Syftet med denna rapport är att lägga fram förslag på organisatoriska åtgärder åt Räddningstjänsten Halmstad. Genom att titta på dagens organisation utifrån sett, som en representant för tredjeman, är förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv på dagens organisation och de problem denna står inför. Räddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har ålagt organisationen att rannsaka sig själva och lägga fram förslag på åtgärder inför nästa kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort är fördelat på sju deluppdrag där denna rapport kommer att fokusera på tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frågor: hur är dagens organisation utformad, vilka problemområden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka åtgärder är nödvändiga, angelägna, eller önskvärda, samt vilka fortsatta frågor finns det för den operativa förmågan? Bakgrunden till uppdraget är att Räddningstjänsten Halmstad likt många andra räddningstjänster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera Räddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.

Våldtäkt är ett ständigt aktuellt ämne samtidigt men även ett som man gärna undviker att tala om det. Sverige är det land som har värst statistik när det gäller våldtäktsbrottet, vilket kan bero på flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas närmare i uppsatsen.De flesta våldtäkterna sker inom hemmets väggar, därför förefaller det uppseendeväckande att de inomäktenskapliga våldtäkterna kriminaliserades i Sverige så sent som på 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rättsligt gick när sexualbrottskommittén, lagrådet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhåller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomäktenskapliga våldtäktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmänt motstånd mot att kriminalisera de inomäktenskapliga våldtäkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet är att ett dylikt brott har svårt att komma till samhällets kännedom samt att det är svårt att bevisa. En låg tilltro förärades det kvinnliga könet då man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmässoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhällelig förändring kan skönjas hos en av källorna.

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktäriserande egenskaperNivå:Kandidatuppsats, C-nivå, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FällströmHandledare:Pär Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka vilka karaktäriserande egenskapersom går att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap är ett område som har fått undermåliguppmärksamhet i forskningen med betoning på drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. Förståelsen för ämnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekräftas eller motsägas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt påtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men även på forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jämföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktäriserar sociala entreprenörer iSverige och som är grundade på de sociala entreprenörernas egenskaper.

Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet.

Detta arbete behandlar främst bedrägeribrott och om denna brottslighet ökat till följd av att tillgången till internet och att internetanvändandet ökat i samhället. Syftet med denna studie är att ge en bild och förståelse av hur ett ökat internetanvändande kan påverka ett bedrägligt beteende, det vill säga om ett ökat internetanvändande eller tillgången till internet påverkar hur antalet bedrägeribrott förändras. Frågeställningarna i detta arbete är: Finns det ett samband mellan internetanvändande och tillgång till internet hos befolkningen och antalet anmälda fall av bedrägerier? Kan detta eventuella samband förstås mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers påverkan på brottslighet? För att kunna besvara frågeställningen och syftet för studien har undersökningen baserats på en kvantitativ metod där officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten använts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhämtats från Statistiska centralbyrån.

SammanfattningTitel:En kvalitativ studie av ensamkommande flyktingbarns samt personalens upplevelser av mottagandet i Nybro och Växjö kommun.Författare:Gjelbrim Zymeri och Karolina KielekVarje år kommer ett stort antal av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets statistik visar att majoriteten av ungdomarna under 2010 som kom till Sverige var från Afghanistan, Somalia eller Irak och att majoriteten av dessa ungdomar var pojkar.Syftet med denna undersökning var att analysera mottagandet av ensamkommande barn med utgångspunkt från personalen samt de ensamkommande barnens upplevelser av och kring mottagandet i två kommuner samt barnens livsvillkor. Kommunerna som vi inkluderade i vår undersökning var Växjö och Nybro. Metoden som vi valde att använda var kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet använde vi oss av kommunikationsteori och identitetsteorin.

Bakgrund: Vård- och omsorgspersonal som arbetar på gruppbostäder utför en mängd sysslor bl.a. hushållssysslor som städ, tvätt och matlagning. Dessa kan vara belastande vid frekvent och ogynnsamt utförande om personalen exempelvis saknar tid eller kunskaper/färdigheter om skonsam arbetsteknik. Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens (inom LSS) erfarenheter av städ, tvätt och matlagning i klientens bostad utifrån skonsam arbetsteknik. Syftet var även att kartlägga personalens uppfattningar kring utbildning i skonsam arbetsteknik gällande städ/tvätt/matlagning.

På de flesta svenska sjukhus har samvård av mor och barn efter förlossning eftersträvats eftersom samvård bland annat främjar amning. I samband med kejsarsnitt och då barnet inte mår väl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller längre tid, vilket påverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmåga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med låg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt än de som har hög tillit. Syftet med studien var att jämföra nyblivna mödrars tillit till sin förmåga att amma då mor och barn vårdas tillsammans respektive vårdas separerade efter förlossning.

Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som omfattar tumörsjukdomar med onaturlig och okontrollerad cellväxt. Sjukdomen drabbar tiotusentals personer i Sverige varje år. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som använts för att beskriva individers uppfattning av sitt välmående i relation till sin hälsa. Livskvaliteten kan användas som ett verktyg för att förstå patientgruppen och de förändringar de genomgår i samband med sjukdomsprogression och behandling. Onkologisk rehabilitering erbjuds vissa patientgrupper.

Syfte: Kartlägga aktivitetsförmåga, självskattad hälsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material från ett forskningsprojekt genomfört på Örebro Universitetssjukhus gällande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger på 103 svarande av 137 deltagare.Data hämtades från insamlat material från ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gällande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten användes: ADL-Taxonomin: förflyttning, på-avklädning, personlig hygien. Aktivitetsförmåga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 månader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstämdhet, smärta/besvär, VAS-skala för hälsa, samt en VAS-skala för självskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. Aktivitetsförmågan utifrån begreppet kan beskrivs från före och efter fraktur.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

Syftet med denna studie är att få en tydligare bild över hur former i en 3D-spelmiljö hjälper nybörjarspelare att ta sig vidare i spel. Denna studie utgick ifrån olika typer av forskning och artiklar angående liknande ämnen, från dessa gjordes en studie som baserades på en kvalitativ undersökning där fem testpersoner som aldrig spelat ett Förstapersons skjutspel (FPS-spel) förut fick svara på frågor som handlade om vägval i FPS-spel och sedan spela utvalda spel för att se hur de resonerade när de väl spelade dem. Denna studie utfördes med konstant övervakning för att lättare kunna se hur testspelarna reagerade på formerna i spelen. Den data och statistik som samlades under denna period sammanställdes sedan och medelvärden drogs ut från enkätundersökningen.Analysen av den data som samlades in via både enkätundersökningen och speltestet visade att de spel som undersöktes har en tendens att ha utvalda former placerade upprepade gånger efter den väg spelaren bör ta. Mjuka former är något som används för att leda en spelare; de sticker ut ur en miljö på så sätt att de inte uttrycker någon typ av fara i deras form, och blir därför vägledande.