoriserats som mer svÄrlÀsta bestÄr av motsvarande publikationer ifrÄn dessa organ frÄn Ären innan de tilldelats KlarsprÄkskristallen.Resultatet av vÄrt arbete visade att alla algoritmer i testet kunde bedöma vilken av texterna som var mer lÀttlÀst i majoriteten av fallen. I ett teckenrangtest med signifikansnivÄn 5 % gick det dock inte att förkasta hypotesenatt algoritmerna inte kunde avgöra skillnaden mellan texterfrÄn de tvÄ grupperna.

Ses vi pÄ söndag eller pÄ Söndag? : En studie av bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn pÄ veckodagar och mÄnader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. PÄ senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den hÀr uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn. Syftet Àr att ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hÀnsyn till skribentens Älder. Materialet till undersökningen har hÀmtats frÄn korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det sprÄk som hade störst inflytande pÄ det svenska sprÄket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha anvÀnt stor begynnelsebokstav pÄ veckodags- och mÄnadsnamn kan dÀrför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav pÄ substantiv.

Fantasy Àr inte bara verklighetsflykt : Att anvÀnda fantasy för att utveckla elevers lÀsförstÄelse och motivera till lÀsning av kanoniska texter

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fantasy kan anvÀndas för att öka elevers lÀsförstÄelse. Min uppsats Àr teoretisk pÄ sÄ sÀtt att jag inte har gjort nÄgon empirisk undersökning. Jag har istÀllet anvÀnt mig av lÀsförstÄelseundersökningar, litteratur om lÀsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens HÀrskarringen. De undersökningar jag anvÀnt mig av, PISA-undersökningen frÄn 2009 och IEA:s undersökning om lÀsförstÄelse, visar att pojkar generellt har sÀmre lÀsförstÄelse, framförallt pÄ de berÀttande texterna, och dÀrför har jag valt att fokusera pÄ fantasy, som Àr en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sÀmre lÀsförstÄelse kan förstÄs som vilken lÀsarroll de intar vid lÀsningen, ett uttryck frÄn Appleyard som Olin-Scheller anvÀnder sig av för att förklara elevers lÀsning. DÄ högre lÀsförstÄelse krÀver att lÀsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens HÀrskarringen gÄtt in i den rollen och visat pÄ de delar i verken som en lÀrare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta nÄr upp till rollen som tolkare och dÀrför avvisar texter som krÀver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (hÀr kommer motivationsaspekten in) och ÀndÄ utveckla sina lÀsarroller.

LÀsförstÄelse av kulturförmedlande texter: en jÀmförande studie mellan elever med svenska som modersmÄl och elever med svenska som andrasprÄk

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.

Med knÀtofsar och sprÄklexikon - Texter som anvÀnds inom SFI, svenska för invandrare

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de vÀljs och hur lÀrarna vÀljer att arbeta med dem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor observerade vi undervisning hos fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. De texter som lÀrarna anvÀnde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lÀrarna som vi genomförde. I vÄrt resultat har det framkommit att de intervjuade lÀrarna anvÀnder texter med tre olika ursprung: lÀroböcker, lÀrares eget skapande samt sÄdana som Àr skapade utanför skolans vÀrld. Det var de sistnÀmnda som i vÄr undersökning gav lÀsarna den bÀsta möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehÄllet och gav möjlighet till kritiskt lÀsande. Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lÀrarnas instÀllning om textens sprÄk respektive innehÄll, val av metod och tillgÄng till planeringstid. Annat som framkommit Àr att lÀrarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner pÄverkar sÄvÀl val som arbetssÀtt.

Vetenskap upp i dagen : En analys av hur gymnasieelever manifesterar vetenskapligt arbetssÀtt i text

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

FrÄn eurokratsprÄk till klarsprÄk. Om klarsprÄk i EU-texter med utgÄngspunkt i en svensk översÀttning av L'avenir de la politique de cohésion.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar, dels en översÀttning av en EU-relaterad text, dels en analysdel dÀr översÀttningsproblem knutna till klarsprÄk diskuteras. Analysdelen bestÄr i sin tur av en textanalys av kÀlltexten och en fördjupning i ett antal klarsprÄksfrÄgor som aktualiseras i översÀttningen. En av slutsatserna Àr att översÀttningens potentiella kvalitet i viss utstrÀckning Àr avhÀngig av kÀlltextens kvalitet och komplexitet, och i vissa fall finns dÀrför, i nÄgon mÄn, en begrÀnsning redan pÄ kÀlltextnivÄn. Vidare visas att en nÄgot friare överföring (Àn vad praxis Àr i den aktuella diskursen) kan vara till fördel för översÀttningen. Slutligen hÀvdas att textlingvistiska bearbetningar Àr ett bra sÀtt att öka lÀsarhÀnsynen och höja klarsprÄksfaktorn, samt att idiomaticitet Àr nÀra förbundet med klarsprÄk..

LÀstraditioner och attityder till lÀsning - Sex gymnasieungdomar ger sin syn

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar pÄ en försÀmrad lÀsförmÄga bland svenska elever jÀmfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lÀstraditioner som förekom under uppvÀxten, sina lÀsvanor, samt sin syn pÄ lÀsning idag. De intervjuade var alla pojkar som lÀste pÄ El-programmets andra Är. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fÄtt berÀtta vad som har pÄverkat deras lÀsning eller brist pÄ lÀsning under uppvÀxten. Jag har utifrÄn transkriberat material analyserat deras svar med utgÄngspunkt i det socio-kulturella perspektivet.

Tre genrer i trean. En studie av flersprÄkiga elevers instruerande, berÀttande och beskrivande texter.

Den första januari 2009 fick Ärskurs 3 en ny lÀroplan dÀr det betrÀffandeskrivning framgÄr att elever ska behÀrska tre sorters genrer, nÀmligeninstruerande, berÀttande och beskrivande. Samma vÄr, dvs. vÄren 2009, ges deförsta nationella proven för Ärskurs 3 och dÀr prövas elevernas genrekunskaperbÄde muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satteramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom Àmnet svenska somandrasprÄk hamnar fokus pÄ flersprÄkiga elevers textproduktion.I lÀroplanen för Ärskurs 3 anvÀnds begreppet genrer för första gÄngen somsÀrskiljande mellan olika texter och frÄgan Àr dÄ vilken implicit kunskapundersökningens flersprÄkiga elever besitter om genreskillnader nÀr det gÀllerskriftlig produktion.

Vetenskap upp i dagen? : En analys av hur gymnasieelever manifesterar vetenskapligt arbetssÀtt i text

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->